Trots att det finns många Rudbeckiablommor att slå sig ned på, blir det ofta fight där det redan sitter en Fjäril.

Påfågelögat var först och som oftast fick Nässelfjärilen ge sig och söka upp något annat.

Det märks på Fjärilarna, att de är fler nu. Många är hela och har klarat sig undan fågelangreppen.

Sländorna söker värme. De verkar föredra torrt gammalt trä.

Här har den slagit sig ner på en nydiskad tunna av plast.

Högtrycket ger nattfrost på sina håll. I natt verkar vi ha klarat oss, men man går inte säker.

Vi har Dahlior som inte kommit med första blomman ännu. Rötterna kräver blommning för att bli riktigt stabila för lagring.

Idag blir det en sån där dag igen.

PRO-expeditionen på förmiddagen och styrelsemöte i Bingoalliansen på kvällen. Egentligen skulle jag ha en foto/bildhanteringskurs i eftermiddag, men vi har inte riktigt fått ihop deltagarna ännu, så det får dröja ännu en vecka.

Fotbollen då?

Vi är väl inte bättre. Lika lite som en Svala inte gör någon sommar, så räcker det inte med Slatan för att komma med till VM.

Det lag som mötte Ryssland härom dagen och Österrike i går är tydligen inget slutspelslag.

Även om Sverige blott Svenska Krusbär har.

För några år sedan blev jag nyfiken, i största allmänhet, på facebook.

Öppnade ett konto, lade till en "säker" person, för att se hur det funkade. Var väl bra så långt, men den "säkra" personen var på en konferens i Fagersta. En konferens där jag kände eller var bekant med merparten av deltagarna.

Det blev allmänt känt, att sista motståndet mot Facebook var nedbrutet, Kjell har skaffat konto.

Inom ett dygn, så hade jag 25-30 förfrågningar. Någon upplyste om att "de e Sören som skvallrat".

Eftersom jag inte tänkte bli aktiv, besvarade jag inga. De har fortsatt droppa in, med samma resultat.

På mejlen kommer det hintar om folk jag borde känna och bli vän med.

   Dock går jag in i bland och kollar vad, t.ex släktingar skriver om just nu.

Vid en sån titt, så hittade jag en bild på älsta barnbarnet Max och hans flickvän Cassandra.

Utklädda till gangsters på en kostymfest i Norge. Cassandra hade kompisar där.

Efteråt fick jag reda på att de går på Myrorna och loppisar för att få tag på grejer till såna här tillfällen.

Bilden finns hos fadern, farfar, de själva naturligtvis. Säkert hos fler.

Siljan, Rättvik och Vikarbyn, sett från toppen av skidbacken i Rättvik.

Rättviks kyrka, Långbron och så Vikarbyn uppe till höger.

Vi blev rekommenderade den utsiktspunkten och det var inget dåligt råd.

Andra tisdagen i månaden. Då är det styrelsemöte i PRO.

Lite av en nedräkning har börjat. Jag tänkte sluta som ordförande vid årsmötet i februari. Sex år går fort, sex år var vad jag föresatte mig när jag tog uppdraget 2010. Nu har de åren gått.

I går kväll kom lösningen på vart vi ska göra av grönmassorna efter slåttern.

Vi hade tänkt täcka en stenskrôle med dem, men farhågorna för snigeldrivbänk gjorde att vi fick tänka om.

Kalle, fårhållare, blev lösningen. Han hade ett hål som skulle fyllas. Kan ta nästan hur mycket som helst.

På tisdag blir det borttransport och därefter kan vi göra andraslåtter med maskin. Kalle tar det med.

Sen ska ängen säkert reda sig inför nästa år.

Det kommer nog att ta tre år innan växtkraften stillat sig och de arter man vill gynna, kommer till sin rätt.

Då är grönmassan inte så grov och om det blir hässjat, passa bättre som djurfoder.

Den är inte helt lätt att fånga på bild.

Kålfjärilen är ganska stirrig och flyger hela tiden. men, när Isopen har kommit i läge, då stannar den lite längre vid varje nedslag.

Vi har ingen Kål i år, men den hade lagt lite ägg i Slingerkrassen. Härom året, fullständigt skövlade larverna Krassen, men i år är det inte mer än att vi kan leva i samförstånd.

Nu ska vi få uppehåll och sol hela veckan. Bästa att hösta det som går.

Ett par fisketurer står också på programmet.

Det är den tiden nu. Diset skingras av solen som borrar sig ner och löser upp.

Inga höstfärger än, men varslen är inte att ta fel på. Nästa, hösten!

Hökerum rymde två loppmarknader idag. Dels Södra Vings IK:s, dels en privat loppmarknad som pågått hela sommaren, men nu bra är öppen på lördagar.

Max var på hugget, vi gick väl mest och strosade. Hans mamma var kvar hemma hos oss och slipade och målade en möbel.

En möbel, med en jordglob tilldrog sig allmänt intresse. Var det globaliseringen som kommit till Hökerum. Nej, det var nog närmast för att om man lyfte globhalvan, så rymde den ett barskåp.

Även Max var på hugget, men den skulle säljas på auktion senare. Han undrade vad den skulle gå på. Mitt tips, var, att om ni är två idioter, så drar det väl iväg mot en sexhundra kronor.

Han hann aldrig till budgivningen, den gick för åttahundra.

Dock fick han med sig en vacker kista, modell större, hem. Även ett träningsredskap följde med i bilen hem.

I mellantiden hade vi varit på den andra loppmarknaden. Den var i princip riggad för de nya svenskarna. Mycket kläder, leksaker och husgeråd.

Men här gjorde jag affärer.

Kom på att vi hade lite tunt med kaffebröd och jag hade sett att de stod och sålde.

Tillbaka in på loppisen, visade det sig att det var en Palestinsk tjej som bakade och sålde egna specialiteter.

Både kaffedopp och lite matigare saker följde med, samt namn och telefonnummer till henne om vi skulle vilja beställa eller köpa mera. Hon kom från Gasa och vi höll nästan på att glömma ärendet för det blev ett både trevligt och intressant samtal.

Han har alltid varit intressead av inredning. Här har han fortfarande blöja, när han ropar på mig.

Ute på altanen, så säger han stolt: "Morfar, nu har jag spikat fast altanen"!

Hemma igen, så ville Max fortsätta att göra "loppisfynd". Han gick igenom bodar, var under huset och inuti huset.

Han fick ihop en redig önskelista och vi kunde bifalla det mesta. Bl.a tre lieblad som han beskrev hur han skulle arrangera på väggen i lägenheten. De skulle bilda ram runt ett djurhuvud. Häftigt ska det va!

Dottern fick klart första målningen och grejerna kom dit de skulle, även om det innebar en oplanerad stadsresa för vår del.

Intressant, att följa förändringen från den lille dagispojken, som samlade på grenar och skrot, till den vuxne mannen som nästan sluter cirkeln.

Så gick då äntligen Hägern i vasskanten hitom Holmen.

Har saknat den hela sommaren, men bättre sent än aldrig. Långt fotohåll, men man får ta det onda med det goda.

Den ser ut att stå i startställning, för en batalj med Änderna. Hägern är en vadare, men ändå.

Sista snutten och början på ett nytt beting blev morgonens slåtterresultat.

Vågen pekar neråt och jag känner hur både styrka och konddition blir bättre.

Enda smolken i bägaren är sorkhögarna. De går hårt åt bladet och man får slipa varje dag för att ha fräscha grejor.

Slipstenen börjar bli äggformad och minskar i diameter. Får väl skaffa en ny till våren. På Blocket kan man köpa nya för några hundralappar, ibland billigare om man t.ex tar hela rasket, två tre stycken.

Grannen har en traktor med gafflar, så det ska väl gå geschvint kan jag tro.

Idag kommer dottern och äldsta barnbarnet Max. Vi har röjt i boden så hon kan stå inomhus och slipa/måla sitt bord.

Sen får det väl stå och torka under veckan.

Vi andra ska åka till Hökerum där det dels är en loppmarknad över dagen, dels en fast under hela sommarhalvåret.

Det blir nog så nära all inclusive man kan komma. Sent i gåt kväll beställdes frukost till 08.30

Har gjort en Burgundisk gryta(lättare att stava på svenska), Max är glad i god mat. Lagar en hel del själv, men äter gärna andras.

Jag gör varianten, där man marinerar köttet i vinet ett dygn tillsammans med en del annat.

Ett halvt apelsinskal får koka med, fjärdedelen hela tiden och andra fjärdedelen sista fem  minuterna tillsammans med andra givan Timjan.

En brynt svål till det rökta fläsket, får vara med hela tiden i detta suveräna långkok.

Potatis ur egna landet, som lägligt är lite mjölig.

Han har ju skånskt påbrå, Max, så han hyllar de Skånska talesätten; go mad, möe mad å mad i räddan ti,

av mad så blir en Skouning go o gla.