nabbsjuan

Inlägg publicerade under kategorin Slåtter

Av Flanören utmed Tolken - 23 september 2015 07:00

 

I går kördes sista lasset iväg med slåtterresterna. Nu kan man gå på med maskin och göra efterslåttern.


Det blir nog inga mer lass, utan vi ska nog använda grönmassorna konstruktivt. I ena hörnet, inte fullt 100 kvadrat, har "Kersen" eller Kirskålen, fått fäste. Om vi täcker med 30-40 cm grönmassa, så lockar det upp rötterna och man skalar bort alltrihopa, nästa höst.


Handen är lite bråkigare efter den här operationen. Inte så konstigt. De har ju öppnat mer, grävt fram en annan sena och satt den på sin nya plats.

Jag har piller, så det reder sig. Vet inte om näsbloden har med det att göra. Lite febrig känner jag mig också, men i övrigt går det bra. Såren har börjat läka och jag ser fram emot att få ta bort gipset och så smått få börja använda vänsterhanden på därför avsett sätt.


Av Flanören utmed Tolken - 5 september 2015 07:00

 

Så gick då äntligen Hägern i vasskanten hitom Holmen.

Har saknat den hela sommaren, men bättre sent än aldrig. Långt fotohåll, men man får ta det onda med det goda.

Den ser ut att stå i startställning, för en batalj med Änderna. Hägern är en vadare, men ändå.


Sista snutten och början på ett nytt beting blev morgonens slåtterresultat.

Vågen pekar neråt och jag känner hur både styrka och konddition blir bättre.

Enda smolken i bägaren är sorkhögarna. De går hårt åt bladet och man får slipa varje dag för att ha fräscha grejor.

Slipstenen börjar bli äggformad och minskar i diameter. Får väl skaffa en ny till våren. På Blocket kan man köpa nya för några hundralappar, ibland billigare om man t.ex tar hela rasket, två tre stycken.

Grannen har en traktor med gafflar, så det ska väl gå geschvint kan jag tro.


Idag kommer dottern och äldsta barnbarnet Max. Vi har röjt i boden så hon kan stå inomhus och slipa/måla sitt bord.

Sen får det väl stå och torka under veckan.

Vi andra ska åka till Hökerum där det dels är en loppmarknad över dagen, dels en fast under hela sommarhalvåret.

Det blir nog så nära all inclusive man kan komma. Sent i gåt kväll beställdes frukost till 08.30

Har gjort en Burgundisk gryta(lättare att stava på svenska), Max är glad i god mat. Lagar en hel del själv, men äter gärna andras.

Jag gör varianten, där man marinerar köttet i vinet ett dygn tillsammans med en del annat.

Ett halvt apelsinskal får koka med, fjärdedelen hela tiden och andra fjärdedelen sista fem  minuterna tillsammans med andra givan Timjan.

En brynt svål till det rökta fläsket, får vara med hela tiden i detta suveräna långkok.

Potatis ur egna landet, som lägligt är lite mjölig.

Han har ju skånskt påbrå, Max, så han hyllar de Skånska talesätten; go mad, möe mad å mad i räddan ti,

av mad så blir en Skouning go o gla.



Av Flanören utmed Tolken - 2 september 2015 20:46

 

Det självpåtagna slåtterbetinget närmar sig slutet.


Idag fick jag en liten snutt kvar. Kunde väl tagit den med kanske, men jag skulle ner senare och såta inför borttransporten.

Mina skåror ligger kvar, men de är lättsamlade.

Finns inget halvslaget under som trasslar sig.

Jag forsätter nog även efter detta är slut. Finns en del kvar i den s.k handikappbassängen, inte så lite förresten, men mera lättslaget. Det ger både styrka och kondition, på ett helt annat sätt, än gräsklippare, grep och spade. Ska man jämföra med något, så är det väl snöskottning. Snön kommer tids nog.

Viktminskningen håller i sig, vilket ger ytterligare motivation för att fortsätta med slåttern.

Det som syns uppe till vänster i bild, är en del av det vi ska slå med maskin.


 

Sällskapet under dagens båda aktiviteter, bestod bland annat av en skock årsskrakar.

De är på sin vakt. Första eskadern står startberedd om jag skulle komma för nära.

Av Flanören utmed Tolken - 27 augusti 2015 11:10

De senaste åren har vi gått på auktioner och loppmarknader, för att bl.a se vad de har i Lieblad.

Inga liar, för det är antingen för korta träorv eller plåtorv, som f.ö oftast är för korta de också. Min fars gamla trälie är decimetern för kort, för hustrun! Undra på att de går under benämningen ”ryggskottsliar”.

Hustrun blev ordentligt biten, sen jag tillverkat en lie åt henne och hon hade lätt för att lära sig.

Slåtterintresset har ökat markant de senaste åren och mycket ungdommar deltar på slåtterkurserna

Rätt orvlängd, jordlagt blad och bladet utefter marken när man slår. Hustrun hade allt det där och tycker det är jätteskoj.

Det ligger en kulturskatt undangömd i något hörne på många gårdar.

Handsmidda lieblad.


  

Det var inte Grisen i säcken, när Ingrid med dotter lagt upp för fotografering.


Fram till 50-talet, fanns det riktiga lieblad i handeln.

I något fall(Igelfors) slutade de 1972 och Hammerdal höll ut ett par årtionden till. Idag är det Österrikiska licenstillverkningar eller Norska Hamre, med det gemensamt, att de är av en mycket lägre kvalitet än de handsmidda. Många är enkelsmidda, medan ett riktigt blad ska vara smitt i tre lager.

Folk blir rädda när de ser den ytliga rosten.

Det är en fantastisk kvalitet på de handsmidda bladen.

Upp på slipstenen med dem, så blir de som nya. Passivrosten försvinner med slitaget.

Vi har inte lång tid på oss. En generation till så ligger även de kvarvarande bladen på skroten.

Man hade många blad i gårdarna. När slåttern stod för dörren, kunde man inte stå vid slipstenen.

På marknaderna så sålde man i tolfter(dussin)!

På gamla bilder kunde man se att de hade många liar också.


 

Ett ovant öga kanske bara ser rosten. Bara ytligt. Ser man till att bladen legat i 40-45 år sedan de användes, så är de i väldigt bra kondition.


En rätt utförd slipning, beroende på vad man slår, räcker ungefär en dag, till viss del även beroende på bryningsteknik. Förutsatt att man inte använder bladet som jordfräs i sorkhögarna. Då kan man ha slött redan efter ett par timmar.


Ett bidragande skäl, till att vi lite snabbt svängde till Dalarna och Rättvik, var en annons på Blocket.

”Ett okänt antal, bra gamla liar som behöver slipas för att kunna användas”.

50:-/styck eller 3 för 100:-.

Ett nytt Österrikiskt kostar c:a 350:-, om man ens kan få tag på dem. Marknaden idag, är översvämmad av plåtblad. Försäljarna, t.o.m på Granngården, vet inte att de ska knackas med hammare och städ, utan folk står och slipar med sten och får inte fram någon hållbar egg.

Ingrid(vår blivande värdinna) och hennes dotter gjorde ett jättejobb efter mina förfrågningar. De stod och slipade brommen på alla liarna så att smed och smedja och övrig info gick att läsa. Sen fotade de och mejlade.

Vi blev så sugna så det fick bli några dagar i Dalarna.


Vandrarhemmet i Utby, ett tidigare ålderdomshem m.m


Ingrid ordnade boende på ett vandrarhem i Rättviksbyn Utby. Frukostarna åt vi hos henne och det bidrog i högsta grad till en bra dag och en stor dos allmänbildning

Hon hade inte bara de egna bladen, som inte används sedan 1970-talet, utan en släkting hade kommit med lika många.

Till det priset gick det ju inte att stå och sortera, utan vi köpte hela rasket.

Vi tänker inte göra affärer på dem, utan det blir i huvudsak tre användningsområden.

Vi har redan slipat tre av dem, använt två, nere på vår äng. Kanske 5-6 som kommer att användas hos oss.

Andra användningsområdet blir gåvor, till särskilt förtjänta eller intresserade.

Sista användningsområdet blir museiföremål.

De uttryckte, att de trodde bladen hamnat i goda händer. Vi ska göra vad vi kan, för att de ska vara i bra skick för eftervärlden.

Av de vi använt, kan man konstatera, att de har en väldigt god balans och går att få mycket vassa.

Mitt sätt att pröva skärpan, är att jag slår några löpmeter kort gräsmattegräs. Blir skåren jämn och snygg, då har man ”bett”.

 

Tidig morgon i Utby.

Av Flanören utmed Tolken - 24 augusti 2015 17:17

 

Resultatet av de senaste dagarnas morgongymnastik.


Sedan slåtterlördagen den 1 augusti, har jag tagit lien och slått c:a 45 minuter innan morgondoppet.

Det har blivit en del och nu när jag hittat ett blad, som betvingar det besvärliga gräset, så lägger man meter skår efter sig.

Ljungdahls 80 cm var för klumpigt, Igelfors 70 cm gick i sten men framför allt sorkhögar. Det är inte direkt nåt slipmedel sorkarna krafsar upp!

Nu har jag slipat upp ett handsmitt blad, säkert några 10-tal år bortom första månlandningen. Smedens tre bokstäver liksom längden 59 är instämplade. Var han smitt förtäljer inte historien, Dalarna är en kvalificerad gissning, ett kanonblad.

Gräset är besvärligt. Det tidiga gräset ligger ner, nytt har växt upp tillsammans med Älggräs och vildvicker.

Man får ha en snäv vinkel på lien för att det ska gå ut i en skår. De två förstnämnda bladen klarade inte det och det var tungt att hålla nödvändig vinkel. När skåren flyter ut från lien, då är det en fröjd att hålla på.

Men, skulle vi inte slå med maskin, det som blev över från slåtterdagen?

Jodå, men styrelsen har inte kommit till skott.

Sedan första slåttern på Sjötorp, har jag gått ner drygt 5 kilo i vikt. Det är motivation nog, utöver att det är skoj.

Det är en god bit kvar till gammal form. Handskadan har satt sina spår, men det här påskyndar rehaben.


 

Gick ner och såtade hö idag, som de säger på Dalboslätten. Två tredjedelar är hopdragna från mindre högar och mycket låg på skår fortfarande. På bilden syns ungefär hälften av jobbet. Det blir lättare att lasta på skrindan.


Det är c:a 55 år sedan jag hanterade en högaffel sist.

Visst har jag slagit gräs, krattat och kört bort med skottkärra, men inte traditionell höhantering. Har bl.a inte haft nån högaffel. Vid större slåtter är det ju lien som gällt.

För några veckor sedan var vi i mitt gamla föräldrahem och lyckades få köpa loss ett par högafflar sedan "vår" tid. Därutöver den lie som farsan slog med. Nästan ett traumatiskt förhållande till den, sedan min yngre bror och jag fick veva slipstenen. Det tog aldrig slut, tyckte vi.

Högafflarna var den jag brukade ha och min yngre brors. Kommer ihåg att jag ömsom retade honom för att det var en tjejgaffel, ömsom småbarnsgaffel. Tvärslån på skaftet utgjorde attributet.

Gafflarna hade brott på skaften. De hade lagats, men tålde inte några större belastningar, trots att vi satte på slangklämmor.

De, liksom lien får vara till lyst och dekoration. Granngården fick sälja ett par Fiskars. Med tvärslå!!!


 

En doppingunge hade dröjt sig kvar i viken och fick bli fotoobjekt under en vilopaus.

De börjar allt mer anta en vuxen fågels utseende. De vuxna tappar häckningsfärgen, så de är svåra att se skillnad på, innan de ger sig av.


 

Avslutar med en bekant vy, som bredde ut sig när man lyfte blicken under såtandet. Samma vy får man när man slår syd-nordligt.

Vedholmen, den "obebodda" ön som yngsta barnbarnet och jag blev strandsatta på(några minuter) i juli.

Av Flanören utmed Tolken - 14 augusti 2015 09:59

 

Här är det tidigare nämnda stenröset frilagt.


Det var väldigt stenigt runt i kring, så det blev ingen skönslåtter. Avsaknaden av ett kortare hackeslåtterblad gjorde inte saken bättre. Ett spetsigt, 60 cm.:s Igelforsblad, var det närmaste jag kom.

Jag hittade ytterligare några större stenar till höger om röset, så det blev närmare timmens slåtter i morse. Lik förbaskat, så upptäckte jag ytterligare en sten, när jag skulle hämta lien efter morgondoppet.

Men det får vi ta i morgon. Då tar jag med andra lien med ett längre blad, för jag ska slå i vad jag kom att kalla Handikappbassängen. Vågen ger mig motivation. Har gått ner tre kilo under slåttern, från Sjötorp och fram till idag. Otroligt bra träning och motion. Man förenar nytta med nöje, där hustrun och jag är lite oense vad som är det ena och det andra.


Har nämnt vårt blomsterdike. Här ses det slaget och räfsat. Om ett par dar vänder vi skåren, så att fröna ramlar ur.


Tog en liten runda när vi kom från sjön, med kameran i blomsterlandet norr om huset.

En liten överraskning kom på försommaren.

Rudbeckior, som jag sått och skolat om i fjol, som ettåringar, dök upp i år också!

De kan tydligen överleva under bra omständigheter.

Deras omständigheter var, att de stod i ett land som inte hann rensas i höstas, av kända skäl. I skydd av gamla växtdelar har de överlevt. Vintern var ju inte särskilt kall heller.

Så nu har vi både ettåriga och tvååriga Gul-vita Rudbeckior.

Deras ettåriga kompisar har inte riktigt slagit ut ännu.



          


Bolltistlarna är som vackrast nu, men insekterna väntar på att de ska bli "luddiga".

Temyntorna ser "luddiga" ut med sin blomsterplym och är insektsdragare av stora mått. Det blir ett gott the på bladen, Bergamott.

Ibland blir inte saker som man tänkt sig. Vi köpte en Solbrudsplanta i Helsingborg för 5-6 år sedan. Den hade större blommor än de vanliga Solbrudarna.

Vi ställde den framför 10-12 egensådda, betydligt högre plantor, men med anspråkslösare blommor. Prästkragarna har blivit rekordhöga, så i den miljön får man gå nära för att se dem.

Rosenskäror och fröande Fingerborgsblommor pockar även på uppmärksamhet. Längst fram, en liten såjordsskrôle, som gett både det ena och det andra efter hand.

En närbild visar hur fina Solbrudsblommorna är, så det blir flytt till en mer soloitär plats. Men de verkar trivas i trängseln.

Hustrun sitter och väntar, för vi ska skörda Hallon nu. Andra omgången och jag tycker det ser ut som där är mer moget nu än förra gången. Då blev det 5,5 liter.

De ska rensas också...


Av Flanören utmed Tolken - 2 augusti 2015 07:00

 

Nabbaslåtter.


Samma bild igen?

Finns den inte på sidans topp?

Nja, samma motiv, men en annan bild.

Nästan alla fångade på samma bild, saknas väl några, sex-sju stycken, som var på annat håll vid fototillfället.

Bl.a pojkarna Gustav och Andreas, som provade på slåtter och gjorde märkbara framsteg

Under stora delar av slåtterdagen, var tjejerna i majoritet vid liarna, med en jämn åldersspridning från 25 till 68.

Med vassa liar och inövad teknik, så lever den här ängen farligt i framtiden.



Av Flanören utmed Tolken - 1 augusti 2015 16:27

 

Hela familjen deltog och föräldrarna turades om med lie, räfsa och ryggsäck.


Det blev en fin slåtterdag på Nabben idag. I bjärt kontrast till den blöta tillställningen på Sjötorp förra veckan.

Bland de glädjande inslagen var även den stora andelen ungdommar(under 70). Tänjer man lite på begreppen så var vi fyra generatoner på ängen

Teknikerna var skiftande och vi fick även ett liehaveri. En lie som med all önskvärd tydlighet visade att den gjort sitt. Orvet hade rosthål och bladet gick av! Begreppet uttjänt hade fått ett ansikte!

Ett par mycket unga deltagare i de lägre tonåren visade verkligen framfötterna.

Varannan damernas! Hälften av "slåtterkarlarna" var kvinnor. Kul, när jämställdheten bryter in i så grundmurad manlig sysselsättning. Flera män med räfsor fulländade bilden.

Vi slog betydligt mer än vad de flesta trodde från början. Flertalet fick blodad tand och kommer att gå ner i morgon också.

Nån timme, men jag tror att det blir mer om vi börjar se slutet.


        

Lite tjejsnack under slåttern

Birgitta hade vasst och var motiverad.

F.d chefen för akutvårdscentralen i Borås, doktor Löfgren får inblick i bryningens ädla konst.

Flanören bryner försiktigt.


 

Hustrun höll för första gången i ett par knaggar idag.


Jag hade gjort en lie av sängspjälor från Max, äldsta barnbarnets avlagda säng. Knaggarna är i ordets rätta bemärkelse naturmaterial. Jag var imponerad, med Igelfors 60 cm.-blad slog hon ett stort område och varvade med att räfsa. Förstår att hon fick blodad tand, nu blir det slåtter.


       

Hustruns slåtterresultat, som ren nybörjare.

Lite spill får man räkna med. En lie som gjort sitt.

Efter väl förrättat värv. Hon var sist från ängen, vi andra hade ätit upp maten och en del hunnit gå hem.

En liten Ödla kilade mellan oss när vi åt och förstärkte naturupplevelsen.


 

Kan inte motstå ytterligare en stilstudie. Flanören svingar den hemmatillverkade lien.

Den var till full belåtenhet och kombinerad med ett vasst Igelforsblad, var slåttern en fröjd, även om både kondition och styrka fortfarande är nedsatt, av handskadan.

Presentation

Fråga mig

29 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Kategori


Skapa flashcards