nabbsjuan

Alla inlägg under juli 2009

Av Flanören utmed Tolken - 31 juli 2009 14:27

En granne, pensionär sedan ett par år, tittade in en stund.

Han var nyfiken på hur pensionärslivet förflöt.

Prima.

Under tidigare år, hade detta troligen varit sista semesterdagen.

Som juli har varit, hur mycket som hindrats av allt regnandet, hade man varit ganska deppig.

Så vi konstaterade att t.o.m vädret inte störde så mycket nu som när man var i arbete.


 En häckande Kanadagåsfamilj, resten har de lyckats blåsa äggen för.


Vi kom på i morse när vi skulle till Ulricehamn och handla, att vi inte haft Köttfärssås på länge.

Det fick bli det.

Ja, vi svek Konsum i Dalsjöfors, för vi hade ärende till Systembolaget.

Skulle bl.a köpa en present, det fick bli en Malt.


99 dagar av 100 är det jag som står för mathållningen och hustrun tar reda på kaoset efteråt.

Det var länge sedan jag använde recept, på sådant jag har gjort innan.

Det ger en viss variation på samma tema.

Idag var det lite ändbitar från skinka som åkte med, halverade vitlökar, tomatpure och ört-och vitlökskrydda.

Kokade ordentligt med pasta, så att vi har att värma med Pestosås, tomater eller vad som faller in.


Vi föll för färdiga Italienska desserter.

Efter köttfärssåsen blev det en Citronkreation, snabbt och gott.

En Pannacotta med hallon väntar ikylen.


Köpte 13 Fuchsiasticklingar på försommaren.


Om ett par beckor så får dom avslöja sig, 4 blommor på varje planta.


Det hände inte så mycket i början, men nu artar de sig riktigt bra.

Jag beskär hela tiden, tar bort knoppar.

Men nu är det dags att låta några knoppar gå fram, så man får se vad det blir av dom.

Med lite karaktär, blir plantorna större och kraftigare.

Man belönas redan nästa år.


Läkemalvan har börjat blomma.

Den är så näpen med sina blekrosa små blommor mot det gråludna bladverket.



Just nu står den bredvid Kornvallmo, som naturligtvis drar åt sig uppmärksamheten.

På Vallmons plats ska det stå ytterligare Läkemalvor nästa år.

19 plantor står och växer till sig. 2-3 av dom verkar inte så pigga, men 16 är helt OK.


Inte långt från Läkemalvan breder Mariatisteln ut sig. Det är en av de tre plantor vi flyttade från grönsakslandet i våras.



Den fullkomligt kväver Tagetes, Stormhatt och Kokardblomstren.

Ölandsvallmon hittar alltid upp mot solen. Vi tog frö för många år sedan och den kommer lite varstans, varje år därefter.

Men den är vacker med sitt spräckliga bladverk. Nästa steg är att blomstängeln sticker i väg någon meter i luften.


Fåren är flyttade sedan ett par dagar, till "mellanrummet".

Inte så många av dem som varit i den hagen tidigare, men ledartackan Greta hade, hon tar täten, t.o.m visar mig vilken stig man ska gå på.

Fåren trampar upp stigar, sen går dom alltid där, gör avstickare och betar, sen tillbaka på stigen igen.

Det är tydligen ett nedärvt beteende för att inte smutsa ner betet mer än nödvändigt.



Av Flanören utmed Tolken - 30 juli 2009 23:38

Två segrar och en förlust.

Två överraskningar och ett väntat resultat.

Väntat; HIF:s hemmaseger.

Överraskning 1; IFK:s genomklappning och förlust med 3-1 hemma.

Överraskning 2; Gulingarnas bortaseger med 2-1.

Inför returerna har Gulingarna guldläge hemma på Arenan.

HIF kan få det svårare och IFK behöver mirakelmedicin.

Typiskt nog skadas två nykelspelare, Henke Larsson för HIF och Anders Svensson för Gulingarna.

Dom är utsatta och i internationella matcher smäller det på ordentligt.


Hoppas vi har minst två lag kvar efter returerna.

Av Flanören utmed Tolken - 30 juli 2009 12:47

Skördetid är en härlig tid.

I den bästa av världar får man lön för mödan.

Man kan naturligtvis få en påminnelse om att saker kunde gjorts annorlunda.

Beskärning, gödslig och allmänomvårdnad.

Då får man ta nya tag.

I år behövs det mest tag med plockning, rensning och kokeri.


Hallon och Rabarbermmarmeladen blev perfekt.



Använde lite mindre socker med längre koktid.

Den blev syrlig så nackhåren reser sig.


Idag plockade vi de röda krusbären.

Fem liter.



Från början hade vi tänkt frysa in dom till pajer, kräm och vad som faller på, men det får bli saft.

Det andra använder vi rabarberna till.


Det var tur att vi var ute i morse, för nu kommer regnet, medan saften står och rinner.

Just nu uppskattar jag saftrinningen mera än regn.


Saft går alltid åt, barn och barnbarn, vi själva och en och annan bekant, uppskattar det.


Börjar pirra lite nu inför kvällens fotboll, tyvärr TV-sänds ingen av matcherna.

Men Radio7 sänder.

Av Flanören utmed Tolken - 30 juli 2009 09:27

Ibland talar man om rötmånadshistorier.

Det brukar vara skrönor som dyker upp för att det är medietorka och redaktionerna suktar efter material att fylla spalterna med.

Marianne Samuelssons agerande i Länsstyrelsen på Gotland är väl i det fallet en omvänd rötmånadshistoria, tyvärr sann.


Strandskyddet har attackerats i flera omgångar, inte minst de senaste förändringarna.

Vi har egentligen ett alldeles för tamt strandskydd.


Förebärande inlandskommuner som behöver ökad skattekraft, är det egentligen överklassen runt våra mest attraktiva stränder som är upprinnelsen till förändringarna.


Jag har ingenting emot att hårt ansatta inlandskommuner, med 100-tals vatten, där stränderna inte trampas av en mänsklig fot under året, får lättnader.

Där blir ju regelverket snarst löjligt.


Men utefter våra kuster, på de stora öarna och även större insjöar med stränder tätortsnära, där ska inte ges några undantag, där ska reglerna skärpas ytterligare.


Jag vill inte påstå att jag känner Marianne Samuelsson, men man kan säga, att vi vet om varandra.

Jag har varit bekant med hennes närmaste granne i Skogsbygden i Vårgårda kommun.

Hon etablerade sig som Miljöpartist under den första spretiga tiden, då de fick leta länge för att hitta folk som kunde platsa framför en TV-kamera.

Hon har en allmänborgerlig bakgrund, sådan den har tett sig ute i byarna.

Ett lätt offer när de stora pojkarna trycker på och skräms i kristider.


Vi måste skydda både våra stränder och våra landshövdingar mot attacker från de besuttna och inflytelserika, genom ett hårdhäntare strandskydd.



Av Flanören utmed Tolken - 29 juli 2009 23:18

I morgon spörs det om hoppet om Europaspel kan hållas vid liv.

Helsinborg tar emot Sarajevo på Olympia och Gulingarna har åkt till Portugal och möter Braga i morgon kväll.

Det är en lång resa fram till gruppspel, många grynnor.

Måste erkänna, att jag aldrig hört talas om Braga, men de är femma i Portugisiska ligan med lag som Benfica och Porto.

Inte heller Sarajevo har gjort några avtryck i min fotbollserfarenhet, men lika fullt kan nog både HIF och Gulingarna få Häcken (!) full.


Vi behöver framgångar i Europaspelet, bl.a. för att kommande lag ska få bättre lottning.


Av Flanören utmed Tolken - 29 juli 2009 22:41

En mellandag, ja vädermässigt, mellan regnandet, det var uppehåll, en del sol och hygglig temperatur.

Eric, yngsta barnbarnet, 13 månader, skulle komma på besök idag.


 Blixtsnabbt drog han iväg på sin rundbana, som en bulldozer, inget får stå i vägen när han kommer


Vad dom utvecklas i den åldern, vad fort saker och ting förändras.

Trots att det inte är mer än enochenhalv vecka sen vi sågs sist, så har det hänt en del.

Det är på vippen att han går, men det är det där lilla sista som saknas, men det kan komma i morgon, eller dagen därefter.


Erics mamma skulle plocka blåbär.

Här är sagolikt rikt på bär i markerna, smultronen är väl nästan över nu, men har funnits i massor.

Vildhallon och Blåbärsriset dignar under bär.

Bra kvalitet också.


Inemellan fick jag lite tid att måla uthuset.


Ska det bli "läsare"* av honom måntro.


Det var också fårflytt idag.

Eric har varit hos fåren några gånger.

Det var inte att ta miste på, han visste vart vi skulle.

Han blev ivrig och vi ville höra att han härmade ett får.


Fåren var också ivriga, att komma åt kraftfodret i hinken på axeln.

En tacka försökte, och var nära att lyckas, att hoppa upp och nappa åt sig ur hinken.

Någon försökte klättra på min rygg, andra stänger genom att trängas.

Men fram kom vi.

När kraftfodret var uppätet, gick det inte många minuter innan hela flocken var på favoritstället, en sydvästsluttning i kanten mellan skog och öppen yta.

Lustigt, det är inte så särskilt med betet där, men dom trivs där.


Erics främsta sysselsättning var i övrigt, att krypa upp och ner för små trappor i en rundbana, altanen, trädäcket, köket, vardagsrummet och ut på altanen igen.

För att variera, så vände han på rundan ibland.

Man får ha uppsikt, för det går snabbt.

Han har börjat backa ner för svårare trappor.

Lite kul att se när han överlägger med sig själv om metod.


 En bestämd herre, sker det inte som han vill, så säger han ifrån


Det blev en hel del bär och förmodligen blir det en upprepning.


* Läsare, använde min mor som benämning på frireligösa, hon kom från Dalboslätten.


Av Flanören utmed Tolken - 28 juli 2009 10:47

Krusbärsmarmeladen blev lyckad. Nio fulla burkar och en halvfull att börja med.

Vi kokar den betydligt längre än vad det brukar stå i recepten.

Därför tillsätter vi ingenting, bara bär och socker. Marmeladen blir fast, så man kan skära den i bitar.

Rinnande marmelad är inte roligt.

Men det hände något intressant.

Ju längre marmeladsmeten kokade så tilltog en röd färg.

Det var ju gröna bär.

Korinterna ger ingen röd färg.

Den blev vacker inte tu tal om det, men lite lustigt.

Tre av burkarna är lite mindre, gebortburkar.


I kväll eller i morgon, beroende på väder så ska vi koka Hallon/Rabarbermarmelad.

Vi brukar koka så mycket att det räcker lite längre än ett år.

Oftast går vi runt på 6-7 sorter.


Minnesvärt marmeladkok

Marmeladkoket vi kommer ihåg, är det på färska Fikon.

Vi hade varit några dagar i Paris.

Utanför Bon Marche vid T-banestationen Sevre Babylon, stod en kille och sålde Fikon.

Vi köpte 3 kg.

Hur skulle vi få hem dom välbehållna?

Jo, vi hade varit på Dehillerins, en köksredskapsaffär och införskaffat några grytor.


 Hustrun, med fasta steg mot köksredskapen, största proffsbutiken i Paris


Vi fyllde grytorna med Fikon och de kom i god kondition hem till den väntande kokkärlet.

Den marmeladen har vi någon burk kvar av ännu.

Det har blivit ostmarmeladen nummer ett.


I tillegg, som Norrmännen säger, blev det över 10 liter Hallon idag.

Av Flanören utmed Tolken - 28 juli 2009 09:59

Jag hade en arbetskamrat, han skötte kontorsmateriallagret och kopiering.

En dag när jag passerade, så ropade han på mig och utbrast:

”Nu har de kört ihop säj, setter å drecker kaffe å blir pinkenödig på samme gång”.

Han var Boråsare, men rubriken är hämtat från ett Nordvästskånkt uttryck.

 

Det gäller mig idag.

Har försummat stängslingen av ”mellanrummet”, ett område i mitten av vår by, som omsluts av 2/3 av fastigheterna.



 Örat, ledartackan under de första åren, har egen lammningstid den 2 juli 2007, här med 2 dagar gamla lamm i hagen det rör sig om



Fåren behöver flyttas senast i morgon, lammen är inga problem, de går ut och söker mat där den finns, men tackorna har en otrolig respekt för stängslet.

Lammen är för stora för att de ska bry sig, tycker väl bara att det är skönt att vara utan dem en stund.

Ringde min stängslingskollega, han var inte hemma.

Jag gick redan på morgonen och rekognoserade, 13 stolpar avbrutna, ett stängselbrott.

Det kunde varit värre.

 

Men det ska åtgärdas, för 2 personer är det väl ett jobb på 2-3 timmar.

Släpa stolpar, slägga och spett.

Skruva ur och i isolatorer, sträcka stängslet.

Ett ganska trevligt arbete om det vore det enda.

Eftersom det regnade i går så har vi hallonskörd idag.

Det ska ju bli bättre framåt eftermiddagen och det blåser bra.

 

Det blir väl hustrun som följer med ut i stället för stängdlingskompisen.

Det går inte dubbelt så fort med två, men det är både trevligare och lättsammare.

 

Vi har vår årliga skördefest på lördag.

Från början var det liar och räfsor, men efter ett par år så var vi en begränsad skara kvar, det var ryggar, dåliga liar, krämpor och bortförklaringar av olika slag.

Svagdrickan byttes ut mot det starkare ölet och sen var det kört.

Det blev mest samling runt ölbacken.

Det var efter det som fårdiskussionen tog sin början.

Men kvällsfesten har vi kvar och lite tipspromenad och tävlingar på eftermiddagen.



 Flanören delar med sig av favoritmalten, Oban.



Festen är ett knytkalas, så vi ska gå fram till brevlådorna för att se vilka rätter som är lediga.

Det har utvecklats till att vi nästan gör samma saker varje år.

För vår del Potatissallad och Janson. En och annan gång har vi stått med Ostkaka.


Men allt brukar reda sig, fåren får väl gå i fägatan om det skulle behövas,

Hallonen ska nog komma in, och skördefestmaten häpar ju inte.

 

Presentation

Fråga mig

29 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Kategori


Skapa flashcards