I går gick det inte att stå emot. Grönsakslandet behövde vatten.

Lite dåligt tryck till att börja med, många som vattnar med sjövatten.

Lite senare, framåt 11-tiden, då täcker spridaren de 12x7 meter vi har.

Till att börja med blev det lite dåligt på Astrarna i båda ändar och störbönorna utefter bortre långsidan. Den högra långsidan kan vara lite svåröverskådlig, därför att vi har en del vilt som är populärt hos pollinatörer. De åker ner när de blommat över.

Purjolök, gul lök och Vitlök huserar där och är inte störda av sina vilda grannar.

Mitt i bilden kommer det en fröplanta av Palsternacka. Nu ska vi bli självförörjande!

Den röda fläcken är en vårdplanta. Trodde den allra första Öländska Vallmon var historia. Men, i år kom det en planta i kanten utanför pallkragen. Den ska få ge frö.

Hur vi än skördar, så ser Rabarberna bara ut att öka i omfattning.

Gårdagens besök på den "öde ön" Vedholmen blev mer dramatiskt än vad regissören tänkt sig. När vi styrde in till den utvalda ankringsplatsen dog batteriet till elmotorn.

Ja, ja, det blir att ro hem. Tar väl nån timme med decimerad vänsterhand...

  Eric var lite skeptisk till att det var en öde ö. Han hittade en jordkällare, en grillplats och en del kvarlämnat skräp.

Men det var ändå spännande och han kollade runt och gjorde en del spännande upptäckter.

Det stod heller inte länge på, innan det var dags för förning. Lätt matsäck, saft, bullar och muffins.

Efter förningen, så började han spana efter båtar. Fick en bra utsiktspost från en sten. tror att klättringen var minst lika spännande som spaningen. Jag var faktiskt rädd ett tag och bad honom gå ned. Men han visste väl sin kapaciotet och ville klättra vidare.

Spaningen gav resultat, fast på andra sidan ön!

  Ett par fiskare, med en "riktig" fiskebåt gick i land för att äta.

När de förstod vår benägenhet, så lovade de dra oss hem. Inte många minuter för dem, men en sluppen roddtur för oss.

De hade varit ute förr. Var utrustade för vildmarksmatlagning, näver och torr Björkved.

Några Hamburgare på Älg, Hjort och gris i blandning.

  "Gubbarna" kom från Ulricehamnstrakten och drog i kring sin båt med utrustning till olika sjöar. Eric tyckte inte jag skulle kalla dem gubbar.

En spännade utfärd slutade med kot torsk och äggsås, farfar special.

Kvällen blev mindre dramatisk med lite fotbollsspel, badning och så fick han vara måttstock på hur långt gräs där är på ängen.

Nu ska det stå i fyra veckor och fröa av sig. Hoppas slåttern blir som det är tänkt. Själv ser jag verkligen fram emot det.

Klicka på bilderna så blir de större och går att se i ett bildspel.

Vilken kväll vi hade i går kväll. Satte mig vid husknuten med en Gin och Tonic, ja det blev två. Vid telefonsamtal, framkom det att yngste brodern med fru gjorde detsamma. Men de hade Italienminnen som tilltugg, jag fick sitta och rådricka, tills jag hittade några slata kex med ost och lite jordgubbar.

Om det var Ginen, eller väderomslaget, vet jag inte, men min vy ut i landen hade förändrats. Nu hade den där lummigheten infunnit sig, även om långt i från allt blommar. Bl.a väntar vi på mängdblommorna, Rudbeckia, Malvor, Temyntor och Solbrud, bl.a Pionerna står med sprägfyllda knoppar.

Jag kan sitta hur länge som hellst och njuta. Bilden är vänstervyn. Högervyn är inte lika presentabel. Där är en hel del som ska göras om. Ska dels byta växter, dels lägga igen för att ha krukor stårnde på Ölandssten, i stället för öppen jord.

Lite smitta från Toscanaresorna.

Han trivdes bra i det 20-gradiga vattnet i går kväll. Simmar lite på vattenytan, lite under. Den här sommaren kommer han nog att göra det stora genombrottet i simkunskap.

Så har då Max flyttat hemifrån.

Med hjälp av 8-10 släktingar så fick de in bådas pinaler i den nya lägenheten. Vilken lägenhet!

En nyrenoverad fyrarummare på Hedvigsborg. Ljus och rymlig.

Önskar dem all lycka i det nya livet och väntar på inflyttningsfesten.

På hemvägen hämtade vi Eric, 7-åringen.

Nu får vi väl mest ägna oss åt honom, i värmen.

Idag ska vi landstiga på en öde ö, med fika.

Ute på flotten låg de, Skrakarna och njöt i morgonsolen. Lite oro spred sig när vi kom, och som på en signal dök de, när vi tydligen ansågs ha passerat säkerhetsavståndet.

Idag var det dags för årets första morgondopp.

Vindstilla och full sol, 16-17 grader(två olika gradestockar) i vattnet.

Inte alls den isande känslan man har kunnat få vid premiärdoppen. Kändes som man bytt till mjukt vatten i sjön.

Egentligen är det träning inför Ölandsveckan. Där är morgondoppen kult och en god del av upplevelserna under veckan.

Morgondoppspremiär den 1 juli! Inget att yvas över, men det har varit en kall vår och försommar. Inte så länge sen det var 11 grader i vattnet och i går morse eldade vi i kaminen!

Flyttdag idag.

Om en stund åker vi in till stan med kärran och hjälper älsta barnbarnet Max att flytta ihop med flickvännen Cassandra.

Han flyttar hemifrån, hon har haft eget boende ett tag.

De ser verkligen fram emot det. Inte så mycket han ska ha med sig. Ny säng köpte de på IKEA i måndags och Cassandra har ju varit hyggligt utrustad.

Men det hindrar inte hustrun från att ur gömmorna ta fram praktiska saker till hushållet. "Har ni användning för det här?"

Hon har delutrustad både son och dotter, nu kommer en generation till. Bra, för det rensar alltid lite grand.

På hemvägen ska vi hämta upp minstingbarnbarnet Eric. Han ska vara hos oss i några dagar, tills de ska tillbringa nästan en vecka i Olofsbo. Som om inte det varit nog, så kommer Ölandsveckan slag i slag.

En bild på flyttfolket. De unga tu är ganska nöjda efter IKEA-resan i måndags.

Ett litet bildbevis på att det varit morgondoppare i farten.

När jag tittade på kanotisterna härom dagen, fick jag se något ovanligt.

En Skrakhona, med en enda unge. Normalt brukar de ha flera kullar i släptåg. Men en enda unge?

Varför vet man naturligtvis inte, men ovanligt är det.

I morse, var det "enna röset" när jag kom upp. Det brinner i kaminen, den 30 juni!

Blir det sista gången för säsongen?

Lite trevande innan de fått in jämvikten, men det såg bra ut.

Dottern och hennes brorsdotter, vårt barnbarn hade varslat om en dag på sjön. De gillar att paddla och vädret var lugnt om än mulet.

Kanoten är väl 40 år. Vi köpte den av en bekant, på Aplareds Bensin &Diesel, som haft den som uthyrningskanot.

I det närmaste underhållsfri. Lite boss och spindlar som ska borstas ur före första turen. Och det var i går.

En Kanadagåsbarriär. bara gira, de gav sig inte i sitt skyddav ungarna.

Efter en runda upp till Vedholmen, så ställde de GPS:en på Holmen, med slottsruinen. Medhavd fika och ruinutforskning fick ersätta paddlandet.

Middag, var beställd till obestämd tid.

Det blev och till efterrätt fick de en nybakad Rabarberpaj. Hustrun har hittat ett gammalt recept på deg, som samtidigt är sprött och smälter i mun. Den tog slut, men vi har en degklump till i kylen.

Mycket barn och barnbarn nu ett tag.

I eftermiddag tar vi med kärran till IKEA och hjälper Max, älsta barnabrnet och flicvännen Casandra.

På onsdag går flyttlasset och på kvällen har vi med oss minstingen Eric hem.

Nämen, titta! Är det inte vår Skäggdoppingfamilj som återser födelsetrakterna. Jo, jag tror det. de var på väg in i viken, men Kanotaktiviteten fick dem att följa stranden i stället.

Den här synen fick vi i förgår, i Daggkåporna. Alla sätt är tillåtna, utom de dåliga.

Presstopp!

 Härom dagen, gjorde jag ett felaktigt antagande. Jag hade gruvligt fel.

Vallmoplantan troddes inte få mer än 8 blommor samtidigt.

Fel! fel! fel!, som Brasse brukade säga.

Den hade vid ett senare fototillfälle 12 blommor!

Egentligen inget jag gruvar mig för, tvärtom. En väldigt redig planta och jag kommer att ta frö från den, till att dra fram nya Jättevallmo.

De behöver förnyas. Alla plantor får inte den här kapaciteten, men avlar man på bra exemplar, så ökar chanserna att man får fler storblommare. Om inte så är det ändå ett visst nöje under processens gång. Hur var det nu Bernstein och de andra revisionisterna sa i polemik med Marx och Engels?

Rörelsen allt, målet intet. Eller det försvenskade; Det är inte målet som är viktigt, utan vägen dit.

Något som man har fått uppleva på många fisketurer med barnbarnen.