Måndagen den 5 oktober kommer att gå till historien bl.a för att det slogs rekord i Amiraler här. Hela fem stycken, efter att vi inte blivit bortskämda tidigare under sommaren. Fyra höll till i Klippståndsen och en försökte få ut det sista ur Rudbeckiorna.

Liten flik längst bak i mitten, ordentligt snappad i högervingen och sisten en som har ett litet hack i högervingen.

Ograverad, kanske som så många av en annan art just nu i Sverige, nyanländ, och slutligen Rudbeckiariddaren.

Låt vara att det är en odlad Lönn, men en praktfull färg. Det var på vår Lerbäcksrunda i går, som Lönnen hamnade i blickfånget.

Solrosorna har, som så mycket annat, inte haft något bra år. Blommade sent med kort blommningstid. Men fåglarna får sitt under alla omständigheter.

Sena inlägget har sina skäl.

Några nätter sedan operationen har jag vaknat vid 2-3-tiden och inte kunnat somna om. Framåt halvfem börjar man bli trött och sen sover man till middagstid. Eller i alla fall till åtta.

Vaknade av SMS på telefonen från VGR.

Påminnelse om dels 07.45 den 6/10 och 10.30 på SU. Bra grej, med påminnelserna. Min almanackskultur är inte den bästa. I min mest aktiva ålder kunde jag ha två. En kort tid tre, men när jag kom på det, så blev det sanering.

De ska ta gipset vid den tidiga tiden och den andra tiden är hos teraputen, för nytt träningsprogram.

Har ju varit med om det en gång tiidigare.

Fick ett ryck i går. Dels husade jag fiskespöna, dels tog jag fram alla andra fiskegrejor, från flera olika ställen.

En del hade legat oanvänt i minst 10 år, annat den dubbla tiden.

Vi hade ju, som det hette, grejerna ihop, jag och barnbarnen Max och Pontus.

Hittade bl.a en mycket fräsh ask med ett 20-tal ultralätta spinnare. Har varit lite frustrerad över att jag inte haft några spinnare under 6 gram. Ingen rost och bara damm utvändigt på boxen.

Ungefär lika många woblers, som inte fick plats i fiskelådan hade legat och samlat damm. Har ni kört woblers i diskmaskin nån gång? Det har vi!

Mycket småkrafs, inte minst tafsar och rostiga krokar åkte i en låda som ska till skrôlen.

Förvånansvärt få krokar som rostat, men några får bytas ut till våren, samtidigt som övriga skärps. Heldagsjobb i vårsolen.

En tidig satsning på bra boxar och lådor, med täta lock, visar resultat nu.

De maskindiskade woblerna blev jättesnygga, mer än nya. Nu ska de in i en både tät och särskiljande förvaringsbox.

Min utrustningsdealer, Wolmars sportfiske, har flyttat närmare. Nu ligger de på östra infarten till Borås. Bara en liten avstickare innan man kommer till COOP.

En försluten glassburk öppnades med spänning. "Men, vad är det här för skräp"?

Så enkelt var det inte. Innan vi byggde ut och om, så hade hustrun en "installation" på gamla altanväggen. Den bestod av drivvedsbräda, bra patinerad, från Öland, fiskenät och några glaskulor. På brädan hade ett antal öglor och småkrokar skruvats i. Där hängde hela 70-talskolletionen av spinnare, drag och en och annan wobler.

Vid bygget så hade dragen hamnat i glassburken.

Locket på igen efter liten nostalgitripp. De kanske kommer till användning igen. Inte minst Max har visat stort intresse för gamla grejer.

Vintergrejorna gjorde jag i ordning för knappt ett år sedan, men vi fick ju ingen fiskevinter, så de ligger i vänteläge.

Framför allt Max, älsta barnbarnet, var väldigt mån om att han skulle få ärva mina fiskegrejer när jag dör. Idag talar han inte så mycket om det, han tar de grejer han behöver när de ska ut och fiska.

Varför vänta på att morfar ska dö, när man kan använda grejerna idag?

Vi köpte varken vindruvor eller tomater på COOP i fredags, nu är det egna som gäller ett tag framåt.

De mognar bra i brittsommaren, det gäller bara att äta undan.

Ser precis ut som om den ligger i startgroparna. Gårdagens enda Amiral.

Inte många fjärilar kvar nu. Några Nässelfjärilar och den här Amiralen.

Det är väl nästan lite övertid, men vi har haft sensommar länge nu och det ska vara minst nån vecka till. Då gäller det att passa på, så länge fjärilarna är kvar.

Det är glest mellan fåglarna nu. Årsdoppingen behöver inte trängas.

När jag var nere i går kväll, var vatteytan tom från fåglar, men långt bort hade vi hört flyttande Tranor tidigare på dagen.

Skälet till att jag gick ner till sjön, var egentligen att kolla betesputsen på det vi slagit tidigare. Han hade haft visst besvär med stenarna som stack upp. De större, synliga, gick väl an, men där är en hel del mindre som nere i gräset är mer anonyma. Det bara small till i aggregatet.

Nu behöver det krattas ihop om det inte ska ligga och bli gödning. Lätt för mig att säga, som nog inte kommer att kunna hålla i en räfsa på ett par månader.

  Sen bild idag. Ingen bra förklaring. Kom på att jag inte lagt in någon, när jag kom till PRO-expedi-tionen.

Älsta barnbarnet Max hade en gunga fäst i en dörrpost, när han var liten.

Han blev skogstokig och vi var rädda att det skulle ske en olycka.

Åren gick och när han skulle ta studenten(ja, egentligen klar med sin målarutbildning) så förstorade vi bilden till A1 och han tog en stund på sig tills han förstod att det var han.

Nu har han målat i väl ett år och t.o.m bytt jobb i dagarna. Till en större firma, "där dom begriper lagar och avtal" som han motiverade det med. Ja, nån krona i timmen gav det väl också.

Bilden är tagen med analog kamera i svartvitt, framkallad i mörkrummet på Monsun Tison, sedemera VOAC och nu Parker Hannifin.

Ett scannat negativ.

PRO:s vinprovning var trevlig. Vi var inte så många. Drygt hälften av "trotjänarna" var frånvarande.

Vi provade Tetrapacviner från fyra världsdelar. Det blir en ganska stor skillnad, om man dekanterar några gånger, jämfört med att dricka det direkt. Mjulkare, mera doft och smakrikare.

Lite onödigt att ta fram en 100+ när man t.ex ska äta lite buffémat, antipasti eller t.om Pizza. De här vinerna duger gott och efter två glas är det ju oftast bara yrseln man är ute efter i alla fall.

Tog en runda ner till sjön i går morse. Va! Den där Hägern står på samma ställe varje gång jag kommer ner. Eller är det någon som ställt dit en skulptur?

Nej, när den tog några steg framåt, droppade jag skulpturteorin.

Hägern har tydligen hittat ett bra fiskeställe, för på naturupplevelsen överlever den inte.

Tre fåglar i synfältet i går. Hägern, en Kniphona och en av Doppingungarna.

Inte ovanligt att någon Doppingunge blir kvar lite längre. Ett år såg jag en som simmade i en isöppning, när den första isen låg som en hinna.

Kanske är det yngsta ungen som inte känt sig flygsäker, när de andra drog. Kullen kan ju också ha skingrats och de andra håller till annorstädes.

Även Kniphonan såg ensam ut, men har väl sina skäl.

Vinprovning i PRO ikväll. Hustrun chaufförar och går på konsert på Åhaga medan jag testar Tetraförpackat vin. Vi har haft det någon gång tidigare och man blir förvånad hur bra Tetravinet är. En dekantering gör susen.

Vi är lite färre än vanligt, ibland blir det en sån där dag. Tror vi blir 15 personer, vilket är OK, men vi har varit nära 30-strecket många gånger.

I morse var det is på bilrutan, för första gången i höst.

Dags att ta in Fucsior och Dalierötter.

Under flera veckor, har vi tagit bort ruttnande päron från trädet. De som är kvar, visar i en del fall upp sprickor och det slutar väl i ruttning det också.

Fruktskörden härikring blir nästan noll, vad jag förstår, när man talar med folk.

Men på Österlen får de rekordskörd!

Vi har ett lager med konserverade Päron och även Äpplemos, men lite skulle man ju vilja ha till annat.

Vi gör nog ingen Österlenresa i höst. Inte lika kul när man går med handen i paket.

Får väl söka lite frukt på närmare håll.

Kanske kan Halland hjälpa oss.