Stativet med fågelmatare har inte kommit upp än.

Fåglarna har ganska mycket frön i naturen fortfarande.

Inte minst från våra Solrosor.

För säkerhets skull har jag hängt upp en taglboll, till dem som inte är så duktiga på att pilla loss Solrosfrön.

Än så länge är det bara en art som gett sig på Solrosorna.

Svartmes eller Entita, jag kan inte skilja på dem.

Kanske någon där ute som kan hjälpa mig.

Fröställningarna avslöjar redan att fåglarna varit där.

Det är intressant att studera tillvägagångssättet.

Inte olik det man använder när man ska ha upp en sten med spett.

De lirkar och bänder och vips! så sitter ett frö i näbben.

Med fröet i näbben flyger de till ett säkrare ställe och äter upp det.

Skop och SIFO kommer med mätningar idag.

De pekar åt lite olika håll, även om de rödgröna ökar i bägge.

Gemensamt för båda, är att S går märkbart framåt.

V:s framgång i båda med några tiondelar, från lågt läge kan vara enm tröst för Tigerhjärtan.

Miljöpartiet marginellt tillbaka.

Sverigedemokraterna ökar oroväckande.

Är inne i Riksdagen i den ena, väldigt nära i den andra.

Deras Lantdagar(är vi i Bayern?) , med mediauppmärksamhet kan nog ge dem ytterligare skjuts.

Valet 2010 kommer att avgöras på, om KD kommer in, om SD kommer in.

Låt oss hoppas att båda stannar utanför.

Opinionsmätningar är roliga om det går bra för det parti man sympatiserar med.

Ger tvivelsutan lite extra energi och medvind i debatter.

Är bara opinionsmätningar, inte valresultat om det är tvärtom.

Med den uppsjö på mätningar vi har idag, har tjusningen gått ur dem en aning.

Annat var det när SIFO kom 3:dje söndagen i månaden och SCB en gång i halvåret.

Faktum kvarstår, opinionsmätningar är knappast träning, det är den stora mätningen på valdagen som räknas.

Tänk, bara på några timmar förändrades förutsättningarna.

I går eftermiddag i solsken, i morse i snöskrud.

Vi fick c:a fem centimeter snö, innan det övergick i regn och stigande termometer.

Ingen överraskning, det var väntat.

Det är bra, för det tinar upp den lilla skorpa av tjäle som bildats de senaste dagarna.

I morgon ska stora löksättardagen gå av stapeln.

Vitlök, Jättelökar och sommarförvarade Påskliljor.

F.ö har en enveten influensa försenat "höstningen", med det går inte ifrån oss.

Det blir väl tid och råd när den "riktiga vintern" kommer.

Såg en bild på Maud Olofsson, som var kanon.

I dagens BT  och live på Tv i går.

Finns det någon därute som kan få loss en bild ur ett bildspel?

Den är näst intill århundradets bild.

Tänk, att i valrörelsen kunna visa hur Maud känner(bilden) inför fortsatt Alliansstyre.

Den här är heller inte så dum :

-Ska man visa glädje över Allianspolitiken, så får det ske på konstgjord väg

Igår gick jag en runda ner till sjön.

Hade tänkt mig en lite längre promenad, men influensan är envis och ger sig tillkänna när man gått en stund.

Vattnet är härligt blått och kombinationen med den färgsprakande naturen är fantastisk.

Vi har ganska mycket Bok i omgivningarna.

Boken, framför allt de unga, kan ha hela paletten på samma träd.

Såg att boken fått spridning till områden där den inte funnits tidigare.

Vi har även gett ut en generalorder på, att Bok och Hassel inte får tas bort, inte ens det minsta sly.

Samfälligheten måste få kontroll, måste kunna staka ut var de framtida bestånden ska växa.

Även om det råkar vara i siktfältet mot sjön, från ett enskilt hus.

Ett par Sländor uppehöll sig utefter  sidan på vår kanot.

Förmodligen var det varmt i solskenet.

Såg t.o.m tendenser till parning. Kunde väl bara vara till lyst, för säsongen är nog slut för Sländor, egentligen.

Kanoten skulle behöva en tvagning, visar det sig med lite indrag på bilden.

Lövfällningen gör även att Sundholmens slottsruin börjar krypa fram.

Rönnbären håller sig ännu och frestar avtryckarfingret.

Utanför trappan, stod tre krukor med rosor, inköpta på Cerdergrens i Helsingborg.

I går planterade vi båda klängrosorna, Awakening, på lördag ska dessa tre ner i jorden.

Fru Cedergren var bestämd på att vi inte ska plantera rosor under växtsäsong, även från kruka.

Oktober var rätta månaden.

Som lydig Svensk, kan min Martin Luther, så gör jag som jag blivit tillsagd. 

Knoppen kommer nog aldrig att bli mer än knopp.

Hittills har vi varit i Loiredalen , St Emilion och en Atlantö på våra franska resor.

Det fanns intressanta besöksmål på närmare håll.

La Boule är inte så mycket att orda om, en lång sandstrand, en mur, bakom den en esplanad, därefter husfasader.

Bakom en sådan husfasad sitter bl.a Bodil Malmsten och våndas över att hon inte kan sälja lägenheten och flytta därifrån p.g.a krisen.

Men La Turballe och Guerande är mer genuina och där finns mycket substans för en besökare.

Guerande är en liten vacker stad med en lång historia.

Inneslutet av en stadsmur, ligger en mycket gammal stad, som klarade sig bra från krigen.

Man kör in i staden genom valv i muren och känslan av genuin miljö infinner sig omedelbart.

Guerande är också känt för sin salttillverkning.

Saltbutikerna ligger minst lika tätt som Polkagrisaffärerna i Gränna.

Mycket annat man kan göra med salt ingår även i stadens kärnverksamhet.

Saltbassängerna täcker stora ytor mellan Atlanten och staden.

Här framställs Sel du Guerande.

Fortfarande i slutet av 90-talet, en i hög grad hantverksmässig framställning.

Saltbassänger och stadsmuren i Guerande.

La Turballe är en kraftfull fiskeby. Stora trålare, men även små och medelstora båtar.

I fiskehamnen finns en infrastruktur för fisket.

Lagerutrymmen, fryshus och marknadsplats, liksom kontor och andra faciliteter för branchens aktörer.

I bjärt kontrast till Piriacs småskalighet och Lerats familjefiske.

Feskekörka i Göteborg kan väl betecknas som förmak till sin motsvarighet i La Turballe.

För en Nordisk besökare, så blir det många fisknamn på Franska,  helt okända.

Många sorters musslor.

La Turballe liksom Piriac rymmer många fritidshus.

Atlantkusten har sin dragningskraft.

Som en bjärt kontrast till de stora Trålarna, sitter ung som gammal och metar i hamnen.

Det flyter mycket bråte i vattnet, så jag frestades inte att göra dem sällskap.

Fiskehamnen i La Turballe.

Tillbaka i Piriac sur mer.

På våra promenader fram till byn passerade vi ett landmärke.

Ett ensamt hus precis ovanför strandlinjen.

Det sa oss bl.a att nu är vi halvvägs.

Med Atlanten utanför kökstrappan, så låg det i önskeläge.

Ensamma huset stiger upp ur Atlanten.

Nästgårds, på promenadavstånd söderut, ligger Lerat.

En liten fiskeby, med småskaligt fiske.

Man och hustru, var inte ovanligt.

Dit gick vi i gryningen en dag för att äta frukost.

Ett minne har stannat kvar:

Mannen som kom gående längs stranden, stannade upp mitt för oss när han såg att vi satt och åt.

Han lyfte symboliskt på kepsen och utbrast: Bon Apetit.

Bon apetitmannen i starkt motljus och bilden är scannad från dia, liksom föregående bild.

De två senare bilderna är mina egna, scannade från dia, de övriga från någonstans i cyberspace.

Det här blir sista avsnittet från Piriac och Atlantkusten.

Nästa gång träffas vi på Franska höglandet, 100 km. söder om Clermont Ferrand.

Nu har BRU, Beredningsgruppen för regional utveckling, behandlat infraplanerna.

Regionstyrelsen har fattat förväntade beslut inför Regionfullmäktige som slutligen behandlar och beslutar på tisdag.

Det är mycket pengar det handlar om.

30 miljarder för Västsvenska paketet, 36 miljarder i nationella planen och 5,5 miljarder i den regionala planen.

Någon eller ett par miljarder över 70! fram till 2020.

Trots detta kan inte en ny hamnbana i Göteborg påbörjas förrän 2019.

Förbifart Borås, 27:an nya sträckning fick inte plats över huvud taget.

Andra, lokalt framlyfta objekt röner samma öde.

Vad gäller hamnbanan har jag och därmed V förordat, att man flyttar bak ett par delsträckor på E20 och E6, för att kunna påbörja hamnbanan 2013.

I den regionala planen har jag och V förordat senareläggning av vägar för att kunna bygga ut spårvägen på Norra Älvstranden i Göteborg.

Vi vill heller inte satsa på Trollhättans flygplats.

Den blir ju över nu, när vi åker tåg söder om Sundsvall.

Nostalgin får ha gränser.

Gång-och cykelvägnätet får inte bli konjunkturutjämnare,som sker idag, utan en rejäl satsning bör ske under plantiden.

Flytta bak några samhällsekonomiskt olönsamma vägar.

Det får vara någon måtta på kommunalrådens pinknödighet.

Ska de bli omvalda, får det ske på egna meriter och inte till priset av ökad global uppvärmning.

Det kan verka bestickande om man bor i de glesare delarna av regionen, att så mycket satsningar sker i Göteborgsregionen och i och runt de större städerna.

Ska vi ta klimatproblematiken på allvar, vill vi bidra till minskad global uppvärmning, måste vi använda den korta tid vi har att växla spår, klokt.

Får vi över några hundra tusen från ratten till spårbunden kollektivtrafik, dår får vi rådrum att även tillgodose lokala önskemål.

Men det gäller även  den regionala utvecklingen i allmänhet.

Får vi inte fart i de större centrana, blir det inga ringar på vattnet för de mindre orterna heller.

Allt har sin tid.

De här planerna ska påverka framtiden, inte bara för oss som lever nu, utan även för de alla ofödda, som ska vara en aktiv del av samma framtid och tvingas leva längre med den än vi.

Ska bli en spännande debatt i Regionfullmäktige på tisdag.

Det tog ett tag idag, innan termometern pillade sig ovanför nollpunkten.

En härlig sol tryckte på, men en hårdnande vind gjorde klimatet bistrare åter.

Idag var det dags att ta upp Dahliarötterna.

Blasten åkte för någon vecka sedan.

Marken hade en liten skorpa av tjäle, men Dahliarötter är betydligt härdigare än bladen.

Eftersom det inte regnat på sistone, så var jorden torr runtomkring.

Det gick att skaka bort merparten, sedan fick de ligga ute hela dagen i sol och blåst.

Till kvällen åkte de in i växthuset, delvis torkade redan.

Kunde inte låta bli att ta en tur med kameran, det finns ju mycket intressant kvar fortfarande.

Mest överraskad blev jag av en del rosor. De ger inte upp.

Den gula Rudbeckians fröställning mådde bra i solskenet och Fläderbären är mer än skördemogna.

I grönsakslandet är det bara lite Morötter, av grönsakerna, som står kvar än så länge. De klarar lite frost även om blasten ger vika. I grönsakslandet finns även några blommor.

Astrarna står emot ett tag till. T.o.m en tilltufsad Aster äger skönhet.

Fåglarna hoppas säkert att Solrosen ska härda ut ett tag till, så att den utvecklar de begärliga fröna.