Hittills har vi varit i Loiredalen , St Emilion och en Atlantö på våra franska resor.

Det fanns intressanta besöksmål på närmare håll.

La Boule är inte så mycket att orda om, en lång sandstrand, en mur, bakom den en esplanad, därefter husfasader.

Bakom en sådan husfasad sitter bl.a Bodil Malmsten och våndas över att hon inte kan sälja lägenheten och flytta därifrån p.g.a krisen.

Men La Turballe och Guerande är mer genuina och där finns mycket substans för en besökare.

Guerande är en liten vacker stad med en lång historia.

Inneslutet av en stadsmur, ligger en mycket gammal stad, som klarade sig bra från krigen.

Man kör in i staden genom valv i muren och känslan av genuin miljö infinner sig omedelbart.

Guerande är också känt för sin salttillverkning.

Saltbutikerna ligger minst lika tätt som Polkagrisaffärerna i Gränna.

Mycket annat man kan göra med salt ingår även i stadens kärnverksamhet.

Saltbassängerna täcker stora ytor mellan Atlanten och staden.

Här framställs Sel du Guerande.

Fortfarande i slutet av 90-talet, en i hög grad hantverksmässig framställning.

Saltbassänger och stadsmuren i Guerande.

La Turballe är en kraftfull fiskeby. Stora trålare, men även små och medelstora båtar.

I fiskehamnen finns en infrastruktur för fisket.

Lagerutrymmen, fryshus och marknadsplats, liksom kontor och andra faciliteter för branchens aktörer.

I bjärt kontrast till Piriacs småskalighet och Lerats familjefiske.

Feskekörka i Göteborg kan väl betecknas som förmak till sin motsvarighet i La Turballe.

För en Nordisk besökare, så blir det många fisknamn på Franska,  helt okända.

Många sorters musslor.

La Turballe liksom Piriac rymmer många fritidshus.

Atlantkusten har sin dragningskraft.

Som en bjärt kontrast till de stora Trålarna, sitter ung som gammal och metar i hamnen.

Det flyter mycket bråte i vattnet, så jag frestades inte att göra dem sällskap.

Fiskehamnen i La Turballe.

Tillbaka i Piriac sur mer.

På våra promenader fram till byn passerade vi ett landmärke.

Ett ensamt hus precis ovanför strandlinjen.

Det sa oss bl.a att nu är vi halvvägs.

Med Atlanten utanför kökstrappan, så låg det i önskeläge.

Ensamma huset stiger upp ur Atlanten.

Nästgårds, på promenadavstånd söderut, ligger Lerat.

En liten fiskeby, med småskaligt fiske.

Man och hustru, var inte ovanligt.

Dit gick vi i gryningen en dag för att äta frukost.

Ett minne har stannat kvar:

Mannen som kom gående längs stranden, stannade upp mitt för oss när han såg att vi satt och åt.

Han lyfte symboliskt på kepsen och utbrast: Bon Apetit.

Bon apetitmannen i starkt motljus och bilden är scannad från dia, liksom föregående bild.

De två senare bilderna är mina egna, scannade från dia, de övriga från någonstans i cyberspace.

Det här blir sista avsnittet från Piriac och Atlantkusten.

Nästa gång träffas vi på Franska höglandet, 100 km. söder om Clermont Ferrand.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...