Bilden, från Källa hamn på Öland, har inte mer med texten att göra, än att den handlar om småskaligt fiske.

En liten historia från en Italiensk Medelhavshamn.

EU-byråkraten tog sig en morgonpromenad genom hamnen.

Där ser han en man som bär i land ett par dåligt fyllda hinkar med morgonens fångst.

-Är det allt du fått, frågar byråkraten.

-Ja, svarar fiskaren, en hink säljer jag, den andra är till familjen.

-Du skulle få mycket mer fisk, om du köpte en större båt.

Med större båt kunde du ha en anställd och kunde få EU-bidrag.

Med den anställdes hjälp skulle du tjäna ihop till en ännu större båt och fler anställda.

Du skulle kunna få lån i Europeiska investeringsbanken.

Vid en tillräcklig fångstvolym, skulle du kunna sluta fiska själv, bara göra det du vill och ha det bra.

EU-byråkraten kände sig som en välgörare och folkupplysare.

Fiskaren tittar lite plirande på byråkraten och svarar:

-Varför skulle jag göra allt det där, för att få det så jag redan har det?

Förmodar att EU-byråkraten, oförstående, fortsatte sin morgonpromenad.

Fiskaren gick hemåt och kanske hans fru kunde göra denna soppa.

Idag blir det ”emballage” i väderleken.

Lite regn när jag hämtade tidningen, men det har avlösts av solsken.

Ska tydligen bli varannandagsväder i en vecka innan kylan ska slå till.

Vi har båda åkt på en förkylning.

Jag skojade om vilken svininfluensa man skulle få, har ju träffat folk från många nationer den senaste veckan.

Men man skojar väl inte om lösnummersäljaren.

Förkylning till trots kunde jag inte hålla mig från att ta med kameran ut.

Är ungefär vad jag orkar.

Vissa saker har fått sig en ordentlig törn av kylan, Prydnadspumpor och Squash är körda, definitivt, även om solen försöker göra sitt bästa.

Andra gör vad de kan för att överleva.

Mest imponerad är jag av Gurkörten, som tydligen grott sent, men oförväget börjar blomma.

Märkligt med Rudbeckiorna, de är vackra i vilket skede de än är.

Vi har flera Oxlar, Sorbus intermedia, på tomten.

En stor en som ger massor av bär, efter en riklig blomning.

Vi kan inte minnas att den gett bär tidigare.

Just som jag stod och fotade Prydnadspumporna, fick jag se en höstlig bild, över taket till uthuset.

När jag piggnar till ska Dahliorna skäras ner. De ser miserabla ut.

Rötterna får sitta kvar i jorden ett tag, sen åker de in i växthuset, för att torka, med hjälp av ett varmvindselement.

Sen åker de ner i källaren.

Jag korsar fingrarna, för att de ska klara sig.