Äspereds hembygdsförening, driver bl.a ett kvarnkafé på Sjötorp.

Sommartid har man öppet söndagar mellan 14 och 17.

Förra helgen var det skördefest, med riktig slåtter.

Idag var det hantverksutställning också.

Några lokala hantverkare, bl.a vår fårägare, Lena, var där med skinn, smycken och stickade och virkade alster.

Även trä och silverarbeten liksom mer stickat var representerat.

Det är bara de väldigt lokala hantverkarna som ställer ut.

Vår närmsta och bästa granne, frun, har bakat kakor, 8-10 sorter.

Hon och svärdottern står för kaffeförsäljningen.

För 50 kronor får man 12 sorters kakor.

Det gäller att ha doggyboxen med.

Det får man.

Fina dagar som idag, sitter man ute med en fin utsikt över Tolken, söder om och på andra sidan sjön i förhållande till där vi bor.

Dagen till ära, så hade en äldre odalman ställt upp med häst och vagn.

Det bjöds rundtur i de närmaste omgivningarna.

Opretentiös tillställning.

Man träffar lite folk, får sig en pratstund, kan handla lite eller bara dricka kaffe.

Årets skördefest blev många andra lik.

Lite färre deltagare än det brukar vara.

 Alla har fåt mat, nu börjar festen

2 "storfamiljer" saknades och vi var själva, det passade inte för nån av anförvanterna.

"Nu ska här ätas".

Mycket gott att välja på.

Eftersom knytkalaset är organiserat, så blir det många olika rätter, kallt ,varmt, och dessert som på den bästa restaurang.

Vår potatissallad fick strykande åtgång, däremot blev det lite Jansson kvar, eftersom den andra Jansson som var representerad stod en bit framför.

Men den kommer att gå åt i det egna hushållet.

 Ombackning, men det blev ändå mycket över. Två väggar kantade med mat.

För min del tycker jag höjdpunkterna är, de olika omeletterna, pajerna och kålrotslådan med anor från Saarijärvis moar.

Vi har ytterligare internationella inslag, som pastasallad, vårrullar och olika kyklingkreationer.

Var och en har med sig dryck.

Och det har man.

Medelåldern i vår samfällighet ökar, festerna slutar tidigare.

 Flanören i bordssamtal

Det var länge sedan jag blev bland de sista från festen.

Men i kväll blev det så.

Hustrun hade gått hem tidigare men jag blev kvar.

Världsproblemen, både stora och små, dryftades.

Det var nog ingen som förde protokoll, så eftervärlden kommer inte att ha någon nytta av våra funderingar.

En medlem hade köpt ett bordtennisbord för 100 kronor.

Med lite brädstumpar så fick man det att stå plant.

 Dertta inlägg är kraftigt försenat p.g.a en driftstörning i en av bloggagratis servrar.

Men för ordningens skull publiceras det.

Bättre sent än aldrig.

I kväll har vi den årliga skördefesten, inte så mycket skörd men mera fest.Har skrivit om det i ett tidigare inlägg.Ett knytkalas.Vi bidrar med Jansson och en potatissallad.Potatisen blir lite speciell.Jag köpte en låda med 4 sorters fransk potatis i våras.10 av varje.

En sort, Cherie, var en salladspotatis, men även kärlekens potatis….Den är så precis ett mellanting mellan mjölig och fast som en salladspotatis ska vara.Vi har ätit av en av de tidiga sorterna, verkligen bra.   

Den här salladen finns i många varianter, att enbart variera senapen kan ge helt olika upplevelser.

Jag har tagit den från ”Nya Annas Mat” en bra kokbok, när man har grönsakslanden nära.

Receptet är för 10-12 personer, men idag halverade jag det, det går att öka och minska efter behag.

3 kg. potatis.

3 dl. hackad gul lök.

2 Purjolökar(=7 dl. finstrimlad).

3 dl varm buljong.

Dressing:

1 dl. vinäger.

1 rågad tsk salt.

½ tsk mald svartpeppar.

2 msk senap(söt svensk sort)

2 dl olja

1 dl Kapris.

2 rödlökar i tunna ringar.

2 dl urkärnade svarta oliver.

Rikligt med gräslök

Koka potatisarna och skala dem så varma som möjligt.

Dela i cm-stora, ej ,imdre bitar.

Blanda i stor skål med lökhack och purjostrimlor.

Slå över den varma buljongen och låt potatisen svalna lite.

Blanda allt till såsen, utom kapris, lökringar, oliver och gräslök, och slå den över den fortfarande ljumna potatisen.

Fördela kapris lökringar och oliver över salladen.

Låt allt stå minst ett par timmar och dra.

Strö över gräslök före serveringen.

Den här salladen är så matig att du inte behöver så mycket ”sovel”.

Det kommer att ta emot att köpa den fabrikstillverkade i fortsättningen.

Kommer på, att jag glömde buljongen, men det märks inte för potatisen i sig själv är så god.

Solen har kommit tillbaka och det stimulerade fotandet.

Några dagsaktuella bilder:

 Ålandsrot, flankeras av Ölandstok rosa och vit Oregano, Malva och Daggkåpa. Bladet på Ålandsroten är exeptionellt.

Första solrosen slår ut. Den är från egna frön.

Vit vallmo, som bara dykit upp, den är fin och ska få släppa till frön, för kommande fägring.

Var rätt sen med sådden av Rinblommorna, men nu kommer de.

Förstaårsdahlia, från frösådd. Alltid lika spännade vad det ska bli.

Andraårsdahlia, från frö i fjol, de har blivit större, både plantan och blommorna

Nu börjar även de förädlade Dahliorna att slå ut

Krusbärsmarmeladen blev lyckad. Nio fulla burkar och en halvfull att börja med.

Vi kokar den betydligt längre än vad det brukar stå i recepten.

Därför tillsätter vi ingenting, bara bär och socker. Marmeladen blir fast, så man kan skära den i bitar.

Rinnande marmelad är inte roligt.

Men det hände något intressant.

Ju längre marmeladsmeten kokade så tilltog en röd färg.

Det var ju gröna bär.

Korinterna ger ingen röd färg.

Den blev vacker inte tu tal om det, men lite lustigt.

Tre av burkarna är lite mindre, gebortburkar.

I kväll eller i morgon, beroende på väder så ska vi koka Hallon/Rabarbermarmelad.

Vi brukar koka så mycket att det räcker lite längre än ett år.

Oftast går vi runt på 6-7 sorter.

Minnesvärt marmeladkok

Marmeladkoket vi kommer ihåg, är det på färska Fikon.

Vi hade varit några dagar i Paris.

Utanför Bon Marche vid T-banestationen Sevre Babylon, stod en kille och sålde Fikon.

Vi köpte 3 kg.

Hur skulle vi få hem dom välbehållna?

Jo, vi hade varit på Dehillerins, en köksredskapsaffär och införskaffat några grytor.

 Hustrun, med fasta steg mot köksredskapen, största proffsbutiken i Paris

Vi fyllde grytorna med Fikon och de kom i god kondition hem till den väntande kokkärlet.

Den marmeladen har vi någon burk kvar av ännu.

Det har blivit ostmarmeladen nummer ett.

I tillegg, som Norrmännen säger, blev det över 10 liter Hallon idag.

Idag regnar det, SMHI ger oss mera regn än yr.no.

Trots omvittnad norsk förträfflighet verkar det som att SMHI får rätt.

Var och köpte färg och virke i går, bl.a till dörrar och foder till uthuset.

Det kostade lika mycket som hyra en vecka på Öland.

Började ambitiöst att grundmåla.

Skulle fortsätta idag, men inte, nu regnar det och ser ut att bli av heldagsnatur.

Virket är redan fuktigt , så det blir att invänta bättre tider.

Godis både för öga och mage

För någon månad sedan hittade jag en Öländsk matblogg.

Tjejen presenterades i Ölandsbladet, under tiden vi var där.

Äter hon allt hon skriver om lär hon inte kunna hålla den figuren hon har särskilt länge!

Bloggen är verkligen bra, intruktiv med många aptitretande bilder.

Idag hittade jag ett fyndigt sätt att anrätta grillade revben.

Tyvärr kunde jag inte göra om bilden så att den funkar i bloggagratis.

Men det går ju bra att besöka hennes blogg.

Kände trycket att göra en god gärning

Vi tog ju ingen nubbe till sillen.

När hustrun var tillbaka med dotterns tvätt, som egentligen var barnbarnets, den älste, Max.

Han ska åka till farfar och farmor i Skåne till helgen, tillsammans med sin far.

Det barnets tvätt har roterat ofta i vår tvättmaskin.

När han var yngre, fullkomligt bodde han här.

Vi kunde inte nämna att vi skulle till stugan, utan att han ville följa med.

Annat är det nu, då behövs fisketurer och grillning som lockmedel.

Kryddat med lite annat att äta och dricka.

16-åringar har väl lite mer aptit på livet än vardagslunken hos morföräldrarna.

Saftsäsongen närmar sig som sagt.

För att kompensera uteblivna snapsen, så gav vi oss på en sinande flaska med Matlwisky, en Glen Moray.

Vi skulle egentligen bara ta en, men det var så nära tabberas(ett uttryck som är hämtat från Emil i Lönnebergas julkalas) så vi tog en till för att på så vis få en saftflaska till.

En god gärning alltså.

För att vän av ordning ska se, att att de två wiskyskvättarna inte ledde till allt för allvarliga följder, så visar jag en bild på svalan på telefontråden.

De har ju blivit våra kära följeslagare en tid.

Tyvärr är väl den tiden kort, är de kvar efter helgen, är det ren bonus.

Svalan har alltså inte druckit wisky, men fotografen.

Skärpan ska i någon mån visa att det inte är någon fara på taket.

En härlig kväll, som ska avslutas med fotboll, U21, Sverige -Serbien, om det inte redan är slut.

I går kväll, till det grillade, åt vi av egen sallad för första gången i år.

Blandad sallad, men med mest Ruccola.

Det är något speciellt med primörer.

Att kvällen var fin och ljum, gjorde inte saken sämre.

 Här har ju levererats ett "långkok" på Limerickar, det fick mig att tänka på ett annat långkok "rilletes de porc", en fransk fläskpastej, från Loiredalen.

Den tar sin rundliga tid att göra, men är fantastiskt god.

Får man sen lite vana efter att ha gjort några omgångar, kan den bli ännu bättre efter egen smak.

Finns att köpa i lösvikt på många håll i Frankrike, men här har jag inte stött på den.

Man kan naturligtvis halvera receptet, men dock inte tillagningstiden.

Lycka till!

Ingridienser:

2 kg griskött, från grisens olika delar, t.ex tjockskurna revben, bog , skinka och sidfläsk.

1,5 hg salt fläsk, skuret i tärningar

3 gula lökar i tärningar

120 gram ister/stekflott

½ liter torrt vitt vin

Kryddpåse med 1 lagerblad, 2-3 salviablad, en timjankvist. 1 krossad vitlöksklyfta och 3 kryddnejlikor.

Malen vitpeppar, inget salt.

Tillredning:

Bryn revbenen i istret i en stekgryta.

Sätt på ugnen på 130 grader.

När revbenen är brynta,

Lägg i lök och låt svettas i 5 minuter.

Tillsätt ½ liter vatten och vinet, därefter kryddpåsen och fläskköttet i 3 cm-tärningar.

Låt koka upp och mal ner vitpeppar.

Ställ in grytan med lock, i den varma ugnen i 4 och ½ timme!!!

Rör om väl med jämna mellanrum

Tillsätt lite vatten, buljong eller vitt vin om det kokar torrt.

Ta ut grytan, låt den svalna så mycket att du med rena händer kan ta bort ben och svål.

Innehåller fläskmassan överflödig vätska, låt denna koka bort ovanpå spisen.

Låt allt svalna lite, fyll på, inte för stora, burkar och täck över med smält ister/flott.

När burkarna kallnat, har de, täckta med lock eller smörpapper, en utmärkt konservering för att stå i kylskåp.

Låt stå i 3 dagar, jag vet det är svårt, men smaken blir så mycket bättre.

Perfekt som rikligt pålägg på vitt bröd, rostat eller färskt med ett glas torrt vitt vin från Loiredalen.

Som förrätt, med smågurkor