Småskrakarna flydde strandkanten, när vi närmade oss.

Morgondoppen fick en fortsättning idag. Inte mer än 15 i luften, men 18 i vattnet.

Måsungarna är allt svårare, att få bort från badstegen. de har väl vant sig vid folk.

Fem stycken Småskrakar simmade från land, när de fick konkurrens på stranden.

En simtur blev det om än inte så lång.

Oavsett vatten-och lufttemperatur, sä är det skönt när man kommer upp. Friskt.

Ytterligare en tacka lammade i går kväll. Könsfördelningen jämnades ut, en bagge. Nu är det 4-2 till tackorna.

Det blev ytterligare en enföding, den 25 juli blev enfödingarnas dag.

Vi har varit beredda på vitt i huvudena, denna var den vitaste hittills.

Pigg och på, på en gång.

På ön Sundholmen, rakt över sundet, går det också Får i år. Det var några år sedan, misshandel satte stopp den gången. Men nu har de dristat sig att släppa ett 20-tal där igen.

En tredje flock går på andra sidan sjön och hörs ljudligt vid kraftfodertillfällena.

Tätt mellan flockarna. Vår växer till sig och har förmodligen passerat 20 i helgen.

Det är de två vita som synbarligen står på tur.

På ön Sundholmen, mitt emot vår strand, har det släppts en flock får. Många Gutar.

Det småregnade, hade vaknat förhållandevis sent, men tog en tur ner till fåren.

Det är lugna gatan i hagen, alla ligger och de två lammtackorna med avkomma myser tillsammans med sina lugna lamm.

Allt i sin ordning.

Men så reser sig en tacka, den bruna.

En tacka som vi inte trodde vara dräktig, förrän juvret började växa på henne för någon vecka sedan. Men då får hon bara ett lamm. Hon såg bara hyggligt välfödd ut.

Men så såg jag att hon slickade på marken, la sig ner och krystade. Inget hände men efter varje försök så gick hon upp och slickade där hon haft bakändan.

Nu syntes två klövar, efter några vändor till så kom en nos.

Mellan varje liggning så slickade hon upp vätskor och hinnor.

Så kom det ut ett huvud, hela huvudet, men hon fastnade på skuldrorna.

Flera försök, men hon kom inte över skuldrorna.

Lammet blev tydligen otåligt, för det bräkte i sin speciella situation. har någon varit med om det.

Slutligen så ställde tackan sig bredbent och krystade, först över skuldrorna, sen höfterna och-plupp- så låg där ett lamm, med lite vitt i huvudet, precis som de andra. Ett tacklamm. Visst kvinnoöverskott i hagen!

Hon tog väldigt väl hand om lammet, slickade det rent och de första stapplande stegen ledde direkt till juvret.

Hela skeendet hade åsetts av "de sju vittnenas församling". De hade följt hela förloppet, inte stört, skött sig utomordentligt bra.

När lammet väl diade, så började församlingen röra på sig, de äldre lammen försökte få igång sina mödrar, ville väl ha frukost.

Jag har övervarit första hela lammningen.

Intressant, för jag har som yngre varit med och kalvat kor, så processen var inte obekant, men aktörerna annorlunda.

Må lycka och välgång följa lammet, om inte till avelstacka, så till 45 kilo levande vikt.

 Dagens lammning skedde under hot om oväder, som även infriades. Föderskan, den grå tackan till höger, som slickar sitt första lamm.

I eftermiddags var det dags för andra födseln. En granne ringde och rapporterade att det var lammning på gång.

När jag kommer ner har grannfrun dokumenterat hela förloppet med första lammet.

När tackan vänder baken till ser jag ett par klövar sticka ut.

Det är märkligt, "naturen det är grejer det" som Maria på Tre Stelle sa.

Första lammet ville inte resa sig upp, så mitt i värkarna för andra lammet, reser tackan på sig, buffar med huvudet och föser på med frambenet.

Lammet reser sig, tackan krystar snabbt fram lamm nummer två.

I det här skedet svartnade det i Öster och någon minut senare, så öppnade sig himlens portar och några ganska nära åsksmällar drog förbi.

Övriga får hade jag med mig inne i regnskyddet, men föderskan blev vid sin läst.

 
Det är lagom med två lamm, hon har ju bara två spenar. Spenar ja, hennes var stora som kospenar och lammen kunde inte komma åt dem, utan sökte intensivt i området därikring, ja hela tackan betraktades som juver.

Efter ett par timmar tyckte jag att något behöver göras, så jag ringde fårhållarna.

De kom ut, då hade det sist födda lammet fattat galoppen och diat i ett par omgångar, men för förstfödingen funkade det nada.

De hade även med sig en burk, för att få med sig lite råmjölk hem, till ett lamm som de hade i köket. Trefödd, så blev det över.

Förstfödingen ville inte suga, ens när spenen stoppades i munnen.

Vi får se till i morron om hon fattat galoppen.

Det blev två tacklamm.

Födda;

två välskapta lamm, en bagge och en tacka, i gryningen den 20 juli 2011.

Fin morgon, betydde morgondopp, inte mer än 14 grader i luften, men solen stekte redan när jag hämtade tidningen.

En fantastisk morgon, på flera sätt skulle det visa sig.

Sjön låg spegelblank, det var bara f.d grannens vackra eka som saknades.Vår Linder 440 aluminium, kan inte kompensera.

Måsungarna har blivit två, naturen har tagit sin tribut.

18 och en halv grad i vattnet, det kändes ljumt, när det var fyra grader mindre i luften.

Nybadade så tog vi svängen runt fåren, kollade vatten och det allmänna läget.

Lugnet hägrade, men ett bedrägligt lugn skulle det visa sig.

Hon hann först, 102:an. det var hon som gått ut ur gamla hagen härom dagen.

Varför kan man bara spekulera om. Men betänker man, vad Erik Sjödin skriver i boken "Får"; "får är inte dummare, än att de klarar sig utmärkt som får".

Hon hade nog sina känningar och ville till bete som kunde föda henne ock lammen.

Något att tänka på när djuren allt mer förmänskligas.

Alla utom en låg i godan ro och idisslade, en slickade på saltstenen. Inte tecken på något anmärkningsvärt. Övriga flocken signalerade inte att ett naturens under dragit in i hagen. Vid sökandet av den 10:e tackan, med blicken, så var det ett litet spräckligt huvud som stack upp bredvid tackan, som låg en bit från de andra.

 Så reser sig ett lamm, de är minst två!

Jodå två välskapta, pigga lamm. de diade bra och bägge hade tydliga drag efter fadern, en spräcklig bagge, som varit lyckosam att bli den utvalde.

Tror vi kommer att få se många spräckliga huvuden sticka upp i gräset, den närmaste tiden.

Ringde Lena Fårhållare och meddelade den glada nyheten. De kommer ut och märker dem i eftermiddag.

Vem kommer näst i tur? det finns ett par tydliga aspiranter.

Vi har en mycket lugn uppsättning tackor i år. Inga problem med utbrytningar, fram till i går eftermiddag. Den till synes mest högdräktiga tackan hade gått ut och en granne rapporterade.

Hon hade rätt tackan, det såg faktiskt ganska avätet ut.

Hela gänget fick flytta till stora ängen. Det gäller att avpassa, för när lammningfen börjar vill vi ha dem i en annan hage med bättre skydd mot objudna gäster(fyrfota eller bevingade). Planen kommer nog att funka, senaste beräkningen ger första tänkta lammning runt 5 augusti. De har att äta 3 veckor där de går nu.

   Förra gången i hagen. Hundkäxen är fortfarande kvar, de stryker med fort och det finns inte ens pinnar kvar den här gången. Ett par tackor ville väl inte vara med på bild.

De är betydligt rundare om magen nu.

Nere vid sjön, såg jag att det bara var två Måsungar, naturen har väl haft sin gång, lite för stora nu för Skarven, men Gädda och rovfåglar är inte ute ur leken.

   Bara nio, var är tian? Jo vid minerallådan. Betydligt lugnare att vara själv än när hela flocken trängs.

Lugna gatan i fårhagen, i morse när vi närmade oss. Men som på en signal reste de sig, kom emot oss och en liten bräkkakafoni uppstod. Lite prat och så var näsorna i marken, för att få nytt att idissla.

Doppinghonan låg och ruvade bakom vassruggen och hanen gjorde henne sällskap en bit därifrån. De börjar väl bli otåliga nu. Doppingen ruvar 28 dagar och de har väl någon vecka kvar.

Alla Doppingreden har inte gett ungar genom åren.

Rovfågel, Måsar eller bara fel vind vid för hög vindhastighet har spolierat kullar.

De har placerat sig och redet strategiskt. Får gå en bra bit in på den digitala zoomen, med sänkt bildkvalitet som följd.

Hoppas det går bra för dem liksom för Måsen som ruvar tryggt på sin sten. Tryggt om man inte kommer för nära.

  Idag var det dags, fåren var nyklippta och till sin fördel.

Tio tackor ska beta och lamma hos oss.

De fick som alltid, börja på stora ängen. Bäst bete och mitt i byn.

En gammal bekant, Erics kompis, den vita tackan.

Får se hur det går i år, hon var lite rymningsbenägen förra året. Men Eric, yngsta barnbarnet, blir glad.

  En svart tacka, visade sig vara dotter till den populära "Örat".

Inte lika sällskaplig som mamma, men hon var å anda sidan exeptionell.

Allas favorit, blev t.o.m förnärmad, om man inte stannade upp hos henne.

Nu gäller det att planera betet, så att de hamnar i hagar som är bra för lammning, träd och stenar, buskage som de kan gömma sig bakom.

Fårsommaren har börjat.

Vi har utlyst stängslingsarbete till idag kl. 09.00

Enda livstecknet jag tagit del av, är ett återbud, från en granne som gärna ville vara med, i ett tidigare skede.

Själv har jag åkt på ett bakslag med förkylningen, så jag får nog "hålla mig mellan lakanen".

"Tova" och "Örat" var inte så svåra att hålla inne, det finns de som varit värre.

En fördel i år, är att det blir sen lammning, i slutet av juli. Med små lamm är de inte så benägna att gå ut.

Ser på bilden att en lekkamrat tydligen hälsar på sina kompisar, Tova hade tre lamm och Örat hade två, 2008. Då hade vi också lammning i juli, lammen på bilden är runt en vecka gamla. 

Blir det bara två som går ut, så funkar det. Då får de riva ett gammalt stängsel runt ett område, som vi inte ska beta mer. Styvt en kilometer stängsel, ja nästan två, men då räknar jag alla tre trådarna.

Eftersom vi har inemot ett tiotal fasta arbetsuppgifter, där folk gör sina tolv timmar och väl det, så är det inte så många kvar, som har timmar att göra.

Fårstängslingen brukar samla "intressegruppen", vi får väl se.

Hagarna nere vid sjön, där vi ska ha fåren fortsättningsvis, är mera lättsamma att reparera. Vardagskvällsjobb, som utväg.

Jag får passa mig idag, för i morgon, på omvaldagen, ska jag tjänstgöra i valnämnden. Där blir det komplikationer om man uteblir.