Fortfarande bara en Dopping i viken. Undrar vad som hänt med den andra?

Den esamme simmar förbi boet och spanar, men den går inte upp i boet.

Det är lätt att förstå Doppingens förtvivlan, när den simmar omkring och spanar, lockar och putsar sig.

Enformigheten avbryts av att den sträcker på sig och har lite gymnastik med vingar och ben. Vad den än gör, så verkar den ha stenkoll.

Den ger sig ut på lite längre spaningsturer.

Längre och längre ut, långa stunder undrar man var den är. Då dyker den och kan vara förvånansvärt länge under vattnet.

Det är nog inte lätt vid den här tiden att hitta en ny partner, men vi får hoppas.

Droppar från nattens regn hänger fortfarande kvar.

Vi har en rundel, med ett 35-tal Hostor. Två sorter.

Det är en tacksam växt som ständigt växer till sig. De lila blommorna är vackra i sin anspråkslöshet.

Vi har Hostor runt en sten, det är dem vi har förökat genom delning. Vid komposten ligger fyra stora klumpar med de gamla plantorna, som växer på som om inget har hänt.

En liknande operation gjordes med Stjärnflocka som heller inte ger sig i första taget.