Under föråret har jag haft två datacirklar för PRO Borås Centrums räkning. Två andra cirkelledare har haft tre cirklar, så vi har haft igång ett 35-tal medlemmar i datautbildning.

Vi kör i ABF:s lokaler med bra utrustning, bl.a en "kanon" där vi kan följas åt på en storbild.

Idag har jag avslutning i mina cirklar.

En Foto/bildbehandlingscirkel, där vi gått igenom elementa inom foto och redigeringsteknik. Vi har använt Photoshop Elements 7.

Den andra cirkeln har arbetat med Excel, Microsofts kalkylprogram.

I bägge fallen handlar det om att deltagarna ska få inblick och ev. motivation att fortsätta, på egen hand eller i grupp.

Själv gör jag ett uppehåll som cirkelledare. Har kört 4 terminer nu och känner mig ganska "tömd".

Inte minst tröttnar man på sin egen röst.

Det är dock ingen risk för datautbildningen, vi får in en ny cirkelledare, som tar två cirklar, så volymen kommer att upprätthållas.

Många deltagare har gått 3-4 terminer, så till hösten blir det nog två-tre rena nybörjarcirklar.

Det har varit väldigt stimulerande, att få bibringa folk som inte har varit i närheten av datorer tidigare, såpass att de kan skicka mejl, kajka på Internet och kolla SVT-Play.

PRO:s satsning, genom PROsIT-utbildningarna har varit väldigt lyckade och c:a 75000 medlemmar har deltagit hittills.

Detta stöds av centrala utbildningar på Gysinge, PRO:s folkhögskola utanför Sandviken.

Ska själv dit i juni på en påbyggnadsutbildning för hemsidesansvariga.

Tiden kunde inte varit bättre vald. Försommar utmed Dalälven, tidig morgon och kameran med......

Den här vyn, med San Gimignano i fonden, kommer några av resenärerna att ha från sina balkonger/fönster.

Tog tag i mig själv och ringde upp SJ:s utlandsbiljetter idag. Har gått och skruvat på det, sen i slutet av februari, men idag skedde det.

Satt någon timma i telefonen, kom fram som nummer ett, men det var ju mycket som skulle gås igenom.

När Angelica på SJ fått det hon behövde, passnummer, namn och födelsedata(det var viktigt att alla var över 60), ja och så reserutt förståss, lade vi på och hon återkom efter ytterligare nån timma.

104.000:- lite styvt, som ska slås ut på 21 resenärer.

Vi reser i tre kategorier, 1:a klass, 2:a klass sovkupé och så 2:a klass liggvagn.

Det visade sig, att på nervägen får vi två lite längre väntetider, i Köpenhamn och Hamburg, över två timmar på båda ställena, men sen är det rimligare. På hemresan är det bättre, inte över en timme någon stans och 12 minuter i Varberg!!!

Träffar en del av resegänget ibland och de börjar längta nu.

Vi får ingen tolk med oss. Jaana som skulle tolkat, åkte på en fortbildning i England samtidigt, men i september kan hon följa med.

Det ska nog reda sig med Engelska, vi är några stycken som tror att vi kan.

Euron håller sig i shack. Vi har planerat med en Euro på 9.00 Just nu ligger den på 8.80, i sjunkande.

Det är c:a 3000 per resenär, som inte är säkrade ännu, plus fickpengar. Det senare vet jag att det är åtskilliga som fixat redan, men till växlingsavgifter.

Själva tar vi stora chansen och satsar på kortet när vi kommer dit, då slipper man de 30 örena/Euro i växlingsavgift.

Kan ju få ersätta några veckors lottospelande, den nerven får sitt i alla fall.

"Töserna" på Le Tre Stelle har skaffat trådlöst internet, så det blir säkert lite bloggande därifrån.

Vi reser kl. 11.00 från Borås, mot Varberg, den 26 maj.

Redan vid 6-tiden brukar det vara full inflygning. Tusentals Tranor landar för att äta upp sig inför den fortsatta färden.

På morgonen den Första april, stod fågelräknarna förvånat och väntade på inflygande Tranor.

Av gårdagens 17000 Tranor syntes inte en skymt.

Den danske fågelskådaren Ulvus Stahre, som bistått med bilden säger bara "Va fän".

Enligt SMHI, har mycket ovanliga seismiska rörelser mätts upp under natten och enligt Meterolog A. Gladh-Väder kan det ha triggat fåglarna att påbörja sin fortsatta färd till häckningsplatserna.

En representant för Hornborgarsjöns ornitologiska sällskap Per Fink-Trana har man aldrig varit med om något liknande. Han hoppas naturligtvis att Tranor och övriga fåglar återvänder, för som han säger: "Vi har ju inte ens öppnat Trankaféet ännu".

Undrar hur mycket Tranorna är medvetna om uppståndelsen. De håller sig i alla fall på behörigt avstånd.

12600 Tranor och några tusen andra fåglar tog emot oss vid Broddetorp idag.

Det blev rätt snabbt på, att vi åkte. Men väderprognoser och almanacka gjorde idag till Trandagen 2012.

I bilen såg vädret ut att vara perfekt, även om termometern inte kom längre än till 7 grader.

Väl framme hos Tranorna m.fl så fick vi uppleva en ganska besvärlig vind. Jag fick handgripligen hålla i hatten. Senare fick hustrun hålla hatten.

Många Tranor, men ingen ökning jämfört med igår. Kanske toppen som är nådd.

Man har ju börjat locka Tranor på andra håll i Götaland. Om det lyckas, borde det ju innebära färre vid Broddetorp. De räcker nog till alla. Nära 13000 är inte dåligt. Ganska många.

Blåsten idag gjorde att de hade stora besvär vid in-och utflygning.

Vi såg Tranor som höll på att landa på vägen vid inflygnigen. Bara att börja om, men de trycktes ner av den starka vinden. Vid utflygning fick de streta riktigt bra för att få höjd.

Det blev inga underifrånbilder idag, Tronorna kom inte så högt innan de var utom håll.

Vi blev inte så länge hos Tranorna, osten lockade inne i stan.

Efter en fika, så följde det med lite ost m.m hem.

Sitter just nu i projektbeslutssituation. Vi har haft dragningar på förmiddagen och där fanns en hel del i övrigt att önska. En och annan undrade om Flanören ätit taggtråd till frukost.

Bakgrunden är, att vi från Västra Götaland genom åren anmärkt på att de tre indikatorerna, Miljö, jämställdhet och integration sköts med vänsterhanden, ja i den mån man bryr sig över huvud taget.

Idag har vi 14 projekt och merparten av dem ser likadana ut. De tre indikatorerna har hängts på på slutet och med allmänna lite hukande formuleringar.

Problemet är i första hand Norskt.

På Norsk sida har man regeringspengar som ska matcha våra EU-pengar. De norska pengarna delas ut lokalt, till de tre programområdena. De långa knivarnas natt inträder. Då kommer sånt som jämställdhet, integration och miljö på mellanhand.

På Svensk sida, har vi alla pengarna i en pott, 350 miljoner i EU-pengar och lika mycket från medfinansiärer.

Där kan vi göra helt andra prioriteringar och nationella mål kan få större genomslag.

Men idag lyckades jag(vi) äntligen vända skutan. Folk fick gå tillbaka och göra om, inte en enda Norrman eller Norska protesterade. Så, trägen vinner, tjöta hjälper.

Nu behandlar vi en grannalaga fråga.

Ett gemensamt ambulanshelikopterupplägg från Norra Bohuslän till Jämtland på Svensk sida och motsvarande geografi på Norsk sida.

Norrmännens pengar är slut, vi är beredda att ta en större andel för att få projektet i hamn. EU-reglerna föreskriver en 43-57 fördelning.

Paragrafriddarna har julafton men jag tycker det verkar som att vi kan fixa till det, genom återremiss och i juni kan det avgöras.

Ola Habeth från Östfold är lite het . Han vill ha beslut idag, men det låter sig nog inte göras, eftersom ett giltigt beslut kräver enighet.

Nu lossar det! Vi kan fatta ett principiellt beslut, men att ordföranden får i uppdrag att göra finansieringen EU-fäig.

Alla byråkratiska "fingerfärdighetsalenter bör brukes".

Fortsättning följer.

Jodå, så blir det.

Inget mer dramatiskt idag.

Sitter på Bussen från Oslo till Göteborg. Är hemma 1,5 tim. tidigare än med tåget.

I morgon kväll och på onsdag är det dags för nytt möte med Styrkommittèn för Interreg Sverige-Norge. Styringsgruppa, som Norrmännen säger.

Vi ska vara i Lilleström, utanför Oslo. Det blev lite palaver när jag skulle beställa biljetter och hotellrum. Hade läst kallelsen lite slarvigt, så jag trodde det var Lillehammer. Det uppdagades på att det anvisade hotellet inte fanns i Lillehammer.

Tågresan är perfekt, för att läsa handlingar.

Men först ska vi ha ett informationsmöte med PRO:are på Norrmalm, i eftermiddag. Vi slog ju ihop Norrmalm och Centrum för någon månad sedan och ska fortsättningsvis ha månadsinformation på Kypegläntan.

Det blir lite dragspel, blomsterlotteri och kaffe. Jag ska informera om vad som är på gång.

Mötet och Interreg, gör att jag blir tvungen att avstå från Västergötlands brottningsförbunds årsmöte i kväll, i Falköping.

Det var länge sedan jag uteblev sist. Nu får de välja en annan mötesordförande.

Missar också vinprovningen i morgon kväll, Spanskt rött. Får väl se om det går att kompensera.

Skulle haft sista datacirkelträffarna på onsdag, men det var bara att flytta fram.

Ett årsmöte till förresten, PRO-distriktet, är också på onsdag. Men de klarar sig nog utan mig.

Först på programmet för dagen, står dock hustruns vattengympa på Alideberg, tillsammans med PRO:are från Tullen-Byttorp och Norrby. Själv ska jag fortsätta nedklippningen av gammalt i land och rabatter.

Nedan, en liten bildkavalkad över vad som ligger framför mig.

Klicka och läs.

I morse, vid 8-tiden tog jag en fotosväng, med bil.

Jag skulle ha bilder till veckans Fototriss, som har temat UTSIKT.

En "Flanör utmed Tolken..." bör väl kunna åstadkomma utsikt över sjön.

Första stoppet blev i sydändan av sjön, Hallabron.

Isen låg kvar närmast land, det blev bilder.

Andra stoppet var vid Sjötorp och Äspereds hembygdsförenings gård. Motljuset var besvärande, men kanske kan jag använda bilden.

Körde ner mot Tångagärde och Ungerska kolonins anläggning. Precis innan låg en gård, med till synes väldigt diverse djur.

Jag stannade och kom i samspråk med en kille.

Ville ju liksom legitimera mig, eftersom det förekommer en del vandringsmejl om folk som kör omkring och rekognoserar före brott.

Stället var fantastiskt. det visade sig att de tog hand om djur, som av olika skäl ingen annan ville ha.

Hundar och hästar inhägnade i två flockar, en neurologiskt skadad ko, några får, getter och ett Vietnamesiskt hängbukssvin.

Hängbukssvinet fungerade som någon sorts gårdvar och "ägde".

Ett par katter såg jag också.

Här fick alla djur ett viste, där man verkligen tyckte om djur och de hade det bra.

En höggravid tacka försökte genom att gå uppför trappan, komma in i huset.

Klickeribilder med extra läsning.

Fortsatte min fotorunda till Tolkabro. Bilder söderut i sjön.

På östsidan av sjön är det lite sämre att komma till, men Askanäs är ett säkert kort.

Här finns, enligt mig, Tolken bästa köksfönsterutsikt och det är Inger på Askanäs som sitter vid köksbordet. Den bilden kommer med i trissen.

Men min tänkta timme blev snabbt över två, för på Askanäs får man prata.

Just idag hade "Robin" Rödhaken, dykt upp för första gången sa Inger. Den är punktlig, för kl. sju i morse såg jag den också från vårt datarumsfönster. 

Det blev en trevlig början på en härlig dag. Just nu har vi 11 grader varmt och fullsol.

Vi har suttit ute och druckit kaffe för första gången för säsongen.

Våra duktiga "tjejer" i PRO-cafèet hade dagen till ära tagit fram en vårbakelse. Det var inte bara färgen som gjorde intryck, smaken var juvlig.

På ett mycket välbesökt månadsmöte i tisdags, så hade vi en teatergrupp från PRO i dalsjöfors, som framförde "Var ska vi göra av farmor".

Ensemblen gjorde ett mycket bra jobb. Det var verkligen amatörteater, befriat från den strömlinjeformade plastigheten som de komersiella TV-kanalerna består oss med.

De försökte inte ens vara skådespelare. Var sig själva och det räckte långt.

Klassiskt tema. Alla pratar över huvudet på farmor.

Men hon tar tabbe på dem alla. Bestämmer sig för att flytta till Spannien med en ungdomskärlek.

Barn och barnbarns mjölkkossa försvinner in i ett eget liv.

Den andra begivenheten, var en föreläsning i torsdags med författaren Lars Wikander.

Han talade om boken "Skuggan av Zofia", och dess tillkomst.

Zofias namn stod på ett kors på kyrkogården i Falkenberg. Hon hade dött strax efter krigsslutet 1945.

På hemmaplan fanns inga uppgifter om henne.

Annat än att hon kommit till ett Flyktingläger i Heberg utanför Falkenberg.

Men med en otrolig envishet och uppfinningsrikedom, kommer han via ankomsten med båt till Sverige, Koncentrationläger i Tyskland fram till hennes hemby i mellersta Polen.

Två systrar fanns i livet.

Han intervjuar andra Polska flyktingar som kommit till Heberg samtidigt som Zofia.

Sen börjar han redogjöra för boken.

Hur hon ryckts upp mitt i natten och deporterats till Koncentrationslägret Stutthof, hur man försökte flytta lägret västerut när Röda armen närmade sig och att de lyckades fly ombord på en båt som gick till Sverige.

Ska bli spännande att läsa boken.

Det finns massor av källhänvisningar till webbsites, så man kan fördjupa sig.

Bl.a i att det fanns betydligt fler koncentrationsläger än de som vi brukar tänka på. Utöver utrotningslägren, så fanns arbetslägren. Där var det meningen att fångarna skulle överleva som slavarbetare i den Tyska industrin.

2500 koncentrationsläger!!!.

Turligt nog, så var det den hittills bäst besökta föreläsningen, Böckerna sålde och folk var nöjda, men rörda.