Härom kvällen nämnde grannen, att det var "skördefest" på Sjötorp på lördag.

Han var orolig för att det blir allt färre slåtterkarlar(liemän).

Jag får väl ta fram min gamla lie, sa jag.

Sagt och gjort. Men då handlade det om slipning. Erik på nånting, hade slipsten, men hade brutit armen, så han kunde varken slipa liar eller var med och slå.

I går kväll var vi till Erik, 6-8 avtagsvägar, skulle aldrig hitta, inte ens med GPS.

Min lie hade inte varit framme på över 30 år, så var och en kan förstå hur den såg ut, utan att ha varit inoljad.

Men bladet var friskt.

Jag började med min lie. Inte så illa medfaren som jag trodde. Eggen var inte bruten någonstans, så det blev basic.

Rätt grepp och vattnet ska strömma jämt över liebladet.

Lite kul. Erik, säger när han får se mig börja slipa, med orvet över överarmen och sökande rätt vinkel: "Han har slipat förr".

Jo, jag lärde av min far. Vi fick aldrig slipa men jämväl dra den handvevade slipstenen, till leda. Som tur var så var vi två böder att dela på vevandet.

Lien, slåttermaskinsknivarna och dito till självbindaren. Det blev timmar med åren. Av hans sätt att göra det och kommentarer lärde jag mig.

Jag fuskade lite också. Gick in och Googlade på "Lieslipning"och hittade en instruktionsfilm, som sedan visade sig vara under samma förhållanden som vi fick hos Erik. Farsan satt alltid och det har jag gjort innan. Här blev det att stå, vilket var mycket bättre.

Lättare att hitta rätt vinkel i förhållande till eggen.

Men jag har inte slipat på 30 år. Inte sen vi hade ambitiösa skördefester här på Nabben. Då fick jag slipa läkarliar bl.a

Skördefesterna övergick mer och mer till ölfester, förebärande onda ryggar, för att få gå på ölen på en gång.

Jag slipade Eriks lie också, han erbjöd den som extralie om nån ville ha.

Slipresultatet då?

Jodå, den bet, det blev skarpt. Nu ska den bara brynas lite, till ännu bättre bett, genom att ev. "skägg" slipas bort.

Nu ska vädret inte bli det bästa(för slåtter), t.o.m lite åska spörs det om.

Efter slåttern bjuder Hembygdsföreningen på gille, avslutat med Ostkaka och jordgubbssylt. Det är inte väderberoende.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...