När temat YTA kommer upp hos Sinneskatten, kommer jag att tänka på de varma stehällarna på Alvedsjöbodars strand.

Flata stenar med spår av historien. Fossil eller bara spår av fossil.

Historien har gått upp till ytan.

Mera ytligt här.

I senste månaders mätningar av väljaropinionen, har tendensen varit klar, S med Juholt, repar sig från sitt katastrofala läge.

I dagens mätning från Synovate, som presenteras i DN går S förbi M.

Inte mycket, men såpass så det ger energi, för att tala idrottsspråk.

Enligt DN är det fortsatt Alliansmajoritet, men hade det varit valresultat, hade vi fått regeringsskifte. KD ligger under 4%-spärren och SD backar tillfredsställande.

Konstigt, att man använder resultat under 4% i sina resonemang, det är ju bara partier över 4% som kommer in i riksdagen!

Lika glad, som jag är för S upphämtning, lika besviken är jag på V. 4,1%, nu är det nära.

När S  backade, har inte V kunnat hämta in det, men när S går framåt, tappar V.

Det är ett systemfel.

Inför V-kongressen 2012 måste skygglapparna bort. Önskat läge är inte verkligt läge.

Till syvende och sist är det inte vissa medlemmars föreställningar som ger parlamentarisk utdelning, utan vad de många människorna tycker.

Inbördes beundran, behöver man inte ha ett politiskt parti för, det får ske på annan plats.

V måste rannsaka sig själv, kasta bort illusioner och få till en ledning, som har förutsättningar att nå folks öron och hjärta.

Tror också att man måste banta ledningen numerärt.

En liten yttersta ledning och sen kan man ha ett representrantskap som referens för ledning och riksdagsgrupp.

En ledning måste ha svängrum, våga och kunna leda. Inte fastna i vad kongressen, för länge sen i vår snabba värld, sagt eller inte sagt.

Som det har blivit idag, så är det alldles för många i partistyrelsen, som är tysta och bara bevakar, att ingenting händer som kan förändra deras egen situation.

Nu är det 2011, politiken måste formas i dagens verklighet, för framtiden.

Gamla mallar fungerar inte.

Börja med en levande diskusion, ifrågasätt, känn på nya spår.

Ur det kommer framtidens vänster.

Kopian av gårdagens har inte fungerat.

Aklejorna inleder vår sommar. När de börjar blomma, är det dags att kolla tempern på badvattnet.

I går hade den första slagit ut. En korsningsprodukt, självsådd, som sina grannar i en flock.

Vi har haft en blommande Akleja tidigare i år, men den hade nog tagit fel på årstid. En liten Chokladakleja, 15 cm,  som tydligen vaknat för tidigt.

Med en lätt travestering, kan man säga, att en Akleja gör ingen sommar.

Klippte gräset på de lite mer kuperade delarna av tomten idag. Första gången för året, så det var ganska högt.

När jag vid ett tillfälle tittade upp, så plockade en Koltrast mask, där jag klippt.

Under hela tiden jag klippte, så kom, plockade och flög Koltrasten i väg.

Förmodligen en hungrig kull.

Mycket talar för att det var honan som fick jobba. Från en trädtopp hördes ett vackert drillande, förmodligen fadern, som tyckte han hade gjort sitt.

Det var aldrig två Koltrastar samtidigt som plockade, som man kan se Starar göra, för att sedan flyga till samma holk och mata.

När jag slagit färdigt, satte jag mig att studera Koltrasten.

Den har en fantastisk teknik, för att få fullt lass med sig till ungarna.

Först tar den ett par maskar för egen del, sen börjar packandet i näbben.

När den flyger i väg så hänger maskar åt alla håll.

Efter någon minut är den tillbaka igen.

Kommer ihåg den här blimman sedan jag var barn. men kommer inte ihåg vad den heter.

Men åndå, den är vacker och förtjänar en presentation.

Och kanske är det någon där ute, som kan tala om namnet.

IT-Hantverkarna i Borås, erkänt duktiga på datorer, klämde tuben i botten, utan att lyckas forcera den stängda hårddisken.

Bara att konstatera, det som finns där går till återvinning.

När det gäller bilder, så är det en hel del den tar med sig, men i mycket 2010-11 av samma som jag har sen tidigare, förutom den olivgröna guldbaggen, den får jag försöka leta upp i sommar igen.

Eric, yngsta barnbarnet, ligger även på sonens dator, så nu får de vandra motsatta vägen.

Bilder som den här, har klarat sig. Från Öland i somras, med flickbarnbarnet Josefin.

Öland, Toscana, Paris, Tändkuledagen m.m.har jag klarat och allt som är tidigare än augusti 2010 ligger på på externa hårddisken.

Lite vinterfiske och Aberdeen saknas också. Men väldigt mycket hade jag på lilla laptopen och USB-minnen, så jag överlever.

Alla PRO-bilder har legat på ett särskilt USB-minne och i PRO-datorn så tala om back up.

Den stora laptopen, blir förstadator och har redan kopplats till fasta bredbandet och skrivaren.

Så nu är vi på banan igen.

Dock en erfarenhet rikare. Så fort jag har bilder eller dokument; över på en CD med dem.

Ska också strukturera på externa hårdisken, någon regnig dag.

Vinbären klarade sig genom frostnätterna. Härliga klasar håller på att utvecklas.

Nästa fiende på vägen mot saftgrytan, är fåglarna. Men vi har nät.

Även Krusbär, Hallon och Svarta vinbär ser väldigt bra ut, även om Hallonen bara är i knoppstadiet ännu.

Sitter just nu på Centrala pensionärsrådet i Borås stad.

Representanter från kommunstyrelsen och samtliga pensionärsorganisationer.

Forumet ska behandla frågor som berör äldre.

Stora delar av den kommunala verksamheten.

Idag är kollektivtrafiken den stora frågan.

Gratis för pensionärer från 1 juli.

Linjedragningar och samordningen av färdtjänsten i regionen.

Är fortfarande lite färgad av den politiska verksamheten, på andra sidan bordet.

Sen märker jag, att jag inte har blivit riktig pensionär ännu.

Jag misstror inte alla, har inte lärt mig att gnälla.

Frågar inte ännu, vbad andra gjort, utan lägger förslag själv.

Jag vill ha inflytande, inte recensera vad andra gör och har gjort.

Men, det ska nog bli ordning på det här med.