Eric hade sett fram emot att åka ut med "fiskebåten".

Premiär för honom, premiär för mig.

Han hade aldrig åkt i en vanlig båt tidigare och jag hade inte varit ute tidigare i år.

Fint väder, solen sken och bara ett par sekundmeter. Från fel håll, så jag hade inte så stora förväntningar, framför allt som det också var för tidigt på dagen. 9-10 är ingen fisketid. Men jag tror inte det spelade nån roill för Eric, allt var spännande och "lite läskigt". Han tappar tänder och har gluggar lite här och där. De nya är på väg.

Pontus var även med, men som jag var han lite reserverad till tidpunkten, så det var för Erics skull vi gick ut.

Pontus hjälpte oss med landen där Astrar och Störbönor ska planteras ut i det närmaste. Han var till väldigt god hjälp.

Jag kantgrävde, Pontus vände upp med en grep och tog det största ogräset, hustrun kom efter och finrensade.

Mycket smidigt.

Väntans tider i fotbolls-VM.

Nu får vi lita till Marta, för att gå vidare.

När vi kom ner till sjön i går kväll, kunde vi glädjas åt, att ytterligare en holk är bebodd. 50% av holkarna bebodda!

Hyggligt utfall. Även om det är en Skrakholk, tror jag att det är Knipa i den här också.

Vi skulle egentligen fixa med båten och provfiska lite från land.

Eric, sju år på midsommarafton, var entusiastisk. Han hade fått nytt spö och nu skulle de stora fiskarna dras upp.

Han lär sig snabbt och det blev långa, väl avvägda kast. Precis som förra gången, fick Pontus agera fiskecoach.

Efter en stund ville han ha "fiskepaus".

Efter yterligare fiskande, så ville han ha "tre fiskepauser"!

Han hade sett lite intressanta saker som han ville undersöka.

Fiskandet begränsade sig till naturupplevelse och vi vände hemåt utan tyngande fiskebörda.

Efter ett kvällsmål, så bänkade vi oss för andra mål. Sveriges EM-kvalmatch.

Erick var mest entusiastisk och avkrävde oss andra ett tips och vem som skulle göra mål.

Själv yxade jag till med 3-1 och att Slatan skulle göra mål.

Pontus och jag kollade och småkommenterade ibland, men Eric var igång hela tiden och ville bl.a ha in nya tips, när Sverige gjort 3-0.

Vi såg hela matchen och det var två ganska trötta pojkar som gick och lade sig.

Idag står rensning av Bön-och Asterland på schemat. Pontus har lovat hjälpa till och Erik får väl göra olika konster med fotbollen.

Bönorna artar sig bra i sin sålåda, men Astrarna har försinkats av det kalla vädret. Inte ens växthus hjälper när det är mulet och kallt, som varit det förhärskande vädret. Men, lite varmare nu, så kommer de sig ganska fort.

I eftermiddag avviker jag några timmar för en sommarträff med PRO-styrelsen hemma hos kassören.

Vi ska diskutera verksamheten en stund, men mesta tiden är avsatt för social samvaro och mat.

Efter nattens rikliga regn, är det mer än dagg som tynger blommor och blad. En Maskrosskrutt, på upphällningen kan bli riktigt bildmässig.

Om en stund ska vi åka och bunkra upp tills Pontus och Eric(barnbarn) kommer vid middagstid. De äter bra och allt. Tacksamt.

Yr.no säger laber bris(6 m/sek), men jag tror det blir fiske i eftermiddag. Eric är nog het efter att ha lärt sig att kasta med haspelspö. Bra med framför allt Pontus, när man ska ta ner grejerna. Motorer(el och fyrtakt) och fiskegrejer är lite strävsamt ensam.

Gjorde en storavverkning i går med den nyreparerade och -servade trimmern. Den är kraftfull Hondan och med Aspens fyrtaktsbränsle känner man sig, i alla fall lite, präktig. Lien är naturligtvis att föredra ur miljösynpunkt, men vänsterarmen orkar inte så länge ännu, även om träningen ger resultat. Har avsatt ett område för lieslåtter, eliten del slaget, en del kvar.

Vi har grannsamverkan i byn. I går kom ett mejl om tt vitt Opelskåp, som synts till. Inte en enda träff på firmanamnet, skatt och försäkring var inte betalda. Såg nog bilen som hastigast på vägen när jag slog med trimmaren, men tänkte inte mer på det.

Vi får väl hålla ögonen öppna. Har de fått nys på något, så kommer de nog tillbaka i veckan, när här är mindre med folk.

Skulle tro att det är båtmotorer i första hand, men även bra trädgårdsmaskiner går att avyttra.

Stubbaslätten, det mest efterlängtade stoppet, efter en lite strapatsrik promenad i blött underlag. Våra stövlar kom väl till pass. Alla hade inte varit lika förutseende, även om ingen hade dansskor. Ett vindskydd riggat, gott om ved, för korvgrillning och kaffekopkning. Riktig kaffekokning i en väl tilltagen kanna. Skulle ge varje påskkärring slagsida.

Det var gott med fika och många hade korv med för att grilla. Vi hade vår standardmeny på picnic, smörgåsar med skinka och stekt ägg.

Det blev en halvtimmes rast vila. En skylt sattes upp och Lars Ola talade om torpets historia och alla verkade ha det gott.

Resten av färden skulle bli på grusväg. Uppskattat efter "novemberkåseterrängen".

Jordkällaren är det enda som skvallrar om att människor bott här.

Bengt Gustavsson, lite av Äspereds allt i allo, i idrottsförening och hembygdsförening. Han var bl.a lagledare för sonen när han i sin ungdom spelade fotboll i ÄIF. Populär hos damerna också- när kaffet var klart.

Stubbaslätten låg på Bosgårdens mark, ganska ensligt och man räknar med att det är från sent 1700-tal.

I mitten av 1800-talet rymde torpet inhyses.

In på 1900-talets början bodde ett par som kallades August och Becka på Stubbarn. De hade 3-4 kor och smådjur.

När August och Becka var döda flyttades torpet till Dalsjöfors.

Klicka på kategorin "Äspered", så kan du följa torpvandringen 2015.

Mätta, utvilade och vetgiriga, så var det dags för Bo Lennart.

Rosenbusken ligger i startgroparna. Kan bli blommning till midsommar. Det varar inte länge, men får vi tjänligt väder, så är det en kort men stor fröjd.

Det blev lite fel i inlägget i går. Det gamla stenpartiets torvor bearbetades på torsdagen. Så kan det bli när man lägger in i förväg.

I går var det möte med Viltförvaltningsdelegationen på Länsstyrelsen i Göteborg.

Den stora frågan var tider för Älgjakten. Markägare och även majoriteten i vårt Klövviltsutskott ville ha oktober till februari.

Jag tog intryck av en skrivelse från Jägarorganisationerna, som ville korta ner till 70 dagar. Även av diskussionen på mötet. Således skulle älgjakten vara avslutad runt 20 december, en av mina bröders födelsedag, även vår förlovningsdag. På tal om onyttigt vetande.

Efter årsskiftet fäller tjurarna hornen och det blir svårare att skilja könen åt. Vi har ju reglerat, så varannan damernas gäller även i Älgskogen. Korna går med långt gågna foster, så det är inte etiskt att plocka fram mer än halvgågna foster vid urtagningen.

Markägarna vill skjuta så länge som möjligt, inte minst för att skydda skogsplanteringar.

7-5 slutade voteringen, till fördel för den kortare jakttiden.

"Julefrid i Älgskogen", som min miljöpartistiske bordsgranne uttryckte det.

Fällavgift, är inte en avgift för skinnet, som man skulle kunna tro, utan en avgift till Länstyrelsen för varje skjuten Älg.

Den ska finansiera viltadministrationen och uppgår till drygt 3 miljoner i Västra Götaland.

Jägarna är inte glada i den, men det blev ingen röststrid, dock i ord.

Vi tog också en del regelverk och så blir det naturligtvis en hel del rapporter.

Vi får finfrämmat i morgon. Både Eric och Pontus kommer i några dagar. Pontus ska hjälpa till lite och Eric vill väl spela fotboll. Men framför allt vill han fiska. Vi har en ny utrustning väntande på honom.

Blir bra att gå ut på sjön nu. Gösen är lovlig igen, efter den 10 juni.

Skulle vara kul att se hans reaktion med en hygglig Gös eller Gädda i båten.

Verkar som att Eric har lust att följa med till Öland. Vi ska ta och titta på lite bilder från Pontus, hans bror, och hans "store kusin" Max veckor på ön.

Det är 15 år sedan vi hade en 7-åring med oss.

Sen får man väl erkänna, att det går sisådär i fotbolls-VM.

Oavgjort i natt mot USA, var väl bättre än förväntat, men Sverige har bara två poäng och Australien slog Nigeria. Australien blir ingen lätt nöt att knäcka.

Mitt finska tips blir nog, en tredjeplats och inget fortsatt avansemang.

Så kommer den då, första vallmon som slår ut.

Den finns i en annan version på Fotosidan.

Redan de första åren vi hade stugan, så anlade vi ett stenparti av sten vi delat ner. Jorden vi använde, var full med Kvekerötter, så snart stod det grönt med en och annan planterad växt inemellan. Vi kämpade ett par år, sen har det fått stå.

I fjol fick hustrun en idé, att restaurera stenpartiet. Vi testade ett litet område och planterade Tagetes.

Det blev bra, vi kom så djupt att Kvekerötterna låg utanför och torkade.

I år har vi fyra sorters Tagetes, som är utplanteringsklara, en del blommar redan.

Spaddjupa torvor har legat en vecka på en IKEA-pressenning. Hela partiet är finrensat därefter.

Idag tänkte jag gå på torvorna. Få bort ogräset och återanvända jorden, med tillsats av ett par säckar planteringsjord och ett par skottkärror med kompost.

Återanvändningen är en produkt av att vi bor med de "snåla" Smålänningarna i öster och de "ekonomiska" Knallarna i väster.

Inget får förgås, "de kan ju kômma te nötta".

Trots att man inte vet så mycket om Raberget, så ska skylten upp i alla fall.

Man vet inte så mycket om Raberget. Det har förmodligen varit ett dagsverkestorp under en av Mellomgårdarna.

De äldre i bygden "vet", att här bodde under första halvan av 1800-talet Rabitten och Rabiskan, men man visste inga namn och därför har det varit svårt med husförhörslängder och annat.

Men skylten skulle upp.

Vi fortsatte vår färd och nästa anhalt är Stubbaslätten. En ordentlig promenad, den längsta och den sista på "mjukt" underlag. men väl framme väntar kokekaffe och förtäring.

Innan Stubbaslätten får vi gå över en kavelbro(bild t.h.), som gör passagen av det värsta surhålet lite bättre. Många surhål mellan Stubbaslätten och Raberget, var det.

En del kände till att det fanns en Varggrop i närheten, men jag tror inte de kom riktigt överens om bästa vägen, så det blev inhibnation.

Aklejan har tillförts ett mervärde i form av en Humla.

Som rubriken antyder, så har den här rundan varit efterlängtad. Sol och värme sätter fart på blommningen.

En hel del som har börjat visa sig från sin bästa sida. Dock inte de tidiga Prästkragarna, som hade utslagna blommor, men bilderna blev inte bra, så de får återkomma.

Vi börjar i undervegetationen;

Gukplistern är som finast nu, så även Kattmyntan och Timjanen försöker hålla jämna steg.

Fortsätter med de lite högre;

Aklejorna tillhör alltid de tidiga sommarblommorna, Pimpinellen deltar i racet, här en knopp för jag tycker den är vackrare än blomman.

Spanska Körveln har vi gott om, växer vilt och sprider sin lakritsdoft(fröna) under varma sommarkvällar.

Jättevallmon har slagit ut, bara med en blomma, men denna har 10! knoppar.