Dagens blomma klarade sig undan trimmersnöret, när jag slog diket mot vägen, innan midsommar. Tillsammans med andra arter, så är den vår Svenska sommar, koncentrerad i diket.

I växthuset står det sålådor med fem olika Fingerborgsblommor, varav två fleråriga.

Det är nästa års mer organiserade fägring.

Där är några arter till som håller på att gro, både blommor och kryddörter. En del är snabba, andra tar längre tid på sig.

16 plantor Gråmalva, har tagit Etochetthalvt år på sig, att bli utplanteringsklara. Men, den som väntar på något gott...

Hustrun har fått göra en extradag i PRO-cafeét idag. Sen stänger vi i sex veckor. Inga stora dagskassor nu, när den mesta verksamheten är avslutad.

Vi har börjat planera för en del utflykter. Till veckan blir det Nordens Ark. Vi tänker oss även till Pilane gravfält på Tjörn, med skulpturerna.

Vi reser inte till Öland i år, för att få mera tid till att göra i ordning runt huset, medan vi orkar.

Dels en gång av stenplattor runt stora delar och även en uteplats på 15 kvadratmeter i en vinkel. Det är vår skuggigaste plats och tillflyktsort när solen gassar mer än man mår bra av.

Altanen och ett trädäck ligger i sol, så det är bra med ett alternativ.

I eftermiddag kommer barnbarnet Josefin hit med sin mamma. Får se om vi lyckas få i dem i vattnet för ett premiärbad, annars får det väl räcka med att fika.

Hörde precis på radion, att Malmö och Helsingborg förlorade i går kväll. Glädje i Göteborg och Borås, naturligtvis.

Gulingarna(Elfsborg) vinner inte själva, men har hoppet kvar genom andras förluster.

För drygt tre veckor sedan fotade jag samma kull, några dagar gammal.

De växer fort, men decimeras också i hög takt. De är ju så här det är, men vi tänker inte på det vid en tillfällig anblick av en Fågelkull eller ett par Rådjurskid.

Men hav förtröstan. Talade med en granne i går kväll, som sett en Skrakhona med 23!!! ungar. Säkert en "dagmamma", men arten har en framtid.

Ingen har undgått spåren efter senaste vintern, eller den långa förvåren, med tjäle och sol.

Blåbärsris, åtskilliga växter och buskar i trädgårdarna har fått stryk. Inte minst buskar, som t.ex Fläder, kan komma tillbaka, men en som inte kommer tillbaka är Enen.

Mycket tråkigt med alla bruna Enar. De är förlorade.

Det minskar fort i fågelkullarna. Alla ska ha sitt. Av 12-14 andungar, så är detta nog ett normalt utfall.

Uggleungen från i går, har flyttat på sig. Att den lever, tyder de vuxnas varningsrop på. Den är väl i närheten, men svår att upptäcka.

På kvällsrundan, ner till sjön, för att se till Fåren och sjöfåglarna, höll jag på att trampa på en Uggleunge.

Den satt vid en grannes båt. Såg direkt, att den var skadad. Ena ögat igenmurat och det andra var inte riktigt kurant det heller.

Inget ovanligt, att Uggleungar hoppar ut från boet innan de kan flyga. De sitter på en plats och föräldrarna kommer och matar dem.

Men den här kommer nog bara att leva så länge som föräldrarna sköter mathållningen.

Fotograferingen blev som det gamla talesättet, "att skjuta på sittande fågel".

Blodet på den mest skadade sidan, kan nog lika gärna komma från en Mus, eller annan mat föräldrarna serverat.

Ska ta kontakt med nån som vet vad man gör i såna här situationer.

Morgondoppandet har blivit rutin nu och någon morgon ska vi ha Kanotpremiär. Bl.a så skulle det vara intressant att få se Storlommen med ungar. Det är inte lätt. De är skygga och vi vill ju inte tränga oss för nära, även om vi har en aning om var de håller till.

De vuxna syns till ibland när de är ute och fiskar, men det skulle vara intressant att se ungarna också.

Vi har fått en väldigt lugn flock i år. Den här tackan är på rena "husmorssemestern", har blivit av med sina lamm till Räven.

Lite trött idag. Det regnar rätt mycket, så det blir inget morgondopp.

Det blev i och för sig inte så sent i går kväll.

För varje år så tenderar det att bli allt tidigare uppbrott.

Vi var hos grannen rakt över vägen. Nästa år står vi för värdskapet.

God mat, lagom att dricka och trevligt.

Värdarnas dotter var hemma med make och tre barn. Hon och vår dotter var lekkamrater när de var små.

Sommarlekkamrater.

Tre goa ungar, som naturligtvis uppskattade uppmärksamheten.

Idag blir det utöver återhämtning, saftkok.

Vi har haft 4,5 kg. Rabarber stående och dra i en hink. Kokas och förvaras.

Så har då även Kniporna i viken kläckt.

Nu är det bara Skäggdoppingarna kvar, dröjer nog till 2-4 juli.