En Domherre höll till i vildapeln i går.

Såg honom genom förnstret. Han kilade omkring på kvistarna och såg ut att söka efter något.

Detr var blomknoppar han var ute efter.

Ett år åt de upp varenda Plommonknopp, sen var det roliga slut.

Han får svårt att neka, med avslöjande grönt runt näbben.

En egenhändigt sådd Akleja. Namnet är kul, Yellow Mellow.

Bladen är melerade och blomman gul. Det är knopp på gång. Ska bli kul att se den.

När Björkens löv är stora som musöron, ska rosorna beskäras.

Det skulle väl vara dags då.

I en Grantopp på grannens tomt satt en fågel och lät vackert.

Är det en Näktergal?

Men zoomen på kameran och lite mer vid redigeringen avslöjade den ökända bärtjuven, en Björktrast!

Än så länge syns ruinen från vår strand, men snart tätnar grönskan och man bara förnimmer, att där finns något.

I år verkar Tranorna ha vunnit första ronden om hegemonin på ön.

I fjol drog Tranorna och lämnade ön åt Kanadagässen.

Vår vildapel, som bara var ett rotskott, när vi för många år sedan tog den nere vid sjön.

Nu har den vuxit ut, till mer än önskad storlek.

Lite av varannanårsgivare och i år är det storskördsåret.

Vi tar lite frukt ibland, men mest är det djuren som har nytta av den.

Vildapeln pollinerar alla äppelsorter, så det är den viktigaste funktionen.

Det är nära nu, att Backsippan börjar blomma.

Vi var på Österlen, vid den här tiden för några år sedan. Då stod Backsipporna i full blom, i massor vid Stens huvud.