I går var vi och hälsade på son och dotter och yngsta barnbarenet Eric i Olofsbo.

Det blåste en del och det utnyttjade seglarna.

Varken egna barn eller andras. Tomt rede och tomt näbb. Storkarna i Nordens Ark är bara till lyst.

Ständig avlösning i blomsterlandet. Studentnejlikan står på sin topp just nu, medan Läkemalvan signalerar, att här kommer jag.

På väg från Nordens Ark i går kväll, såg vi en festlig syn i ett Rapsfält vid Koberg. Något svart som rörde sig, som en svävare.

Vid närmare påseende, visade det sig vara en Dovhjortsbock!

Såg ingen kropp, bara hornkronan som rörde sig.

Samma sak i ett blommande Linfält, lite längre bort, men de var så långt borta och i ett svårt motljus.