Nu gäller det att passa på mellan regnskurarna.

Vi har ju haft torrt så länge så det är efterlängtat, ser också ut som vi får de 40-50 mm som behövs. Regnet gör allt så grönt, nu kommer allt att explodera.

Omskolning, omplantering av det frösådda.

Jag har alltid tyckt att det är ett rofyllt och trevligt arbete, att flytta småplantorna från såbädden till lite mera ”lebensraum”.

Det mesta planterar jag om i egentillverkade lådor.

48 basilikor i varje låda, de ska ju stå där hela sommaren och ge sköna skördar, till sallader, infrysning och inte minst Pestosås.

80 astrar eller tagetes, de ska ju planteras ut i början av juni.

Varje art kräver sitt speciella utrymme.

Sådd av lite senare sorter.

Mellan regnskurarna har även Pumpa-Melon-Krasse och Solrosfrön åkt ner i lådjorden.

Finmaskigt nät i botten på lådan, en nätram som lock, vi har möss, som fått smak på framför allt Solros-och Pumpafrön.

Trött på att så om flera gånger, har jag tillverkat locken som håller gnagarna ute.

Har letat förtvivlat efter de två största Solrosornas frö från förra året.

Jag har lagt dem på ett ”säkert ställe”, det brukar jag göra.

Problemet är minnet, de ligger inte bland de andra fröerna från förra året.

Likaledes så saknar jag Vallmofrön, jag tog undan mycket, för de var så vackra och kan även ge korsningar som inte minst blir ovanliga.

Solrosorna gav ordentliga lock till blommor och blev mellan tre och fyra meter höga.

Men efterforskningarna fortsätter.

 Exemplar av mina frösådda, länge sen, Backsippor. 

Maud Olofsson i blåsväder

Hör från Centerstämman att det är missnöje i ”församlinga”.

Maud och de andra ledande Centerpartisterna trivs ganska bra i värmen hos Reinfeldt.

Men det har ett pris; Centerpolitiken.

En Centerpartist vill ligga i mitten, beredd att samarbeta med den som betalar bäst.

Åtskilliga Centerpartistiska kommunalråd, de har oproportionerligt många i förhållande till röstetalet, är tillkomna genom samarbete åt alla håll.

Maud får kritik för den allt mer tilltagande nyliberalismen i ledningen, partiet förs åt höger.

Det är inte för inte som ”Stureplanscentern” kolliderar med bygdegårdscentern.

EMU är inte någon hit ute i leden men Maud gillar att få glassa i Bryssel.

Kärnkraften har inte så många anhängare ute i sockensverige, men på Stureplan är man radioaktiva.

 Mina Trädgårdsvivior håller i alla fall färgen och kommer tillbaka lika vackra varje vår, även de frösådda för länge sedan.

Centern, som så många andra, skulle tjäna på att vi blir alliansfria efter nästa val, så att ordningen återställs.

I annat fall går man ett ovisst öde till mötes, väljaropinionen föredrar riktiga högermän framför kopior, fotfolket vill ha tillbaka Bondeförbundets arvtagare.

Fortsättning följer, var så säkra.

Under frånvaron, har sonen vattnat, med benäget bistånd av lille Erik, även om han vid något tillfälle sov i bilen medan vattningen utfördes.

Det är ju inte konstigt, det går ju att sova under maskindisk eller tvätt.

Mycket torrt överallt, här har inte kommit ett ordntligt regn på fyra veckor.

Bl.a har jag fjolårssådda Fingerborgsblommor som inte hade "tyat" längre om de inte fått vatten nu.

Även de fjolårsplanterade lökväxterna stod torrt.

Vårt första projekt, är marksten i gångar och framför trappen, rabatterna runt huset ska få en annan form.

Där ska sen planteras ut Stockrosor, sådda förra året, från frö stulna i Giverny. Cloud Monet i salig åminnelse.

Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea, ska ge jordgubbsröda blommor, c:a 120 cm hög.

Stora omskolningen drar väl i gång också.

De främsta objeketen är:

Basilika

Tagetes

Astrar

Rosenskära

Frödahlior

I övrigt har det kommit en bit medan vi varit borta. Mest syns det på lökväxterna.

Hade vi fått det där riktiga vårregnet, då hade allt varit mycket längre kommet.

 Tulpanerns står och darrar, snart slår de ut

a

Planterade 100 Narcisser, blandade färger i höstas, har tydligen haft påhälsning. Kan bara räkna till 27 som kommit upp. Men... hoppet är det sista som överger människan.

Dahliorna kan få en att misströsta, men de kommer. Både de gamla, frösådda och nya för året, har börjat visa sig.

Tänker ta en del sticklingar på de nyköpta, så att det i den bästa av världar skulle kunnan bli en flock av varje.

En del växter är fantastiska, tjälen hinner knappt gå ur marken förrän nya förhoppningsfulla skott börjar stick upp.

En sådan är Läkemalvan Althaea Officinalis , f.ö en av mina absoluta favoriter.

Man gjorde förr Mashmallows av roten. Bladen är ludet grågröna, köttiga och blommorna skirt rosa i all sin anspråkslöshet.

Bilden till höger i knopp.

En annan som inte heller kan hålla sig är Aklejan Aquilegia vulgaris. Bladrosetterna kommer nästan under snön.

Dahliorna har inte visat några skott ännu där de står i krukorna i växthuset.Det tar sin tid, då de planteras vintertorra, nästan skrumpna. De som man planterar ut direkt i början av juni, har fått ljus under våren och kommer fortare.Det är därför man säger att plantera i kruka 2 månader tidigare, ger en månads längre blomning.

Luktärterna börjar gro! Lite här och var i krukorna sticker de ljusgröna stjälkarna upp.

Fruktträdens blomknoppar börjar svälla, har redan sett en "bautahumla" som låter som ett propellerplan, hoppas hennes mindre kompisar är ute i tid så att vi får frukt.

Även vinstockarnas blad-och skottanlag börjar svälla, men där behövs inte humlorna förrän fruktträden redan är pollinerade.

Satte ner Anemonknölar, 3 olika sorter idag. Hur de hårda kärnorna, ja de liknade stenfruktskärnor, ska mjukna och börja ge vackra blommor, det är en gåta - som så mycket annat i naturen.

Rosorna fick ett frisörbesök , har nästan bara buskrosor, så det är inte så mycket att beskära, men New Downen och Flammentanzen behöver en genomkörare.

 Här är Flammentazen i blom

Det är så fint väder, jorden har rett sig och det kliar i fingrarna efter att få börja direktså. Men först Toscana. Och väl där, blir det nog en del fröinköp, kanske en eller annan smuggelplanta också.

Vilken härlig morgon!

4 grader kallt, solen skiner, luften är så frisk så man kan inte få för mycket.

Nu börjar frösådderna arta sig.

Astrar, Tagetes, Basilika och Rosenskära har kommit upp, Dahliefröna låter vänta på sig, men det är i sin ordning. Även Luktärtorna som kom i lite senare, har några dagar kvar till de förväntas visa sig.

Lökväxterna börjar sticka upp.

En kruka med köpta minipåskliljor står i full blom.

Var lite avundsjuk på Krokusbilder hos Skogsfrun, lökarna jag satte i höstas har bara kommit upp några cm.

Men i morse kom jag ihåg, vi brukar ju också ha tidig Krokus. Det var lökar som slängdes ur grönsakslandet för c:a 25 år sedan. Kommer tillbaka varje år ute i det vildvuxna.

I morse hade de tagit tillfälligt skydd mot frosten.

Idag fortsätter vi att klippa ner en Isophäck.

Jag sådde från frö, 3 olika färger, för ett 15-tal år sedan. Nu självsår den sig och föryngringen är inga problem.

Om vi blir tillräckligt ivriga klippare, så fortsätter vi med Buxbomhäcken.

Köpte ett antal nya plantor förra året och nu ska de klippas i jämnhöjd.

Nåt annat är ingen ide att gå på än, land och rabatter får vänta tills det torkat upp lite bättre,

Stolen på solhörnet har sin dragningskraft.

Uppmärksamheten runt Sverigedemokraternas verkliga ansikte och William Petzell fortsätter.

Vid morgonrundan, den långa, på väg att hämta tidningen, så hade det hänt en hel del på de två dagar jag varit i Vänersborg.

Isen hade börjat släppa utefter stränderna och Sundholmen slottsruin syntes åter stå på en ö.

Artade sig till en riktigt fin vårdag.

Nu har Dahliorna blivit krukade. Malören med lillfingret har fördröjt det i 1 och en halv vecka. Men nu får de bra förutsättningar, solen värmer till 20 grader i växthuset.

Jorden tog slut, men klarade få i Dahlia nummer 53, den sista.

Årets köpedahlior.

Det börjar spira lite varstans. Dock inte ännu i Liljelandet.

Vi köpte några Liljor i höstas och väntar med spänning.

Man ska ju inte trampa i Liljeland, så 4 pinnar får markera var de står.

När vi var i Frankrike hösten 07, så besökte vi Giverny och Monets trädgård.

Har en hel del bilder därifrån, men de känns malplacerade vid den här tiden på året, så de får vänta ett tag.

Däremot så tog jag frö från Stockrosorna, sådde förra året och nu kommer de på bred front.

Har dom i "barnkammare" än så länge, men se ska palneteras ut utefter husväggarna.

Såg i BT i morse att det är många fotbollsförståsigpåare, som håller Elfsborg som favorit till SM-guldet.

Det skulle ju vara bra för Borås och Sjuhäradsbygden, men jag hoppas trots allt på Helsingborg.

Ett par plusgrader och regn.

Skulle startat dagen med mitt pensionslöfte, gå 3 km. och hämta tidningen.

Antingen har jag 150 m till brevlådorna eller 3 km. Det beror om jag går åt höger eller vänster. Åt vänster blir 3 km.

Hade inte lust i regnet.

Får väl ta 5 km. om det håller upp framåt dagen. Men först åker vi till Konsum i Dalsjöfors och veckohandlar.

Går också omkring och är deppad över ban-och vägverkets planer för tiden fram till 2021.

Varken Västlänken, järnvägslösningen i Göteborg eller Götalandsbanans första etapp är med.

Det blir inget kvar till Västsverige, när Stockholm fått sitt och Maud fått glesbygdssatsningar. Oproportionerligt mycket vägar.

Vi får dras med våran Wells Fargo-järnväg mellan Borås och Göteborg.

Klimatsmart!

1 miljon Västra Götalänningar undandras möjligheten att släppa ut mindre koldioxid.

Ovanlig fågel!

En granne, Göteborgare ute i spenaten, kom med andan i halsen här om året.

"Vi har en exotisk fågel nere hos oss". Va, vadå, hur såg den ut.

Den var stor som en skata, nougatfärgad med blått, svart och vitt.

Vi drog på läpparna och kunde berätta för honom att det var en av de största bärtjuvarna, en Nötskrika.

När det inte är bärsäsong kan man uppskatta dess skönhet, ja den kan t.o.m få äta av frukt och frön vid fågelbordet. Är skyggare än de andra och vill inte alltd vara med på bild.

Koltrastarna ligger inte långt efter i bärbuskarna men är uppskattade vid foderplatsen på och vid altanen.

Hade tänkt mig att lämna en lägesrapport varje vecka hur det artar sig med växtligheten.

Inte mtcket att redovisa ännu, men det börjar röra på sig.

Fingerborgsblomma sådd 1 maj 2008

Fingerborgsblomma i bättre läge.

 Kryddlandet, som jag aldrig ansar på hösten, de klarar vintern bättre så.

Hög flerårig Vallmo, sådd 1/6 2008. Ett 15-tal plantor tog sig

Vinruta, Ruta Graveolens, ser stendöd ut tidigt på våren, men den kommer med olivgröna blad och små gula blommor

.

Ungersk Stockros, skulle inte ha så lätt att klara vintern här, men alla 6 plantorna kommer.

Sådd 1/6 2008

Det ser inte mycket ut för världen ännu, men de kommer.

Fingerborgsblommorna har jag 7 olika sorter.