Ska köra till Skåne, Sätofta utanför Höör, i eftermiddag.

Från början var det tänkt att vi skulle gett oss i väg i hygglig tid, så det hade kunnat bli lite Skåne, innan hemresan.

Bud nr. ett, Max går halvdag i skolan.

Då får vi åka vid halvettiden.

Bud nr. två. Måns Max pappa kommer inte ifrån förrän vid tvåtiden.

Ja, då får det bli två då.

Måns ska hämtas i Göteborg och det tar c:a tre timmar ner.

Blir inte mycket Skåne i dagsljus.

Vi har lovat, att köra dottern, Max och hans far till Max farmor och farfar.

De ska fira påsk där.

Det här känns extra körigt.

De enda som blir glada är fåglarna, för tre reparerade fågelholkar hinner jag sätta upp på förmiddagen.

Det är full fart i de andra redan.

Tänk så förväntansfulla de är.

Och så kommer flugsnapparen...

Ang. rubriken...

Den var ju egentligen avsedd för passagerarna på den Skånska resan, men har väl en del tillämpning på Flanören även.

Igår  blev äntligen beskäringen av ett trepäronträd klart.

Förra året gick jag hårt åt det, efter år av misskötsel.

Trädet svarade med en enorm massa skott.

De har jag nu gjort om till  grenämnen och fruktved.

Som hos den gamle Arne Tammer, trädet före och...

trädet efter. 

Nyfikna hindar, mestadels dräktiga skulle jag tro. De brukar "kalva" i juni.

Tjurarna är inte mycket för världen utan sina kronor.

De har fällt och inte mycket har vuxit ut ännu, med de fyra bakre är tjorar med stortjuren längst till höger.

Var i Vänersborg på ett möte under förmiddagen.

Tog kameran med mig idag, för att inte missa rovfåglarna på elstolparna.

Missade enda rocfågeln, den gjorde ett slag, satt i ett buskage och åt upp sitt byte, utan att jag kunde komma till.

Sen återvände den till stolpen, men jag irriterade tydligen, så den svepte iväg utom fotohåll.

Jag hade Äsperedsfågeln kvar, det ska nog bli rovfågelsbilder ändå.

Däremot så gick det ett stort antal fåglar på ett fält, mellan Västra Tunhem och Åsaka.

Svanar i förgrunden, Kanadagäss och så en bamsegås, som jag inte kan artbestämma.

Mest framträdande var svanarna, men fler arter kunde konstateras.

Friherre Silverskjöld av Kobergs hjortar var inom fotoavstånd i bra ljus.

Så rent tomhänt behövde jag inte återvända, även om Äsperedsfågeln inte satt på pass vid sitt vanliga ställe.

Den här backen, kommer efter snösmältningen, att vara lika vit igen. Av Vitsippor. Då är det riktig vår.

Bilden nedan visar en Bokplanta, som likt sina yngre artfränder har löven kvar. Effektfullt i solskenet mot den hyggligt vita snön.

Vi var till Göteborg idag, efter att ha gått Askanäsrundan.

Meningen med resan, var att hämta dottern efter jobbet och transportera hem diverse sanitetsprodukter.

Dels varor som rubriceras som varuprov, dels varor vi köpte i personalbutiken.

Hon jobbar på utvecklingsavdelningen på SCA i Mölndal.

   Men innan dess gjode vi stan lite grand och åt dagens lunch på Golden Days.

Deras lunch är någotenastående.

Soppa, salladsbord och varmrätt med kaffe efter, 85 kronor.

Salladsbordet går inte av för hackor, så det gäller att planera lika bra som inför ett julbord.

Väl ute på SCA så stod dottern med en vagn lastad med blöjbalar, till tre olika barn. Erik var ett av dem.

Bindor och lappar av olika slag.

Därefter gick vi in och handlade hushållspapper och toapapper.

Det fanns lite annat till personalpris, som följde med även. Bl.a en 3-pack strumpor till Erick och någon märkeskalsong till Max.

Även Flanören fick en flanellskjorta till nedsatt personalpris.

Bilen blev väl full, för att tömmas efter hand hos de olika avnämarna.

Nu gäller det att fortsätta äta, så vi förbrukar toapappret.

F.ö har Stenknäcken visat sig för första gången idag.

Den gick nedanför altankanten, så den kan mycket väl ha varit framme många gånger.

Men det blir en annan historia, en annan dag.

Jonas Sjöstedt har släppt sin andra bok i trilogin med EU-parlamentet som utgångspunkt.

Jag läste den första, "Sammanflöden" och konstaterade att han höll väldigt hög klass i sitt skrivande.

Andra boken "Sahara" lär inte vara mindre läsvärd, enligt de första recentionerna.

VK, Arbetarbladet.

Tredje boken "Spanska brev" är i stort sett färdig och ska komma ut före valet.

Nu gäller det att få tag på den.

Hoppas han kommer till Västsverige på en presentation.

En av de allra bästa bilder jag sett på lycka eller glädje . Killen är 8-9 år på bilden.

Han skulle jubla många gånger innan karriären var över som 14-åring.

Idag är han en duktig tränare i klubben och har två knattebrottare i vardande hemma.

Sedan vi flyttade hösten 2005, har jag letat efter en bild, som tillhör föräldrarna till en brottarkille.

Vi använde bilden, när vi gjorde BBK:s jubileumsskrift 2003.

Föräldrarna ville naturligtvis ha tillbaka bilden, men jag kunde inte hitta den.

"Jag har den på ett säkert ställe", lovade jag.

Det är ju de där säkra ställena som snabbt faller ur minnet.

I går, när vi skulle röja ur en sekretär, som skulle till "grovsopen", hittade hustrun den.

Det är en kanonbild, på en jublande glad klassegrare.

Jag tror han hade slagit en Värnamokille i finalen.

Tävlingen är VD-cupen, en föregångare till Knalleträffen.

BBK blev bästa klubb 6 år i rad och erövrade 2 vandringspriser på raken.

Det finns ytterligare en bild på den här killen, när lintotten speglar sitt lyckliga leende i den blanka bucklan.

Den bilden var vinjettbild i mer än två år i Tidningen brottnings resultatsidor.

Gemensamt för bilderna är, bl.a att vi inte hittar negativen.

De finns inte i arkiven, tillsammans med andra bilder som togs samtidigt.

Förmodligen har de hamnat på ett annat ställe, eftersom det fanns efterfrågan på kopior.

Far och dotter Ragnarsson, var fotografer på dåvarande Västgöta Demokraten.

Någon gång ska  väl negativen dyka upp.

F.ö blev den här killen väldigt framgångsrik.

När han som 13-åring blev svensk pojkmästare, hade han brottats 1104 matcher!

Av de matcherna hade han bara förlorat 4!

2 av de matcherna var mot bäste kompisen i klubben.

Han var t.o.m så dominat, att han kunde bestämma i förväg vilket grepp han skulle vinna sina matcher på.

Om inte detta gick, så hade han ett vapen, som ingen stod emot, högernacket.

Ett nacksving, som slogs åt "fel" håll.

Nu ska de få tillbaka bilden och en stor sten har fallit från Flanörens bröst.

Veckans tema; Vårtecken.... om de räcker till.

Istapparna svettas och har droppar i ändan.

Gör ett frest och deltar i Nina XI:s fotoutmaning.

Temat denna vecka är ÄVENTYR.

Två asfaltspojkar upplever äventyr med flasklammen, här fyra, men de var sex totalt.

Asfaltspojkarna är de två älsta barnbarnen, kusiner, och flasklammen detta år, 2006, gjorde sig bemärkta bl.a genom att följa med folk hem, övernatta på altaner m.m. 

Daliefröna gror fint, rotklumparna från i fjol kommer med små, först vita, sedan gröna skott. Den ena efter den andra. T.o.m de som ser skrumpna ut.

Vid omplanteringen så vill jag ha dem i växthuset.

Men....

Det blir att skotta sig fram

Dagtid är det säkert 30-35 grader där inne, nattetid kryper frosten in, så ett varmvindselement som frostvakt blir nödvändigt.

Har aldrig varit med om att snö skulle hindra växthusanvändningen tidigare.

I övrigt så inspirerar det fina vädret till promenader.

Både Askanäsrundan och Lerbäcksrundan ger fina vyer ut över sjön.

   Det börjar krypa fram både det ena och det andra ur snötäcket.