Alice provar vin, sina drygt 90 till trots. Aktiv, som alltid. Noterar doft, färg och smak, Tanniner m.m "Det här var trevligt, jag kommer nästa gång med" var hennes omdöme om kvällen.

Hon kommer med färdtjänst, hon flyttar sig med Rollator, men högst upp på kroppen sitter det något, som inte märkts av tidens tand. Hon är fullständigt klar, trots sina styvt 90 år.

Hon puffar för möten och föreläsningar på våra månadsmöten.

I tisdags kom hon till vinprovningen.

Funderar på att följa med på en bussresa till Wismar i September.

Pratar och frågar om vin, som om hon vore hälften så gammal.

Hon har varit en aktiv och drivande styrelsemedlem, suttit nära 20 år i Borås kommuns centrala pensionärsråd. Hon avtackades vid första mötet med nya pensionärsrådet. Men hon satt kvar och lyssnade, tills mötet var slut.

"Jag måste kolla, så de inte ställer till det med färdtjänsten", var Alice förklaring till att hon satt med.

Jag är stolt över att ha efterträtt henne. Skulle vilja vara lika full av livslust när jag blir 90.

Fjolårets sista Tomater, den 24 oktober. Eric tycker mycket om Tomater, men de ska vara röda!

Gula, m.fl ratar han. Det är inga riktiga Tomater.

 Veckans fototriss, hade temat På G.

En som är på G nu, det är Eric, yngsta barnbarnet.

Det var ett tag sen han var här nu, i julas.

Men nu ska han vara här några dar. Det kan bli en hel del framgent, då pappa jobbar på dagarna och mamma ska arbeta ett antal nätter emellanåt.

Kul ska det bli, även om vi har plockat undan en del, under enmetersnivån.

Vi hämtar honom i eftermiddag, jag ska bara ha datakurs först och hustrun simmar i Boråsbadet.

Sen får han följa med till Coop och handla. Vet ungefär vad han kommer att gå ut med.

Han ska bl.a få hjälpa oss att ta ner ljusslingorna.

Vad som göms i snö kommer upp i tö.

Nu är det vinprovartisdag igen.

Vi ska prova på Italienska viner och avsluta med Anti pasti.

Anti pasti är egentligen en förrätt och står för att det inte är pasta.

Hustrun och jag har ställt med maten.

Lätt rostat Italienskt bröd, Olivolja, både med och utan Vitlök, Pestosås,

Parmaskinka, Mortadella och Salamikorv. Lite småtomater och grovt riven Parmesanost.

Till det så dricker vi ett Toscanskt lådvin.

14 månaders nedräkning, maj 2012 känns avlägset. Man kommer att ha god tid att längta. Tur att man har bilderna från våren 2009.

Passar ju utmärkt, att göra lite reklam för Toscanaresan, som nu är överlämnad med sina beståndsdelar till distriktets reseansvariga. Ska väl vara med på ett hörn själv också och blir reseledare på första resan.

Börjar redan bli en del anmälninmgar, ryktet är ute och intresset stort.

Officiell inbjudan går ut om någon vecka.

En fördel är att vi är så tidigt ute att folk hinner prioritera även om vi inte kommer att bilda sparklubb.

Däremot ska deltagarena i varje grupp träffas för några cirkelsammankomster för att förberda sig för resan, men även kunna påverka det slutliga programmet.

Töserna på Le Tre Stelle(finns en länk här på bloggen), står redan på tå och väntar på oss.

Vi har fått bra priser, t.ex 500 kronor för högklassigt boende, riktig frukost och middag, per person och dag det är ganska konkurrenskraftigt.

Hörde att Euron kryper neråt nu igen.

Det slutliga priset är helt avhängigt av Eurokursen.

En 10-örong högre, så blir det 90 kronor mer för resan.

Som tur är kan vi säkra boende, mat och lokal buss, tidigt.

Men tågresan kan vi inte köpa förrän tre månader före avresa.

Om inte Italienska eller tyska järnvägen kan bryta mot regler, när det gäller så många resande.

Vi får se, spännnade ska det bli.

Kustnära familjefiske gällde på Tolken idag. De gamla vanliga lyste med sin frånvaro.

Det blev en riktig långrunda idag.

Vid passagen av sjön, visade det sig att jag tydligen missbedömt isens beskaffenhet.

Tillsammans med andra fiskkompisar.

Det var familjefiske på sjön, barn och vuxna, många gröna flouricerande västar.

Såg ingen på de mest använda ställena, utan bara kustnära familjer.

Klicka för större bilder

Runt Askanäsrundan, låg en hel del gallringsvirke framdraget, vi har haft maskiner och folk i skogen hela veckan. Sydved hade redan märkt upp staplarna.

Inte så konstigt, skogsägaren är VD för Sydved i södra Sverige.

Det doftar så gott från köket.

Vi har marinerat en Fransyska och den står i ugnen.

Minns inte när vi hade "söndagsstek" sist.

Det blir mest husmanskost, även på helgerna.

Men dagen till ära har vi även tagit fram en flaska vin, från Toscana.

Ska precis gå och göra såsen på marinaden, som bl.a innehåller Ingefära, Blodapelsin och Vitlök.

Vi gör på en 1,5 kg:s stek, så det blir väl att frysa in två delar till senare tillfällen.

Skidskyttetjerna, fick inte nackhåren att resa sig, även om Helena E gjorde en tapper upphämtning.

Tror att huvudet var någon annan stans på många tjejer. Bommarna varslar om det.

Detta var sista tävlingen, så nu väntar välbehövlig vila innan förberedelserna för en ny spännnade säsong startar.

Khadaffis legosoldater massakrerar Libyens folk. I Bahrein går inhemsk och utländsk militär bärsärkargång mot oppositionen.

Världssamfundet bara pratar och pratar. Beslutsvånda, varför?

Det är klart att oljan spelar roll. Libyens enorma oljetillgångar.

Jag kan inte svära mig fri från misstanken att det i FN:s korridorer talas minst lika mycket om vem som kontrollerar, eller kommer att kontrollera oljan, som hur man ska fälla rövargänget runt Khadaffi.

Vem som helst inser, att ett flygförbud och andra insatser måste till innan regimen angriper Bengashi.

Ett folkmord måste förhindras.

Sverige hänvisar till EU, EU hänvisar till FN, vem tjänar på den kurragömmaleken?

Vår egen utrikesminister, har varit pinsam i många situationer.

Den katige besserwissern, exelensen och chefen för utrikesdepartementet, Carl Bildt, girar och vejer för verklighetens krav.

Nu finns ingen tid till tvekan, varje dags fördröjning kan bli förödande.

Militärt ingripande och flygförbud för Khadaffi, nu!

Vet inte varför jag kom att tänka på det, men ett minne från skolåldern bara kom på mig.

Vi hade inte så långt till en sjö, Trehörningen, eller Sjölandasjön, som den hette i folkmun.

Men kruxet var, att vi fick inte gå dit själva om vi inte gick i simskolan och dokumenterade våra kunskaper.

Morsans räddhågsenhet, kom sig delvis av, att hon själv hade så lätt att få kramp när hon badade.

Simskolan låg i andra ändan av kommunen, Gravlången, en ganska stor sjö som inte skydde några kommungränser.

Vi var ett gäng pojkar som cyklade till simskolan.

Nästan framme, så låg där en kiosk. Åhmans Annas kiosk.

Allt eftersom sommaren framskred, så blev chokladkakor till klumpar, läskedrycker stod i backar i solen.

Anna själv, var stor som ett hus. Det rymdes inte mycket mer än henne där inne. Svetten lackade och hon rörde sig ogärna.

Hon hade backar med tomflaskor bakom kiosken.

Vi kom på, att vi kunde panta hennes egna flaskor och få en slant.

En slant som snabbt omvandlades till godis.

Anna ökade omsättningen.

Ofoget tilltog och Anna blev väl misstänksam.

Så en dag hade hon ställt en tom Soloflaska, med sönderiven, urblekt etikett, utanför kiosken.

När den kom upp på disken, för pantning, var vi avslöjade.

Hennes omsättning minskade och vi blev väl lite slokörade.

Vad jag minns gick vi i simskola ett par somrar.

Vid ett återbesök i de tidiga 20-åren, var kiosken ett fallfärdigt skjul och Annas hus stod tomt. Någon Soloflaska med urblekt etikett såg vi heller inte.

Vad jag senare erfarit revs alltihop, för ett fritidshusområde.

Går just nu genom en rehabiliteringsfas, efter att ha snuddat vid andra sidan.

Igår kväll diskuterade jag och min fru det ena och det andra. Efter en
stund kom vi in på ett ämne gällande eutanasi (dödshjälp).

Jag sade till min fru: Om det någon gång händer mig något så tillåt
inte att jag blir liggande raklång med näring från en flaska. Stäng
bara av alla apparater som håller mig vid liv!

Då reste sig min fru, stängde av TV, kopplade ur dator och hällde ut min öl
i vasken.

Kvinnor är snabba att ta livsviktiga beslut.

Nej, så illa är det inte, utan det är en vandringshistoria i cyberspace.

Våffo blir det på detta vise?

Det skulle ju regna, i förhoppningarna, vårregn.

Men så blev det inte.

Jag lät blötsnön ligga, naturen tar hand om den. men inte.

Det är väl ett av de omtalade bakslagen som inträffat.

Men nu får det ligga, till eftermiddagen. Ska in till PRO-expeditionen och därefter köra sonen till Vara, på målvaktstränarutbildning.

Såg f.ö att en av klubbarna han tränar, Norrby IF, har kommit på grön kvist.

En halv miljon i överskott, förra året.

Det är annat det, än att behöva vänta på material-och resersättning i ett halvår.

F.ö . är jag rätt trött på spekulationerna, framför allt från högersossar, vad som ska få flyktade väljare att komma tillbaka.

Om S ska föra högerpolitik, behövs de ju inte längre, det finns det ju minst fem andra partier som gör.

Det är inte mera högerpolitik, som ska vrida makten ur händerna på Reifeldt, det är en ledning och politik, som håller.

En politik som folk känner kan leda landet rätt.

Det är ängsligheten, som förminskat S.