Vi fick 5-7 cm snö, natten mellan lördag och söndag.

Stärkt av Helena Jonssons bronsmedalj, bestämde jag mig för att skotta innan herrarnas stafett.

Den tjejen kommer folk att ta till sina hjärtan. Naturlig, lite impulsiv och ödmjuk.

Läste på Popsens blogg på svt.se, lite funderingar kring vad som fordras för att en idrottare ska bli folkkär. Det är inte alla förunnat, att komma från någon annan landsända än storstadsregionerna är ingen nackdel.

Väl ute, hörde jag snöslungor och gnissel från skyfflar.

Snön var ganska tung för tövädret hade satt in. Lite synd, då vi äntligen fått en härlig snövinter.

Arent plogade vägen och inte långt efter kom en barnfamilj och skulle åka snowracer i backen.

Arent kommer tillbaka och grusar, så var det roliga slut. Tycker att man borde kunna samsas, så att ungarna kunde få ha lite kul. Det är ju inte så ofta förutsättningarna är de rätta.

Har funderat på snöslunga, då vi har ett 100-tal meter som behöver skottas, uppfarten, gången och framför trappan. Till det kommer fågelmatning och vedbod.

Men, det är ju inte mer än var tredje vinter i snitt som blir nåt att skotta.

Det blir nog en snöslunga i alla fall, för man blir ju inte yngre och det finns bättre sätt att dö på än med en skyffel i handen.

Vi brukar ladda varje söndag, med veckans ved. En skottkärra plus två IKEA-kassar. Inte klokt vilken hållbarhet det är på IKEA-kassarna, vi har använt dem i över 3 år nu och inte minsta tecken på slitage.

Vi äter oss ned i en vedhög under presenning, som nog tar slut innan våren. Det är ved från ungbjörkar som växt på Parker Hannifins tomt på Ryda i Borås.

Parker ”kalhögg” inför en utställning av maskiner med vår hydraulik i.

Vi körde 8 vändor och hämtade 2-3 meterlånga slanor. Kapade och klöv.

Tänker ibland på hur oerhört mycket energi det bara ligger som inte kommer till användning.

Det motsvarar åtskilliga kärnkraftverk. Och förnyas hela tiden.

Tittade på en Beckfilm, som jag inte sett tidigare. Gunvald Larsson och Becks granne, han med stänkarna är den största behållningen. Men det är hopplöst med alla reklamavbrott och sen en nyhetssändning mitt i.

Jag föredrar en fri och oberoende TV.

Inte varje vinter som Solrosorna får snöhättor.

Har lagt till min första länk idag.

Det är Bodil Malmstens blogg ”FINISTERE”.

Förutom att jag med nöje läser hennes böcker, så har hon en småtrevlig blogg.

Blandar allvar och lite mindre allvarligt, där hon sitter vid sin Atlant.

Irriterar sig över Esplanadbygge utanför husväggen eller maktfullkomlig teleoperatör.

Uppvuxen i ”Södra Norrlands inland och fjälltrakter” har hon bosatt sig i Bretagne, tidigare i Finistere, nu på en annan plats, med samma Atlant.

Vid vägen ner till stranden ligger några Lucerfält. Ibland sitter en Hare och låter sig väl smaka.

Därav Lucernhare 

Under våra två resor till Florens/Toscana, blev det en hel del bilder på folk. Intressanta motiv.

Förinställningen har hakat upp sig, så det blir en sen dagens bild idag.