Dottern har ställt sitt Citronträd hos oss.

Hon hade för lite sol i gamla lägenheten och nu flyttar hon snart till Olofsbo. Så den får stå hos oss. den har satt i gång att blomma igen. Fyra halvstora gröna Citroner ska gå mot mognad. De är ju såna, Citrusfrukterna. Bär frukt och blommar samtidigt.

Det blir en Ölandsvecka i år. Fick klart med hyresvärdarna idag.

Mette och Lotta ska med, så de får bestämma vecka. Just nu pekar det mot vecka 29.

Skulle fota Domherrar och stenknäck, men det blev en Humla och några Nötväckebilder.

Då får man göra som Kajsa Warg; Man tager vad man haver. I alla fall om det ska vara färskt.

Vi ska få uppehåll idag och det passar bra. Stora omskolardagen.

Brukar se mycket ut från början, men det brukar gå fortare än man tror. Det är jku inget precitionsarbete.

63 plantor i varje låda, men ibland kan det bli både mer och mindre. Ingen domare som bedömer resultatet.

Mette och Lotta. Kompisar sedna lågstadiet. Oskiljaktliga. Med egna barn, hamnade de några mil från varandra, men träffades ofta.

De kallade sina barn för kusiner.

Igår ställdes vänskapen på prov. Lottas pojk, Christoffer skulle flytta hem till Tidaholmstrakten, efter att ha bott i Borås några år. Bilar krånglade, kärror strulade, så stora larmet gick i går morse. Men, så klart att "Kjelle och Babsan" fanns där, när vi behövdes. Med glädje t.o.m

Bil och kärra till stan, fylldes och alla grejerna kom med.

Dottern och Max bar och donade. Dottern fick "styra upp". Lotta har alltid med stor charm tagit dagen som den kommer.

T.ex kom hon på, under färd till Borås, att de kanske skulle behöva kartonger och plastsäckar...

Vi hade köpt lite grillmat mm. Delar av "Babsans catering", sattes på fötter.

Vi blev många vid framkomsten. Lottas sambo har tre barn, Lotta två och så Max. Stora nu, allihop.

Bara att se dem sitta med en pilsner i handen, visar att åren gått.

En granne fick släppa till sin stora grill.

Det mesta av avlastningen fick dröja till idag. Vår kärra tömdes, men sen var det sociala aktiviteter som gällde.

Christoffer jobbar i Sälen på vintern och lägger asfalt på sommaren.

Nu vill han ha ett äventyr, så han ska hänga med Cirkus Scott på deras turmé i sommar. Diversearbetare.

Bland 3000! sökande fick han jobbet.

Han har varit Max "stora kusin", ett par år äldre. Max bar med stolthet hans avlagda kläder när han var mindre. Nu klämmer de gärna en pilsner ihop. Det märks att de gillar varandra.

När vi åkte hem vid 11 tiden i går kväll, hade värdfolket hästarna kvar. Ett 20-tal, som skulle tas in och utfodras. De tränar en del, andra på foder och några har varit barnens. Lotta tävlar en del själv också. Tusenkonstnärer. Tiden finns egentligen inte, men de får i hop det på något sätt. De har ju vanliga jobb också.

Max stannade kvar med ungdomarna tills söndag.

Innan vi skiljdes åt, hann vi prata Öland. Flickorna, ja, 44-åringarna, var ju med ett par år i de lägre tonåren. 2011 firade vi 25 årsjubileum. Därav bilden ovan, som är från Lammet och grisen. De vill gärna komma några dagar på Ölandsveckan i sommar.

Nu ska bara tiderna pusslas ihop.

Grannen kom över igår och berättade den tråkiga nyheten(för mig i alla fall), att det inte blir någon Tändkuledag.

Nu blir det en minitillställning. Hos grannen. Det var egentligen det han varnade för. En del ljud från dunkande motorer, skulle det bli. Han har dragit ihop några entusiaster, specialiserade på motorerna.

Inte oss emot. Vi tycker att ljudet från Tändkulemotorer låter så tryggt och är inte störda av det.

Men jag behövde inte sälja några biljetter...

När jag var nere och bytte propp till sjövattnet härom dagen, så kunde jag inte låta bli att fota Sundholmens gård, på andra sidan sjön.

Det vita huset till vänster är idag konferensanläggning, tidigare var det barnkoloni. Stockholms kommun använde den i många år.

Nu är fröna i marken, förutom Ringblommorna. De åker ner idag. Även Purjplöken ska i jorden. Sen är det tidiga direktsådda på plats. Rekordtidigt. Vi har ju April fortfarande.

Blev lite nervös när jag såg Solros, Krasse och Västeråsgurka mm. i påsebunten i går. Men det är ju bara April.

Vid hemkomsten från dottern i går kväll, upptäckte vi plötsligt, att granriset framför trappan låg kvar. Delvis avbarrat och torrt. Det var trevligt i vintras, men nu ser det bara tråkigt ut. Ska förpassas till "eldarehögen" Det blir ny påfyllning av den efter hand. Vi eldade ju den gamla för ett par veckor sedan. Rundgång..

Det stog en gammal Ringvält vid ladugårdsväggen på Strömsfors. Varför vet jag inte, men lite igenkänning blev det.

Vi hade en sådan hemma hos oss på 50-talet. Ursprunligen hästdragen, men senare modifierad till traktor.

Idag kan man se hela dagsproduktioner av Ringvältar bakom en och samma traktor.

Ja, en Rinvält användes till att trycka ner säden efter sådd. Hästdragen, så antingen gick man bakom välten eller stod på en plattform.

Föregångaren, var en Ekstock på en axel och kallades Bult.

Strömsfors bruk anlades vid Assmans strömmande vatten. Det var en förutsättning för att kunna driva verksamheten.

På bilden är det vattnet som hade gett elektricitet som rinner i sin ränna.

Ån Assman  har dämts upp i tre nivåer, där bruket ligger på den mellersta.

Disponentvillan vid Strömsfors, blottas när skogen fälls.

På väg till Fagerås och de blommande Påskliljorna, passerade vi Strömsfors bruk.

Nedlagt sen många år, men har kommit under intressenters renovering och kan få en ny framtid.

Vad är det för speciellt med Strömsfors?

Jo det innehades på slutet av familjen Nylander.

Axel, högerriksdagsman i första kammaren och slutligen sonen Axel-Uno, kommunalråd för högern/moderaterna i Borås kommun. T.o.m kommunstyrelseordförande någon mandatperiod.

Familjen Nylander beskriver två historiska epoker, parrallellt.

Industrimännen och politisk bolagshöger.

Bolagshögern fick dricka en bitter kalk, när arbetarrörelsen, i kraft av den lika och allmänna röstrrätten, tog sin rättmätiga plats i samhällsutvecklingen.

Med industrimannen var det så, att Axel Uno blev, det som är så vanligt i ägarfamiljer, förödaren.

Inga nya produkter, ingen geist. När pengarna var slut, slog man vantarna i bordet.

De hade levt gott på sin inköpta uppfinning, Ettiketteringsmaskinen. den såldes över hela världen i flera årtionden.

Mer historia hos den idella föreningen, Strömsforsgruppen.

Familjen Nylander ägde också Borås Mekansiska verkstad. BMV, spelade en viktig roll i Metallarbetarnas avdelning i Borås. Den enda "riktiga" verkstan, innan Monsun Tison kom till stan.

Att de levde i en förgången tid, fick man många exempel på. T.ex vid ett kommunfullmäktigemöte, vid fikat, frågade Axel Uno mig: "Gör ni de där Pistongerna fortfarande? Han avsåg Monsun Tisons Hydraulcylindrar. Pistong är lite 1800-tal.

Det enda som är kvar av de gamla verkstadslokalerna, håller på att renoveras.

Arbetarna skulle hållas i Herrans tukt och förmaning.

Kvarnbyggnaden.

En gedigen ladugård. Bruket var självförsörjande med livsmedel.

Disponentvillan, från baksidan. Varuingång liksom för personal och andra gemena besökare.

Garage och kraftstation.

En av två dammanläggningar.

Påskliljorna då?

Jodå, men det blir en annan historia.

Ett smakprov kan jag dock kosta på mig.