Från den plats jag satt i går kväll, hade jag ett starkt motljus, som reflekterades i vattnet. mellan reflexerna och ljuset, befann sig fotoobjekten, Doppingarna. Lite svårt att focusera i vissa vinklar, då kunde det bli som ovan.

Såg ett beteende bland Doppingarna, som jag aldrig lagt märke till tidigare. De släpper ner fisken i vattnet, så att de små ska dyka efter den. De mest gapar hela tiden. tror väl att det ska flyga in fiskar där resten av livet.

Fantastiskt. När inte de större ungarna fattade galoppen, matades en mindre med "deras" fisk..

"Vill du ha mat, får du fånga den själv"!

Hustrun var som vanligt, igår, tillsammans med en väninna, på Göteborgssymfonikernas framträdande i Slottskogen, på nationaldagen.

En särskild ritual, med mat och dryck, resa dit och en del annat. Jag har varit med ett par gånger, men i går behövdes jag bättre här hemma. Bl.a så klippte jag gräsmattorna för första gången för säsongen!!!

Ja, jag, eller rättare sagt barnbarnet Pontus mossrev alltihop tidigare i vår och därefter bättringssådd.

Nu har det nysådda rett sig bra, så det kunde få vara dags. Gräsklippet samlades tills vi ska vända komposten. Färskt grönt gör susen, bland halvförmultnat och våra egna fekalier från miljötoaletten.

Idag ska vi ut på torpvandring med Äspereds hembygdsförening.

Som på så många andra håll, har det funnits torp och undantag i vår bygd.

Tore Hallabro har skrivit en bok om torpen i Äspereds socken,"Modins Anna och Corporal Gull", dess innebyggare och deras livsöden.

Hembygdsföreningen ordnar varje år en torpvandring, till några av torpen.

Det blir en sex till sju kilometer, med berättelser om torpen, men också fika och korvgrillning.

Kan hända det kommer att lämna ett och annat spår på bloggen också.

Två tomma kamerabatterier i morse, gör att det får bli en Svanbild, från i går kväll. I morgon är ungarna en vecka gamla.

Försmädligt, förargligt och slarvigt.

Trodde att andra batteriet var fulladdat. Visste att det i kameran var inne på "Svanesången".

Men icke, jag har gått omkring med ett förbrukat batteri, som reserv!

Ja, ja, det blev en fin morgon ändå. Vindstilla, det minns jag inte när vi hade sist.

Doppingungarna vill gärna sitta på ryggen. Verkar som föräldrarna är trötta på det, för jag fick bevittna när den ena skakade av sig alla fyra. Jodå, där är fyra ungar.

Vattennivån har stigit och boet flutit ut en bit, knappt synligt över vattenytan.

Knipan har kläckt, men jag lyckades inte få se ungarna. De låg inne i vassen, hörde ett och annat litet pip. Modern gjorde fyra försök att nå dem, men avbröt inflygningarna. Var väl skraj för mig.

Det får bli ett besök i viken i kväll i stället, med nyladdade batterier.

Vi slapp frosten i natt, men det är mycket vått av dagg. Utan vind, så tar det nog ett tag innan det torkar upp.

Den satt ofta ute i Lucernfältet när vi gick ner för att bada, eller eljest när vi rörde oss där.

Det börjar suga i Ölandstarmen. Vi har inte riktigt bestämt oss för vecka ännu, inte heller formerna eller om någon ska åka med.

Det börjar bli mer än fullt i växthuset nu. Det kalla vädret har gjort att inget är utplanterat ännu. Normala år brukar vi också ha en hel del stående i solsidan, där växthuset bara fungerr som räddare i nöden, om det skulle bli nån frostnatt.

I år har det varit så kallt, så det har inte varit tal om nån härdning.

Bönor och Ärtor ska läggas i blöt för groning idag, så att det blir lagom att så dem i helgen, då vädret verkar vända.

Det i växthuset får stå nån vecka till, så det får arta sig lite bättre.

Tre vita dunungar. De ska bli mörkare i färgen vad det lider. Det har vi ju lärt av H C Anderssen.

"Den grimme erling"

I lördags kväll, när vi var på hemväg, från ett "kombineraihop" morsdagsfirande hos dottern, så såg vi att det var nåt särskilt på gång i Svanboet. Den ena låg precis bredvid i vattnet, den andra stod upp och rotade i boet.

Kläckning! tänkte jag, men kameran var inte med, naturligtvis. I går tog jag en tur mellan skurarna och då simmade de med föräldrarna. T.o.m där det är tacksammast att fotografera.

Precis som Skäggdoppingarna, kommer de aldrig att gå upp i boet mera. Får se om det är Gräsänder, eller några andra som skaffar "sommarstuga"

Livisticum vulgare, eller Libbsticka på svenska. Tyskarna kallar den för Marienkraut.

Den kom till oss i slutet av 70-talet. En arbetskamrat grävde upp en rotbit och den blev efter ett par år, en drygt meterhög planta. Den är god och sätter särskild smak på kött-eller grönsakssoppor. Det är inte mycket som behövs, två till 3 bladspetsar till ett soppkok. Så plantan kan försörja många.

För ett par år sedan, var den bara borta. Trodde den var outrotelig.

Så vi sådde några frön. God grobarhet. Ett par plantor står i grönsakslandet. När jag tog upp fjolårsplantor i samma grönsaksland, jordslagna över vintern, hittade jkag de här två.

"Vi kan väl ha dem i krukor" föreslog hustrun. När vädret blir lite mer sommarlikt, ska de stå tillsammans med en hel del annat i krukor.

Kan nog bli en och annan bild och betraktelse även, om dem framgent.

Vi fick ta över en hel del terracottakrukro, när Sparrehus stängde ner.

Hustrun håller just nu på och disignar ett par hyllskåp på altanen, där krukor ska vara det dominerande inslaget.

Det har ju blivit en del krukor genom åren, inte minst i Vickleby, men även från andra keramiker.

Bättre, att de kommer till användning, än att stå i travar i växthuset.

Vädret ska bli bättre och om en vecka, samtidigt med Hembygdsföreningens Torpvandring, ska vi få 24 grader!, varmt!

(Klickar du på länken, kan du även se en film från Tändkuledagen).

Får ta fram några par shorts och frächa upp i tvättmaskinen.

Även torpvandringen kan nog ge ett och annat här på bloggen.

Det växer i redena på den Estländska siten Looduskalender.

Liksom den svarta Storken, så sliter två Ormvråkpar, Havsörn och Rördrom med att föda upp sina ungar.

Två Fiskgjusepar ruvar ännu. Man kan få se Björn, Grävling och Sälar mm.

Klicka på länken ovan så kommer du dit.

Svanen i Toarpsdal har inte kläckt ännu, men det kan inte vara långt kvar. De ruvar 30-36 dagar.

Solen skiner nu på morgonen, men det är bedrägligt, för här kommer att småregna hela dagen.

Lite uppehåll med ogräsrensningen, men det har gått bra, vi ser ljuset i tunneln. Ett par rabatter ska vi gräva upp och lägga ut Ölandssten, där vi kan ha krukor och annat. Tror inte ogräset kommer att växa lika frodigt på stenen!

Säg FIFA, det räcker!

Det räcker för att förstå, att med de miljardmassor, som man hanterar, så är det många som inte kan låta bli att slicka sig på fingrarna.

Det är ju minst sagt löjligt, att tro, att Blatter och övrig FIFA-ledning inte skulle ha känt till förhållandena.

Putin tackar för fotbolls-VM 2018 och försvarar Blatter.

Men vadå? En shejk, som alternativ till Blatter! tror inte det skulle ändra nåt, bara förflytta ofoget.

Inte bara att välja ny president, det måste finnas en lojal och rakryggad stab runt i kring. Var finna denna goda karamell?

Ett komiskt inslag: de som gett förutsättningar för mutor och korruption, de stora företagen, börjar dra sig ur, i alla fall säger det det. De vill inte förknippas med den vandel, som gjort dem till sponsorer!

Kommer i håg hur Maxresturangen vid Borås arena, inte skulle få sälja hamburgare under junior-EM i fotboll, för att konkurenten(Mc Donalds) var huvudsponsor. Storfinansen utfärdar näringsförbud för andra.

Det blev inga matcher på Borås Arena, för Max gav sig inte...

Det räcker nog inte med en kulturrevolution inom den internationella idrottsrörelsen, förmodligen inte flera heller. Där de stora pengarna hanteras förskjuts focus från ändamålet till egennyttan.

Boet, förgätet. Det ser lika ödsligt ut varje år, när de lämnat det. Sjön med väder och vind, ska mer eller mindre mala ner det. Men, det har även i år fyllt sin funktion.

Fåglarna hade flyttat in i vassen.

Lite bonusbilder, på föräldrarna var för sig och tillsammans. (Klicka på dem så blir de större.)

Det går att se tre ungar. Får se, där kan vara en fjärde också, eftersom de ruvade ett par dar efter att jag upptäckte tre.

Beroende vad mataren har i näbben, kommer olika ungar fram och tigger. Där är fortfarande en liten som ska ha fjädrar.

Vinprovningen, den sista för säsongen, var trevlig och vi hade tur med vädret under tipspromenaden. En tipspromenad där jag bl.a blev delad tvåa.

Vi provade ett Rose från Serbien och tre röda från Chile. Alla med tanke på ingången grillsäsong.

Det röda Las Mulas, blev min favorit för kvällen. Ett smakrikt och mjukt vin som passar till mycket. Kanske inte det hårdast kryddade köttet, men då finns väl nåt annat, med mera tanniner och lite grövre struktur.

Bosse, kvällens allt i allo, hade lagt baconlindade fläskfilébitar på grillen, när vi kom tillbaka från tipspromenaden.

Han hade gjort en frisk potatissallad med äpplen, ja han hade gjort tipspromenaden och allt annat med. Och så höll han provningen som vanligt.

Hustrun har den goda egenskapen, att förbarma sig över mig i såna här situationer.

21.15 stod hon och bilen och väntade på parkeringen utanför HGF-lokalen på Norrby.

Och jag kom hem i god ordning.

Efterverkningarna var inte värre, än att jag kunde gå ner till sjön i morse, när jag hämtat tidningen.

Drönare används i många sammanhang idag. Inte bara terroristbekämpning i Irak.

Den här svävade över oss, när vi slussade på Göta kanal. Förmodligen för att få bilder till en turistinformation.