Efter en del regnande så behövde båten ösas. Vattenståndet har äntligen stigit lite, om än bara någon decimeter.

Efter ösandet, så drog jag upp den närmare land.

Vi är bara två som har båtarna kvar i sjön. Så jag kan visa bilder på samtliga båtar utanför Nabben. Glada i att fiska, så sätter vi alltid hoppet till ytterligare en fisketur. Grannen var ute härom dagen, på sitt favoritställe, "11-metrarn" som egentligen bara är sex meter djup, men namnet är till för att förvilla och undvika överutnyttjande. Sportfiskare är ett lurigt släkte.

När jag öst båten, så var den klar att tas i bruk. Ungefär vid detta inläggs intåg i syberrymden, så går jag ner för att ta mig fisketur.Både trolla och "kinka" eller pimpla som är det mer kända uttrycket.  

Det är inte så besvärligt att ge sig ut. Vädret är ju bra, ingen blåst och grejerna står redan vid sjön. Så här sent på säsongen är elmotorn oöverträffad. Fisken blir stelare i det kalla vattnet och man kan näst intill stå still med Minkotan.

Däremot är det lite knepigt med betet. Gäller inte riktigt samma förutsättningar som tidigare på sässongen. Men jag satsar på mörka Woblers. Skulle solen börja lysa starkare, så blir det gult eller ljusgrönt. Var och en blir salig på sin tro.

Max, älsta barnbarnet, hade som liten pojk en krassare inställning.

När jag visade honom en rödvit HiLo som var ganska illa åtgången av Gäddtänder, så frågade han om jag brukat använda woblern mycket. Ja sa jag. Då är det väl därför du fått så mycket fisk på det. Han förstod, att i draglådan blir det inte så många hugg!

När båten var färdigöst och uppdragen, så tittade jag ut över sjön. Såg jag rätt?

Använde kameran som kikare och jodå, det var en Skäggdopping. En årsunge.

Det gick ingen nöd på den, fick t.o.m upp mer mat än den kunde svälja. En hygglig abborre blev lite för mycket, så den släppte i den igen.

Man kan bara spekulera om varför den är kvar. Ovan vattenytan så lockade den hela tiden. Saknade väl sina syskon och föräldrar. Hade den inte varit flygfärdig, när de andra gav sig iväg?

Blir den kvar, kommer den att gå under när isen lägger sig.

Lite som att pissa på sig när det är kallt ute. Nu är bytesfisken stel och lättfångad av den lägre vattentemperaturen, men när isen lägger sig är det kört.

Vi får hoppas att den ger sig iväg i tid.

Vår Doppingkulls födelsevik, liksom Knipa, Skrak, Änder och Trutar ligger öde och mörk nu. Den har sett för tråkig ut, med det låga vattenståndet. redan kommen decimeter har rättat till en del.

Slottsruinen börjar krypa fram bakom de avlövade träden. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...