Ett litet drama i tre bilder, ur det hårda fågellivet, får bli mitt bidrag i veckans Fototriss på temat PERSONLIGT.

Dong!!!

En ordentlig duns mot fönstret i köksdörren ut mot altanen.

"Måtte det vara en Björktrast", var det första jag tänkte.

Men icke, det var en av våra omhuldade tre Hackspettungar. Vi har fortsatt att mata, framför allt med talgbollar, så att förhoppningsvis ungarna skulle komma fram och visa sig.

Jag blev mer än sannbedd.

Den ligger avsvimmad på altangolvet. Rör sig inte. men när jag känner på den om något är brutet, så visar den livstecken. Rättar till kroppsställningen och ögat är nästan klart.

Många tankar går genom huvudet, anklagar mig för att jag varit så nyfiken och matat dem så nära huset.

Men å andra sidan sett, vilka faror hotar inte där ute?

En av dessa tre, kommer i bästa fall att överleva vintern.

Några minuter senare, så sitter den upp, ögat är klart och jag tror inte något är brutet.

Närmar mig ytterligare en gång med handen för att känna över den.

Nu ville den inte vara med längre, hade fått sans och krafter tillbaka och helt sonika bara lyfter från altanen, flyger åt samma håll som de brukar.

Lite senare så var den framme och åt.

Kan inte hjälpas att jag tog det personligt, efter att ha matat dem, hållt dem nära huset och tagit den risken, som slutade i en smäll mot fönstret. Ja, inte riktigt slutade så, det blev ju trots allt ett lyckligt slut.

Även en Bofinkunge och en Stenknäcksdito, har dunsat mot fönster, men på samma sätt som Hackspetten piggnat till och fortsatt sitt fågelliv.

I anledning av Canserfondens Rosabandetinsamling under oktober, så är det Rosa, som är temat den här veckan.

Rosa, ja det är ju nästan som med den berömda Bofinken, det kan se ut hur som helst.

Skruvar man lite, kan det vara allt mellan rött och blått.

 Ett rosa hus i Ulignano, Toscana.

 Det här huset är byggt över en kanal i Wismar. Lite rosa är det i alla fall. 

En Rosa Ros, någon stans i Danmark, på en rastplats mellan Gedser och Helsinör.

När Helena, från Kalibrien, genom cyber space, meddelar oss att veckans tema blir fönster, så går naturligt tankarna till enskilda fönster.

Jag har en benägenhet, att vilja komma riktigt nära mina motiv, men tror att jag bjuder på lite miljö även, som inramning.

Mina fönster finns i Trondheim.

Vid ett möte där, på försommaren, fick jag lite extratid och därmed möjlighet att "turista" i stan.

   Gamla stan i Trondheim, Backehagen. En väl bevarad och renoverad stadsdel, som drar mycket turister. Många mysiga fik och resuranger, men framför allt, 17- och 1800-talsbebyggelse.

 Från de här fönstren har man kunnat skåda många besökare till Kristianstens fästning, som ligger på höjden, som gatan leder till.

    En gammal förvaltningsbyggnad fotad från Kristianstens fästning. De skydde inte ljuset, på sin tid, många fönster är det.

Veckans fönsterbilder hittar du på länken nedan.

Veckans tema, har vi inte haft mycket av idag, eller jo, hela dagen. Det har varit mulet, så det får bli att göra som i Dobidoo, gå till arkivet.

Mellan Fårhagen och Bolognerskogen, så blir det även ett nedslag på Pilane gravfält på Tjörn.

Nu är vi i Fårhagen igen. Lammet Harlekin har sökt sig till skuggan mellan stenarna.

  Fotograferar man i motljus, så får man skuggsidan åt sig. Här har en Sandgräsfjäril slagit sig ner på den Bohuslänska graniten.

Ponnyhästar i Bolognerskogen, Paris, väntar på hugade ryttare. De uppskattar säkert trädens skugga. 

På bloggar och andra sidor, ja även i tidningar och TV har man haft roligt åt skyltar med en text som roar eller förbryllar.

När Helena bekantgjorde, att nu kör vi skyltar, var min första tanke en vägskylt, halvannan mil härifrån.

Den visar att avståndet från en korsning utanför Älmestad till den lilla orten Grovare, är sex km.

Många har dragit på smilbanden åt skylten; GROVARE 6.

Ja en del har inte nöjt sig med det utan monterat ner och tagit med sig skylten.

Nu har vägverket tröttnat, så man har mätt upp avståndet till 7 km!!!

Nu sitter skylten kvar, tänk vad en kilometer kan göra skillnad.

Nu till dagens triss.

Spånade lite tillsammans med hustrun. Vi skulle in till stan på eftermiddagen, för 18-årsmiddag hos älsta barnbarnet och hans mamma.

När poletten hade snurrat färdigt och trillat ner så blev det en liten anektot.

Vi har en ort Norr om Borås, som heter Frufällan. Ett kittlande namn, fäller man fruar, faller fruar i fällan?

Vi firade f.ö vårt bröllop på Pensionat Solhult i just Frufällan.

Kanske är det många som gått i frufällan just här.

Och vem skulle inte göra det förresten, när man får reda på att man ska stiga av bussen vid en hållplats som heter "Paradiset"?

Men misströsta inte, de fällda fruarna har inte långt till räddningen.

3-4 km. längre norrut kan de finna en fristad.

FRISTAD är en ort som mest är känd för sina arbetskläder, som idag tillverkas i något lågprisland. Men Fristad är det i alla fall.

Alla handlingar i livet sker inte helt överlagt. Man har rätt att ångra sig, det är inte bara på telefonförsäljning man har  ångervecka.

Har man en stor bekantskapskrets, kan det vara en idé, att affischera om tilldragelsen.

Om trissen varit en kvartett, så kunde väl någon skylt "Förlossningsavdelning" kunnat passa.

Flera skyltbilder finner du på

Sommaren går mot sitt slut och Fototriss sammanfattar det som de flesta förknippar just med sommaren. Bilder på temat "Vid vatten".

"Jag sköljer i tre vatten", hörde jag min mor berätta från byket på den tiden det begav sig.

Jag levererar bilder från tre vatten; Kalmar sund, Dalälven och Ås Tolken.

 En liten grupp av de Småskrakar som brukar uppehålla sig på vår brygga. Motvilligt lämnar de sitt rastställe när man närmar sig.

Var ska ett kallbadhus ligga, om inte vid vattnet?

I det här fallet är det herrskapets, vid Gysinge bruk, badhus från den tiden det begav sig. Dalälvens vatten fullbordar bilden.

 Vattenrörelse, en kväll vid Kalmar sund. Blå Jungfrun ser ut att få sig en dusch. 

Mera bilder hittar du på

Helena har bjudit oss ett tema, som ger, i alla fall mig, huvudbry.

Mycket av mitt fotande har Solitärer som motiv. Vilket det är enskilda blommor, djur eller föremål i allmänhet.

Hur löser vi det?

Det får bli två trissar. Hårda respektive mjuka ting.

Hoppas det inte bryter mot reglerna alldeles för uppenbart.

Nedan kommer den mjukare varianten.

Skäggdoppingarna i Mösaviken, lyckades inte ruva fram någon kull i år heller. Nu kan man se någon av de vuxna simma omkring i tidiga morgnar.

    Småskrakarna brukar uppträda i stora skaror, flera kullar i samma flock, men här har vi en idividualist.

Här är tuffingen i lammflocken, men lite söt också, Ingvar med skon i ansiktet. 

Helena har bjudit oss ett tema, som ger, i alla fall mig, huvudbry.

Mycket av mitt fotande har Solitärer som motiv. Vilket det är enskilda blommor, djur eller föremål i allmänhet.

Hur löser vi det?

Det får bli två trissar. Hårda respektive mjuka ting.

Hoppas det inte bryter mot reglerna alldeles för uppenbart.

Nedan kommer den hårdare varianten.

 Lori Hersbergers skulptur "Intergalactic totem", på Pilane gravfält på Tjörn.

  Förutom på några få ställen, ståtar väderkvarnarna ensamma mot skyn på Öland.

Långe Erik, på Ölands norra udde, har inte särskilt många jämbördiga kompisar.