12 veckor har gått, rehabiliteringen är egentligen slut. Jag fick använda handen som vanligt, med ett mått av förstånd.

I morse skulle jag öppna ett kuvert och slant med den aktuella handen.

Klick!, pekfingern stod rätt upp!

Senan hade gått av.

Ringde till handkirurgen på Sahlgrenska och fick operationstid i morgon.

Nu börjar det om från början, nästan.

Opertionen är väl inte lika omfattande, inga nervknippen eller blodåder som ska lagas.

Förmodligen klarar det sig med ett par centimeters operationsärr.

Men förmodligen lite gips. Hoppas att det inte behöver påverka de andra fyra fingrarna, som har kommit igen väldigt bra.

Ska väl kunna äta revbensspjäll, luad ål och brunkål ändå på Röstånga Gästgiveri om en månad. För att inte tala om syltorna och korven!

Vad berodde detta på då?

Ja, vad som helst egentligen.

Hoppas det inte är för dålig sytråd från nåt lågprisland, p.g.a att övre medelklassen och överklassen inte vill betala skatt.

Det känns inget i handen, annat än nerverna som försöker hitta sina banor.

Ja, ja, nu får jag träffa de fantastiska människorna på avdelningen igen, förhoppningsvis.

Blev ingen operation idag, därför att det i och för sig fanns operatörer inne, men inga assistenter.

Tur att det inte är varken akut eller livshotande.

Den enda kvarvarande industrilokalen vid Strömsfors bruk, har renoverats och rymde bl.a för ett par veckor en stor lul-och hantverksmarknad. Mycket välbesökt.

Vi hade tankar på att åka dit, det var samma dag som vi hade mina bröder med fruar här, men det hade fort gått tre till fyra timmar. Det är ju inte nästa väg härifrån.

Vi var där i våras i samband med ett besök hos Påskliljorna i Fagered.

Skrev ett inlägg om det.