Direktlänk till inlägg 28 september 2014
Töllstorp visar den gamla tråddragningstraditionen och produkter av tråd. Smålands alla sjöar och vattendrag har fått stå för energin via skovelhjul.
Länkar finns i föregårnde inlägg.
Säg Gnosjö och i alla fall människor med industribakgrund, kommer att tänka på småindustri, många uppkommna genom att något har stått och tuggat i källaren eller uthus. Embryon till nya företag.
Av Hylténs, hade det knoppats av c:a 240! företag genom de 115 åren som familjen Hylten drev verkstadsindustri i Gnosjö. En anställd slutade på företaget. Tog med sig sina kunskaper, ibland t.om utrustning och startade eget. Där är nykeln till Gosjös utveckling. I Gnosjö har det inte konkurrerats i första hand, utan samarbetats. Gnosjös industrier har mestadels byggt på ganska enkel teknik, men inte desto mindre mänklig kunskap och erfarenhet.
Hylténs, där inte kameran var med, hade väl varit en förhållandevis avancerad industri, med bl.a produktion till brandförsvaret, produkter som krävde kunniga ytbehandlare bl.a
Man gjöt ämnena och maskinbearbetade dem fram till färdiga produkter. Maskinerna fungerade fortfarande, remdrivna svarvar, borrmaskiner, polermaskiner m.m
Tölltorps tråddrageriteknik, var grunden till en omfattande tillverkning, där tråd i olika former och kvaliteter var grunden.
Ett järnstång, 6 fot långt och en tum i fyrkant, smids ut till trådämne. Därefter ska den dras. Tidigt var det oxar som fick dra tråddrageriet, som på första bilden. Av ämnet fick man c:a 16.000 meter tråd om 3 mm!!! Sen kom den tidiga vattenkraften och Småländskt forsande vatten tog över via skovelhjul, efter oxarna.
Den högra bilden visar ett "modernt" tråddrageri, efter oxarna. Fyra härvor kan dras samtidigt och snart kom man på att kunna frikoppla rullarna, så att inte hela drageriet stannade när man skulle "sköta i".
Hår böjer man kopplingen till hantaget på plåtemballage. Hammaren drivs av ett skovelhjul. En kanna syns bakom hammarhuvudet.
På väggen ses en liten del av all tillverkning med tråd, i olika former, som råmaterial.
Visptillverkning står på programmet fortfarande och säljs i souvenirshopen. Det finns vispar för både högerhänta och vänsterhänta. Dessa är för högerhänta.
Råttfällor tillverkas fortfarande, liksom hårspännen och säkerhetsnålar. Hustrun fick en säkerhetsnål med sig hem.
Man vävde även med metalltråd. Olika grovlekar, Tesil och mjölsikt har vi väl alla haft hemma. men det vävdes även så fint, så man kunde separera vatten och bensin!
Automatmaskiner tll den förhållandevis enkla tillverkningen är ett signum för Gnosjö.
Efter väl förrättat värv. Äspereds hembygdsförenings ordförande Bengt Persson och vår kunnige ciceron på plats.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 |
11 |
12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 |
17 | 18 |
19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|