Askanäsvikens södra udde.

På höger hand när vi åker uppåt sjön. I många år såg sommarstugorna ut som på bilden. Ofta röda, ihopspikade av emballagevirke från industrin.

Kvällen var fin med ömsom sol ömsom lite moln. Vinden hade varit sydost, och gått över i bleke. Senare slog det om till sydväst, bra fiskevind, men det vet väl inte fiskarna.

    Som om jag inte skulle ha fotat tillräckligt med Skäggdoppingar. Ett par kanoter gjorde att de simmade åt mitt håll. Verkar som de har svårt att ta ett gemensamt beslut om färdriktningen. Med elmotorn så kommer man nära fåglarna.

   Yr.no. hade skrämt med mulnande och några tiondelar regn, senare på kvällen. Molnen kom, men inte tiondelarna.

     Det var ganska många ute och fiskade. I en båt satt även tre fiskeintresserade hundar, fiskeintresserade enligt husse. De var de enda som fått fisk. En tvåkilosgädda, men det är Gös alla är ute efter vid den här tiden på året.

I båten på bilden, satt ett par besvikna fiskare. De höll ut längre än mig. När jag drog hemåt vid halvtiotiden, så slog de på lyset och fortsatte.

Hoppet är det sista som överger en.

Men, låg vattentemperatur, sydostlig vind och omslag på gång är t.o.m var för sig varningssignaler

Det är gott att komma ut och med elmotorn blir upplevelsen mycket rikare.

Det var en härlig kväll i går, men fisken ville inte.

Flera båtar var ute, men resultatet var knalt. Gösen har inte gått upp i det kalla vattnet.

Allt fler har elmotorer idag, så det är lätt att prata med varandra över relingarna.

Men naturupplevelsen kan ingen ta i från en.

Regn, höskörd och annat har kommit i vägen, men nu är de nyklippta. Ja, inte Lilleman, som inte är så liten längre.

Han håller sitt revir, t.ex när det gäller kraftfoder. Ungpälsen får växa ett tag till.

Mycket insekter nu, men det är som med färskpotatisen. Den äter man ju inte i november.

En hel svärm med Citronfjärilar penetrerade Ålandsroten i dag. Den attackerade artfränder, men Humlor var accepterade.

Det är olika Fjärilar på varje bild.

Under den sista månaden, har hustrun varit på mig vid upprepade tillfällen, att jag skulle ta bort ett hie med Jättetistlar.

Men jag har fått nåt förhinder.

Idag, efter frukost, kunde jag visa hustrun varför jag verkat döv.

Fjärilarna har blivit väldigt aktiva, med värmen.

Där satt tre sorter samtidigt.

Nu fick jag lön för den möda jag inte lagt ner.  hela dagen har det suttit fjärilar på Tistelblommorna.

Hustrun gav med sig. Ja, ja, den får väl stå tills du har fotograferat färdigt. Jag var genomskådad.

De tre fjärilarna nedan, satt samtidigt i Tisteln, bara decimeter från varandra.

Andra Pärlemorfjärilen idag, på bloggen, men de är så vackra så de förtjänar det. Den här var hel och fin, men andra hade sina blessyrer. Fåglarna ska ju ha mat också.

Tur att Kålfjärilen nöjer sig med Tistel. Vi har täckt våran Kål med växtduk, sedan planteringsstadiet och nu har Vitkålen utvecklat styvt decimeterstora knyten. Inte ett ägg, än mindre larver. Vi var nere och slöt till väven ytterligare, när Kålfjärilarna uppenbarat sig. De ska lägga vinterkullen nu, men det ska inte bli i vår Kål. Ja, föresten, yngsta barnbarnet Eric har planterat en Kålplanta, den får väl ta ansvar för artens överlevnad.

Fyra, är en för mycket!

Det var fler än Fjärilarna som gästade Tistelblommorna.

Citronfjärilen kom redan i går, så den har väl blivit hemtam.

Värmen ska ju stå sig i veckan som kopmmer. Vore för väl, för det hade nog blivit dåligt med återväxten hos många insekter nästa år, annars.

Framför allt väntar jag på Guldbaggen och Amiralfjärilen.

Här var det premiär för Pärlemorfjärilen igår. Såg den hos grannen, deras Klippstånds står gynnsammare än våra. Blomman är en favorit för flera Fjärilsarter.

Träffade på någon skogsvariant under Ölandsveckan, men den vanliga var sen där också.

När vi tog en Askanäsrunda på förmiddagen, såg jag den igen. På en Björnlokeliknande växt.

Gårdagens sol och värme drev fram flera arter, bl.a Påfågelögat, men det får bli en annan historia.

Nu är fototriss igång igen. Den här veckan är temat MAT.