Direktlänk till inlägg 22 augusti 2012
Morgonens nyhetssändningar har dominerats av två saker.
Vem ska stå för kostnaderna vid miljonprogramsområdenas renovering?
Kan man bli gravid efter en våldtäckt?
En republikansk reaktionär och tillika kandidat i senatsvalet, hävdar att man inte kan bli gravid efter en våldtäckt.
I sitt abortmotstånd så är det ju en lämplig ståndpunkt för att slippa bekänna färg.
Todd Atkin, som han heter, är för mig inte det stora problemet, utan de miljontals amerikaner, inte minst i Teapartyrörelsen, som är beredda att tro honom och på många andra reaktionära galenskaper.
Fördummning och okunnighet är i princip liktydigt med ett amerikanskt särdrag.
Men, en tröst för Tigerhjärtan, men åndå. Rätt hanterad av demokraterna, så kanske det kan ge, dels Obama en ny presidentperiod, men framför allt demokratisk majoritet i senaten.
Bl.a den tänkta, mycket genomgripande sjukvårdsreformen stympades till en tummetott av den republikanska majoriteten i senaten.
Nu handlar valkampanjen om sociala frågor igen, Obamas hemmaplan.
Trösterikt, en del inslag i media på senare tid, har handlat om republikaner, framför allt kvinnor, som tänker rösta på Obama, därför att de tycker republikanerna inte är konservativa längre utan reaktionära.
Det är tillräckligt många valkretsar där detta fenomen kan kantra över rösterna till Obamas fördel.
Här hemma diskuterar man renoveringen av miljonprogramsområdena.
Miljonprogramsområdena, fyllde en mycket viktig funktion, när folk skulle få varmt och kallt vatten, toalett och badrum och större utrymme att bo på.
De var så uppskattade på den tiden, av folk som fick flytta från områden som Järnbäraren i Borås. Toa på gården, kallt vatten och alla i ett rum och kök. Textilarbetarna fick det bra, det var du sköna nya värld som öppnade sig.
Så var det ju också. Det var bara en sak, när man byggt färdigt, brydde man sig inte om områdenas framtid.
På senare år har områdena blivit en social avstjälpningsplats. In med folk med problem, de sämst ställda, så syns dom inte.
Samtidigt, så har på annat håll i samhället, bostaden blivit en handelsvara, byggt upp anseenliga privata förmögenheter och haft en negativ inverkan på villkoren för den ekonomiska politiken. Gruppen, inte så liten, som berikat sig på sitt boende, lägenheter i attraktiva områden och villor, är en så stor maktfaktor, att ingen med ambitioner på majoritet i en parlamentarisk församling, vågat göra vad som borde göras.
Jag tycker det är fullkomligt självklart, att samhället tar den största delen av kostnaden, vid renoveringen, så att de som bor i dessa områden kan bo kvar, om de vill.
Oavsett majoritet, så har de relativt låga hyrorna i dessa områden, givit ett socialt lugn, i mångt och mycket döljt klassskillnader och andra grundläggande sociala problem. Döljt, därför att samhället är så segregerat. Befolkningsgrupperna håller sig ytterst åtskilda. Vem kommer inte ihåg ramaskriet från överklassen, när SSU ordnade "klassresor" till överklassområdena?
Om staten går in och finansierar, kan man samtidigt villkora med att områdena inte får omvandlas till bostadsrätter.
Det skulle bli ett välkommet skydd av hyresrätten.
Kommer fortfarande ihåg min gamle arbetskamrat, jugoslavisk invandrare, Randel Lazovics fundering över svenskt bostdsbyggande.
"Varför bygger man hus i trä, betong är ju bättre, för det kan inte brinna".
Ja, det var en röst från en som såg bostaden som en nyttighet och inte ett spekulationsobjekt.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|