Han är lycklig när han får äta småtomater direkt från plantorna.

Eric, yngsta barnbarnet kom till oss i fredags kväll.

Hela dagen i går var jag i Falköping på möte med Västergötlands brottningsförbund.

Men idag har jag träffat honom ordentligt, bl.a med kameran.

Vi gjorde lite utejobb och han frågar hela tiden om hn kan hjälpa till.

Det kan han naturligtvis, det är ju ingen brådska.

Bl.a har vi ogräsrensat i Rosenlandet, där han nästa helg ska få sätte blomsterlökar.

Det gjorde han förra året och följde med stolthet deras utveckling under våren.

Han ville gå till växthuset och det blev när vi avslutat vad vi hade för händer.

Sist han var här så vankades det vindruvor, men de är slut nu.

Däremot finns det en del Tomater och de var populära.

Han åt åtskilliga, ja alla små som fanns där, även några hjälpligt mogna.

I eftermiddag ska han hem igen. men kommer nästa helg också.

Verkar inte skulla bli nån frost, så några tomater ska väl ha mognat tills dess.

Kanske sätter in ett varmvindselement så att Fuchsior och Dalierötter torkar upp lite.

Då finns det förutsättningar för Tomaterna också.

Beklagade och undrade över Lightroom 3, härom dagen.

Nu har vissa hemligheter övervunnits och jag kan både spara i ett annat format och få betydligt lättare bilder.

Med påföljd, att jag kan ladda upp dem på bloggplatsen.se.

Visar ett par bilder på yngsta barnbarnet Eric, den rena porträttbilden har jag skrivit ut på blankt fotopapper och blev mycket nöjd.

Skulle man anmärka på något, så vore det att bilden skulle kunna vara något mörkare, men mjukheten har ju sin charm också.

 Fortfarande vill han plocka Hallon, när vi går ner till sjön. I förrgår hade vi tur och hittade några, om än små. Men han blev lycklig.

   Här sitter han i sin stol på altanen. Favorittröjan, med en Amurtiger från Nordens Ark. Han poserade på 4-5 bilder innan tålamodet tröt.

Som Albert Engström sa, om kon på ett stenigt skär; De har inte så mycket att äta, men en vacker utsikt. I morgon byter vi hage.

Vi har haft besök av Eric, yngsta barnbarnet, två dagar i rad, med bihang.

Igår skulle mamma och storasyster åka till Gällstad och handla och idag skulle mamma och pappa till morfars grav i Falköping.

Han är hanska påstridig nu, ska åka till farmor och farfar.

Ja, jag tror, att det är lammen, hans vita tacka och framför allt både vilda och tama Hallon som drar.

På väg ner till och upp från fåren, blir det åtskilliga Hallonstopp.

Idag har han även sett farfars båt för första gången. Vi kom överens om, att när farfar tagit bort vattnet, så skulle vi åka ut med den.

Får väl rigga ett metspö, utan krok.

Skyfallen de senaste dagarna har fyllt båten.

 Äpplet faller inte långt från Päronträdet. Pappa har varit målvakt i 30 år och är idag målvaktstränare. Eric brukar vara med på Norrbys träningar och posén är efter en av Norrbys målvakter.

Vi hade besök av yngsta barnbarnet Eric och hans föräldrar i går kväll.

Det började med bad, fortsatte med besök hos fåren. Han ville in i hagen och rörde sig vant bland tackorna. mest vant med sin "kompis" sen förra året, den vita tackan.

På vår lilla fotbollsplan, sprang han till ett av målen och intog en position, som enligt fadern, är en av Norrbys målvakters.

Lite fika och mycket att bestyra. Han ville "hjälpa farfar".

Hjälpa farfar är att rumstera med en kratta i rabatter och var helst han hittar öppen jord, men framför allt att vattna.

Han fick följa med på vattningsrundan och höll i handtaget. Stoltheten lyste om honom.

Klockan 15 smäller det med Campangekorkar, Erics treårsdag ska firas.

 Så här stolt var han över att vara två år för ett år sedan.

   Han ville känna på sina Påskliljor.

Idag kom Pontus och Eric.

Pontus lever sitt eget liv, med mobil, dator och TV. I alla fall i eftermiddag.

I morgon blir det annorlunda, då ska vi ta en tur till Hornborgarsjön och fågellivet.

Eric fick att hålla på med direkt.

Posten skulle hämtas, inte bara våran, utan även grannens. Ibland brukar det vara tomt, men så inte idag. Han fick mer än han kunde bära.

Efter att ha tittat på bilder i datorn, från när han satte Påskliljelökar i höstas, så gick vi ut och såg dem spira. Han blev glad och ville känna på dem.

Eftersom han inte ville gå in, så gick vi till sydsidan och tittade på fåglarna vid matningen.

När jag ville gå och fotografera spirande växter, följde han med.

Han såg mig plocka bort lite runt växterna, skulle göra lika dant och jordfräsen var i gång.

Lyckligt jordig om fingrarna visade han sin farmor glädjestrålande.

Tvål och vatten kan göra underverk.

   Kott-Eric, eller Kotterik?

I morgon eftermiddag, ska vi hämta Eric igen, han ska vara här fram till vi åker till Paris på torsdag. Hans storebror Pontus, ska också komma.

Begivenheten blir besöket vid Hornborgarsjön på måndag.

Redan idag var det 14 500 Tranor och ännu fler är på väg efter gynnsamt väder i Danmark.

Vi har sett c:a 18 000 Tranor som mest, undrar om rekordet slås. En del talar för det.

 Fint väder och Tranor, det är mitt liv de se.

Erik ska få se Tulpanlökarna börja spira, han var med och planterade dem i höstas.

Om han får se bilderna från planetringen, så minns han säkert. Idag ligger det fortfarande lite snö över dem, men till veckan ska de säkert exponeras.

Pontus ska få vara med och bygga en ny kompost. Gamla synder, skulle varit klar i höstas.

Ska bli kul att ha syskonen tillsammans, brukar bli var för sig vanligvis.

Inte så ofta vi har syskonen samtidigt, det skiljer 13 år på dem, så de "leker" inte speciellt bra ihop. Men Eric är stolt över sin storebror Pontus.

Vid vår promenad längs Askanäsrundan i går, som Eric och jag gjorde, var det mycket att upptäcka och pröva på.

Men, en sak var bekant, när vi kom till vattenpölar.

Han ville gärna hålla mig i handen på sina ställen.

Men när vi närmade oss en vattenpöl, släppte greppet.

Små barn och vattenpölar, framför allt om våren, måtte vara nåt säskilt.

Det syns i hela kroppen, att de har roligt.