nabbsjuan

Inlägg publicerade under kategorin Resor

Av Flanören utmed Tolken - 23 januari 2012 16:10

 

Ett hus som håller på att sjunka.....


Efter frukost på hotellet, ja jag åt två, eftersom hustrun ville ha sovmorgon, tog vi en runda i Malmö på 2,5 timmar.

Malmö har ett särskilt skimmer hos mig.

Mycket av svensk arbetarrörelse har haft en bra grogrund i den skånska myllan och mycket i Malmö.

Som gammal Metallare, så har jag vid många tillfällen kunnat konstatera, att Malmöiternas tal om Kockums har en helt annan känsla än t.o.m Göteborgarna och deras varv, eller vaför inte från min egen födelsebygd, när man talade om Nohab eller Stridsbergs.

Allt är historia idag och "det stora partiet" skakas i sina grundvalar av dessa förändringar.


 

...och ett hus som söker sig mot himlen, kanske redan inne.

I Borås har vi Pinoccio, i Malmö har man Turning Torso. I söndags förmiddag draperades det skruvade byggnadsverket av ett dis och låga moln. Byggnadsverket såg i den inramningen inte så imponerande ut.

Däremot stötte vi på ett flytande hus, till synes på väg att sjunka. Har sett bilden i en fototriss tidigare, så det sjunker väl inte lika bra som kryssningsfartg.

En installation skulle jag vilja kalla det, liksom ett stort träd, som prytts med julklappar, likt Pippi Långstrumps julträd.

Vi tog en tur ner mot hamnen för hustrun var intresserad av hur högskolebygget färdigställts. Ja, det var några år sen vi körde förbi och plast och byggnadsställningar var förhärskande.


     


Den nya järvägsstationen, Malmö C, var trevlig, mycket ljus i planet ovan jord. Där såg tidigare ut som på alla andra gamla, lite ruffiga och mörka stationer.

Ute på gatan igen, så låg Hotell Savoy i blickfånget. Minnet rann på mig, från när jag bodde där nån gång i slutet av 70-talet. Jag skulle till Lund dagen efter och prata om §32, MBL och lite fackligt i övrigt. Kommer ihåg att jag inte kommit nån stans med konceptet. Hade lite svårt att hitta ingångar. Visste att publiken inte i första hand var från Åkermans eller Alfa Laval, utan studenter.

Det löstes med en beställning av två pilsner till rummet och vid 3-tiden var det klart. Blev riktigt bra.

Studenterna stod och huttrade i blåst och regn och min röst förmedlades med nån sorts bärbar anordning och via en megafon. Det var tider det. Studenterna fick se sin arbetare och jag hittade lite ingångar även för mer fruktbara sammanhang.


Malmö har genomgått stora förändringar sen Maria från Borstahusens tid, Svinalängorna finns inte kvar och Kockums har bara en neonskylt.

Men det ser ut att bli bra i Repalus domäner. Han har väl betytt en del också, precis som Göran Johansson i Göteborg. Men vem har hört talas om nån Stockholmare med både visioner och handlingskraft?

Av Flanören utmed Tolken - 14 december 2011 18:31

Åskan har gått i natt.

Det fortsatte, när vi begav oss till Göteborg i morse. En överloppsgärning?

Ute vid 40:an, så hamnar vi i en hagelskur, modell större. Åskan slog och blixtrana lyste upp vintermörkret.

Vägen hade ett tjock lager med hagel/snö. Bara att ta det lugnt, inga omkörningar var möjliga, för vänster körfält var rena körskoleprovet.

Vi tog det lugnt och på andra sidan Bollebygd, så var det ren väg och vi såg t.o.m en skymt av blå himmel.

Vi hade inte så stort ärende, skulle egentligen bara köpa en likkör, till en dessert, som bara fanns på tre Systembolag, varav ett var Nordstan i Göteborg.

Nåväl, redan på systembolaget, så visade det sig, att vi hellre behövt en vagn än den korg vi tog med oss runt.

Nordstan var pyntad, men av syntetiskt pynt. Slut på tiderna med riktig gran och riktiga kransar.

Har förstått från annat håll, att de bestämt sig för att Nordstan inte ska få bli ett "tillhåll" under julruschen.

Flera gånger, såg vi poliser och vaktpersonal känna över folk, avvisa dem och även hindra dem från att komma tillbaka. Ficktjuvar är bara ett av de fenomen som dyker upp i julhandeln.

Ett 15-tal poliser dök upp vid ett tillfälle, utan annan synbar anledning än att visa att man fanns till.


När jag var liten hörde jag mina föräldrar tala om Grand Bazar. Som nåt Göteborgst disneyland. Ett tidigt varuhus.

Av gamla Grand Bazar finns bara en ingång till en galleria kvar. "Grandpassagen".



NK har bleknat, deras julskyltning lika så. Inte ett enda cafè kvar på halvvåningarna. Utbudet har slimmats.

Finanskrisen sätter sina spår.


          


Saluhallen däremot är ett säkert kort. Det blev några bitar av ostar som är värre att få tag på häromkring.

Julklappar blev det inte köpt några, de ordnar vi på annat sätt.


Golden Days resturang gör en aldrig besviken. Inte heller idag. Salladsbord och tre buffeträtter.

Och inte skinnar de en heller, 89:-


Dottern skulle hämtas på hennes jobb, på SCA i Mölndal.

Vi skulle transportera hem en del "personalförmåner" också.

Innan det, så blev det en promenad neråt Operan och det stora hjulet.

Hjulet och "Läppstiftet" konkurrerar om vem som ska ha herraväldet nere vid vattnet.

Men med bl.a några VIP-gondoler, så vinner nog julet.



Av Flanören utmed Tolken - 13 november 2011 12:55

     

(Klickbara bilder, så blir de större).


Trots att vargarna fick störst uppmärksamhet i går, så var det många djur som visade upp sig. En del var flyttade sedan i somras, t.ex Lodjuren. Nu var de mycket mer exponerade mot en bergvägg.

Snöleoparderna var delade i två flockar. Förmodligen för att undvika inavel.

Uri, Amurtigerhanen med sin hona låg mest och såg mäktig ut på sin plattform. Han gjorde en tur utefter nätet, bara en meter från oss.  Mäktig, är bara förnamnet.

Djärvarna, var även de delade, men de var aktiva och fångade intresset.

Ett djur, som förmodligen kommer lite på mellanhand är Vildrenen, men vilka vackra djur.

Vi har sett flockar av dem, eller kanske var det s.k strörenar, på Flatruet och trakterna däromkring. Förstår inte riktigt, hur de kan vara så rörliga med de enorma hornkronorna. En Rentjurs hornuppsättning, är bra mycket större än Älgens.


     


Ett spänningsmoment brukar vara om man hittar Berguvarna. Det tog en stund idag, men hustrun har nog spejare i ett tidigare liv.

 Lappugglorna, var lite kul. de rör ju huvudet i stort sett 360 grader. De satt vända mot oss, men av blygsel eller vad det nu var så tittade de bakåt hela tiden. Vid lite ljud så tittade de till, men sbabbt tillbaka igen.

Fåglarna är ett bekymmer, nätet är så finmaskigt, så man kan inte fota igenom, utan att focuseringen blir på nätet och fågeln en grå suddig boll. De stormaskiga näten är lättare, kameralinsen kan ta sig emellan.

En del djur var ensamma. därför att man väntade på en partner. Djurparkerna har ju ett utvecklat samarbete.


                


Lantgårdsbesöket var lite behändigt. Alla djur utom hästarna, var inomhus.

Det är en ansenlig fårflock de har, med fyra raser, alla Allmogefår. Just nu så är det "Fars dag" i fårflockarna, ja mor får väl även vara med under betäckningen.

Nu blir det väl inget mer besök på Nordens Ark, innan försommaren, då många har förökat sig och det kryllar av smått.

Det är ett stort arbete de utför på Nordens Ark. Huvudjobbet är ju inte den park vi får se, utan det stora område, en bit bort, där djuren tränas för att sättas ut. Många arter har redan hittat ut i det fria och fler ska det bli.


Av Flanören utmed Tolken - 20 september 2011 06:47

  

 40-årsjubilerande Hotell Neptun, samlade, det disiga vädret till trots, en del folk på stranden.

Livet har definitivt olika skeden, även när det gäller resor.

Vi har inte varit speciellt glada i bussresor, 40-50 personer i flock. "Finns det svenskt kaffe på hotellet"?.

Men helt plötsligt så tycker man att det är skönt, att andra sköter arrangemanget och dukade bord väntar på en.

Det var vid en vinprovning i våras, som resan till Wismar kom upp.

PRO och Hyresgästföreningen utgjorde rekryteringsbas.


Jag har varit i trakterna två gånger tidigare.

1963, på en kurs som ungdomsförbundet arrangerade i Bad Doberan.

Det var bara 18 år efter krigsslutet, mycket låg fortfarande i ruiner, annat nödtorftigt hoplappat så att det gick att bo eller arbeta i.

Mycket saknades. Jag sålde t.o.m en nylonskjorta till en Folkpolis.

Andra gången, var en studieresa i ABF:s regi, 1975. Då uppehöll vi oss mest i Rostock, innan vi reste till Berlin.

Det hade hänt en hel del på  40 år, de gamla husen i Hansestil hade börjat omge torg och större gator.

Krigets spår märktes inte så mycket i städerna längre, förutom grushögarna som varit kyrkor. De var inte prioriterade. Fick väl t.o.m bestå med byggmaterial till annat.

2011, 66 år efter krigsslutet.

Inga ruiner längre, byar och småstäder såg välmående ut.

Rostock bjöd ett virrvarr av motorvägar och rondeller, de gamla storvarven, "Neptun" och Warnow", såg ut att ha decimetarts till reparationsvarv.

De enormt stora ladugårdarna i rött tegel, sen mellankrigstiden var borta. Spår efter Junkrarnas välde hade raderats.


     


     


     


I Kulungsborn, hade många av de gamla badhotellen rivits, till förmån för Hotellkedjor vi känner namnen på.

Under DDR-tiden var det fackföreningarna som ägde dem och dit kom även Skandinaver för att njuta Östersjökusten och få sig en dos om "det nya Tyskland".

Innan kriget, var det välbärgade tyskar, ännu tidgare, Kaisern och Ryska Tsarer, som huserade där.

Man skulle kunna säga att cirkeln var sluten.


I Wismar hade jag aldrig varit tidigare, men visste ju att det spelat en roll, även i Svensk historia. Vi avträdde ju staden så sent som 1903. För några år sedan gick optionstiden ut, för om vi hade velat ha tillbaka det. Nu är det riktigt tyskt, men minner om svensktiden på många sätt.

Inte minst genom att det finns ett intresse för Sverige och Svenskan.

På en knapp dag djupdyker man inte i historia och kultur.

Eftersom vi avstod från inköpsresan till Calles i Rostock, kunde vi göra två ordentliga stadsvandringar i "Alte Wismar". gamla staden, som sett till stadens totala storlek, är ganska stor.

Hansestilen var återställd, ytterst få hus återstod att renovera. Ändå fanns det hus kvar, som gav ett perspektiv, från den första tiden efter kriget, då det gällde att få tak över huvudet, till nu när man återställt den speciella Hansestilen.

Det två, enormt stora kyrkorna hade börjat restaureras och återuppbyggas.

Vid en av kyrkorna fick jag dålig smak.

En kvinnlig guide, stod inför en grupp och beskrev hur de illasinnade Amerikanerna och engelsmännen hade bombat sönder kyrkorna i krigets slutskede, för att sedan pulveriseras under den store, elake Ryssens stridsvagnslarver.

Inte med ett ord låtsades hon ens om att Tyskland var med i kriget, än mindre startat det och förött en hel kontinet.

Är det detta budskap man ger de nya generationer Tyskar som växer upp, då har vi ingenting lärt.

Vi letade förgäves efter den gamla tyska varianten på korv och bröd.

Knacker(en tysk korv), rågbröd och senap, på porslinsassiett.

Kanske ett resultat av "globaliseringen", i så fall ett tråkigt resultat. Mc Donalds kan inte ersätta det.

Men fisken i bröd vid hamnen var en höjdare och fick synbarligen bli mångas lunch, även vår.


Av Flanören utmed Tolken - 17 september 2011 14:45

Vi kom fram till Wismar och Hotell New Orleans vid halvsjutiden i går kväll.

Då hade vi åkt c:a 70 mil med buss, färja mellan dels Helsingborg-Helsingör och Gedser och Rostock.


 

Den mest anmärkningsvärda sträckan på resan, var mellan Bad Doberan och Kulungsborn. Där åkte vi på Muséejärnvägen "Molli".

Koleldade lok och färd i sakta mak genom det Meklenburgska landskapet.

Någon som inte passade sig, fick kolröken i ansiktet och bytte hudfärg för en stund.


 

I morse när vi vaknade, så visade det sig, att historiens vingslag gjorde sig påminda utanför rumsfönstret.

Vi hade det gamla Wismar rakt i siktfältet.


Det har blivit ett par rundor i gamla stan och även lite inköp(vin bl.a.)

Vi brydde oss inte om stormarknadeerna i Rostock, för de få flaskor vi köper med oss.

Sen blir det wiskey på färjan hem.


 

Nere i hamnen trängde sig hungern på, när vi passerade fiskebåtarna som blivit take awaybutiker.

Förförsikt upplagt, man har bara att välja vilken fisk man vill ha, lite sallad och lök och det sveps in i ett bröd.

Äter på stående fot och sedan en pilsner på närmaste ställe. Och det är nära här nere.


Nu är det lite middagsvila, innan vi tar en tur till, för att sen fortsä i Sektkällaren, där vi ska prova sekt och se tillverkningsprocessen.

Sen blir det middag på nån resturang, som jag inte lagt på minnet vad den heter.

Av Flanören utmed Tolken - 14 september 2011 08:40

Vid en av PRO:s vinprovningar i vintras, ställdes frågan: Är ni intresserade av en resa till Wismar?

Det visade sig att ganska många hakade på.

Tillsammans med Hyresgästföreningen och PRO Norrby tar vi bussen 06.45 på fredag morgon.

Färja Gedser-Rostock.

Framme i Tyskland beger vi oss till Bad Doberan, där jag gått en kurs i ungdomsförbundets regi, 2 veckor sommaren 1963.


   Molly mellan bad Doberan och Kulungsborn.


Därifrån åker vi tåg, draget av kultloket Molly, till Heiligendamm, för att åter ta bussen till slutmålet Wismar.

Utöver sightseeing och fri tid i Wismar, ska vi på lördagskvällen äta middag på Sektkeller, kombinerat med provninmg av Sekt, den tyska varianten, på färsk Champagne.

140 mil i buss är väl ingen höjdare, men vi tränade, till inspirationsdagen i Uddevalla i förra veckan.

Har vi lite flax med vädret, kan det bli en härlig tripp.

Fungerar tekniken, ska jag väl kunna leverera en och annan rapport.

Prost! så länge.


Av Flanören utmed Tolken - 3 september 2011 20:23

Efter Max, älsta barnbarnets födelsedagsmiddag, så körde vi en runda för att fota för Fototrissen.

Mellan Fristrad och Rångedala, kör man uppe på en ås.

Plötsligt fick jag en bild för mina ögon.

30-40 gul/vit/ljusbruna kor och ungdjur gick och betade, med dalen i fonden.

Stannade bilen så fort jag kunde köra av. Iväg med kameran.

Jag blev misstänksam för jag hörde aktiverade koskällor.

Förbi ladugårdsknuten, så såg jag bara rumporna på några stycken. Skällan var signalen, att nu blir det mat.

Två ynka korumpor gjorde ju ingen bild, men motivet i övrigt förevigade jag.

Upphöjningen i mitten av bilden, heter Ön.

Dalen är gammal sjöbotten och upphöjningen var just en ö, när det begav sig.

  

 På ängen i förgrunden skulle korna ha gått och betat.



Av Flanören utmed Tolken - 24 augusti 2011 20:57

  

 Mitt livs första Mördarsnigel, live. Hoppas vi slipper dem här på Nabben. Det märks att folk här ute börjar bli restriktiva när de köper växter.


Vi har lovat dottern, att tömma och ta hem hennes krukor från Olofsbo.

Idag blev det den dagen, vädret lite opålitligt, så det passade bra.

De nyplanterade Krasse, Luktärter, Tagetes, Basilikor och Solrosor hon fick på försommaren hade, om än inte tjänat ut, så skulle de inte fägna henne mer.

Hon befinner sig på jobb i österled och ska så vara hela hösten. Kommer bara hem varannan helg och då vill hon göra annat.


Vi var förvarnade för Mördarsniglar.

Hon har tagit död på ett antal under sommaren.

Själv har jag aldrig sett någon live tidigare, men nu fick jag se med besked.

I och runt komposten, där vi tömde krukorna, fanns det massor.

Inte så skräckinjagande att se på, men när man hört om deras härjningar så kändes det olustigt.


     


     


Vi hade skurborstar med oss och gick ner till Kattegatt, inte långt från Ätrans utlopp och skurade krukor och lådor fria från jord och förhoppningsvis följde eventuella Snigelägg med ut i havet.

Nästa vår ska de återfyllas med självodlat innehåll.

Det var tomt vid stranden, så när som på en hundrastare och en stavgångare.

Annat var det i de varma veckorna i juli, då var det inte många kvadratmeter lediga.


Livet i Olofsbo är inte bara tomma stränder och Mördarsniglar.

Björnbären mognar som bäst nu, så vi försåg oss med flera nävar ätebär.

Men folk är förunderliga. Man hade slängt gräsklipp bland Björnbärsnåren, det hade bildats formliga gångar av ett tjockt lager gräsklipp. Snåren var nertrampade och många fina bär skövlade.

En del tror väl att bären de äter odlas hos City gross! 

Presentation

Fråga mig

29 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Kategori


Skapa flashcards