I går var jag på årsmöte i Vänsterpartiet Borås.

Ett av det bättre årsmöten jag varit på genom åren i Borås.

Mycket bra diskussioner och bra ordning.

När vi började närma oss slutet på mötet och dagordningen, så skulle jag ställa mig vid ett podiebord.

Blev lite förvånad, för många brukar tycka att jag tar för mycket plats, pratar mycket och länge.

Men har de sagt det så.

Jag fick mina aningar om vad det kunde handla om.

Efter en resumé om mina förehavanden genom åren, så visade det sig att jag skulle få Vänsterpartiets veteranutmärkelse, för 50 års medlemsskap.

Mycket trevligt, något som jag verkligen uppskattar. Stolt också.

Den 17 mars 1963 gick jag med, efter att ha varit med i ungdomsförbundet sedan något år.

Det var inte bara att skriva in en ny medlem på den tiden.

Den som sökte inträde, skulle för att accepteras, ha två betrodda kamrater, som gick i god för en.

I mitt fall var det ordföranden i Trollhättan Torkel Carlsson och Kommunfullmäktigeledamoten Iron Andersson. Alla tre var vi Metallare. Trollhättan var ju på den tiden en av landets större verkstadsstäder.

Det stora partiet i Öster, hade stort inflytande även på SKP:s stadgar. Redan 1967 skedde en stadgerevision och där räckte det med goda ambitioner och en ärlig uppsyn, för att bli medlem.

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan 1963.

Jag har haft förmånen att få många spännande, intressanta och trevliga upplevelser i mitt politiska och fackliga liv.

Det man mest kommer ihåg är människorna. Hängivna och uppoffrande, men också sociala varelser.

Man skulle kunna skriva uppsatser, ja en bok, om allt som passerat.

Har faktiskt blivit uppmanad att göra det, men har inte fått den ro och inspiration som behövs. Den som lever får se.

Det är avätet i alla fat. Skuldsättning till skattesänkningar ungdomsarbetslösheten slår alla rekord, hur mycket de än subventionerar. Ägare till privatskolor skär guld med täljkniv, samtidigt som skolresultaten, för eleverna, sjunker.

T.o.m själva regerandet sker med lånta fjädrar.

Både KD och C har hittills klarat 4%-spärren, tack vare stödröster från egensinniga moderater. Egensinniga? Jo, utan KD och C blir det ingen Alliansregering.

SCB:s novembermätning ställde två olika frågor om partisympati.

Vilket parti skulle du rösta på om det vore val idag?

Vilket parti sympatiserar du mest med?

På första frågan hamnade C och KD klart under 4%-spärren. Kärnväljarna har historiskt aldrig varit så få.

På andra frågan, om än med 10-delar, kom de över spärren.

Lite sarkastiskt skulle man säga, att väljarna i allmänhet vill inte ha C och KD, men regeringssugna moderater är deras största supportrar.

Matematiken är uppenbar. C och KD under spärren, så går 10-12- mandat över till de rödgröna, samtidigt som alliansen förlorar lika många, ett nytt glapp på 20-25 mandat utan att anstränga sig, till fördel för de rödgröna.

Opinionsläget i allmänhet verkar nu vara ganska stabilt för de rödgröna och Sverigedemokraterna hamnar utan inflytande. Förhoppningsvis kan detta tillsammans med en intensifierad debatt leda till att SD även minskar, ner till mer hanterbara siffror.

Ja, egentligen är väl den mest hanterbara siffran 0, vad gäller främlingsfientliga riksdagsledamöter.

Inget är givet förrän kl. 20 på valdagen. Men förutsättningarna finns. De rödgröna partierna går ut var för sig, var och en på sin politik. Väljarna viktar respektive partis inflytande i en ev regering, genom sina röster.

För egen del är jag ganska hoppfull.

V har en uppåtgående trend, idag c:a 2% över förra valresultatet. Mp minskar samtidigt som S ökar.

Tror det skulle vara välgörande för framtida regeringsdiskussioner, liksom majoritetsbildningar i kommuner och regioner/landsting om Mp vore ett par % mindre än V, samtidigt som de inte kan hota med att gå över till andra sidan.

Åt det hållet skulle deras mandat inte räcka, utan att bli beroende av SD.

Ja önska kan man ju, inte minst i juletider.

Ska träffa två Centerpartister om en stund, den ena ska bjuda på fika den andre levererar havrenekerna. Även Roland Andersson, tidigare RS-ordförande, kommer med. Kan tänka mig att någon av oss två inte kan undgå att föra opinionsläget på tal.

Kent Johansson(havreneksleverantör)är ju också beroende av en spärr, ännu högre, på 5% till EU-parlamentet.

Victoria och Reinfeldt representerar Sverige vid minneshögtiden över Nelson Mandela.

Kungahuset kunde ju ligga i lä, men högern och sedemera Moderaterna var aktiva motståndare till solidaritetsarbetet med Sydafrika.

Min första aktivitet till stöd för ANC och kampen mot Apartheid skedde hösten 1962.

Vi delade ut flygblad utanför affärer och även Systembolaget, där folk gjordes uppmärksamma på vilka varor som kom från Sydafrika.

Efter några år var de ur sortimentet. Folk svarade upp bra på uppmaningarna.

Men högerfolk fortsatte, de var emot bojkott!

Högern kallade, liksom USA och England, ANC för en "terrororganisation".

Man förmådde inte ens se vem som stod för terrorn i Sydafrika, Apartheidregimen.

Både S och V har uppmärksammat Moderaterna på sitt agerande. Kravet att de ska be om ursäkt när de kommer till Sydafrika är mer än berättigat.

De riktiga Ålarna har simmat till Sargassohavet, verkar bara vara de hala Bilt och Reinfelt kvar.

ANC och Sydafrikanerna vet precis vem som stödde dem respektive var emot i de långa svåra tider som föregick demokratiseringen och Mandelas frisläppande.

I det, har inte Moderaterna nån del, tvärtom, de hamnade på förlorarsidan

SCB bekräftar med 5-6 gånger så stort underlag, vad de mindre mätningarna visat det senaste halvåret.

De rödgröna har egen majopritet.

SD har skrämmande 9,3%, men får ingen nytta av de c.a 34 riksdagsmandaten det skulle ge, om det vore valresultat.

Rödgröna 49,8 mot Alliansens 39,7, övriga 1,3%, vilket ger de rödgröna några mandats egen övervikt.

Vi kan se fram emot en intressant valrörelse, med alla rödgröna partier i vinnarhålet, även om MP efter sitt friande till alliansen tappat till både V och S. Den överströmmningen har vi nog inte sett slutet på ännu.

Alliansen, som intye ens kommer upp i 40%, har tre nervösa småpartier samtidigt som M tappar.

Det är bäddat för kanibalism inför öppen ridå, samtidigt som de rödgröna inte döljer att de går fram var för sig och förhandlar efter valet.

Alliansförhandlingarna kommer att bli huvudrubriker inför öppen ridå.

SD:s framgångar är oroande. Det är inte lågutbildade från arbetarrörelsens partier som går till dem, utan moderata väljare! Reinfeldt börjar få betala priset för de "Na Moderaterna". Högern har alltid haft en reaktionär svans, det verkar vara den som vill vifta SD nu i stället för M.

Vi får inte glömma att Alliansens debackel inte på något sätt är slut.

SCB-undersökningen har säkert fångat reaktionerna på vinsterna i privata välfärdsbolag, men de senaste dagarnas uppmärksamhet om skolresultaten har inte påverkat, inte heller skattesänkarförsöken.

För en oförvägen optimist, är det inte svårt att se ett gott slut till valdagen, med ytterligare förstärkta tendenser.

Sen har vi Jokrarna. Alla tre småpartierna i Alliansen är inte säkra på att nå upp till 4%-spärren. Ett till SD dränerat M, kanske inte vill dräneras på ytterligare i stödröster till småttingarna.

Spännande ska det bli i alla fall.

Vid tjänlig väderlek, både sommar och vinter är Slottsruinen ett populärt besöksmål. Finns t.o.m båt att låna för att ta sig över dit. Den ligger ju på en ö.

Just nu i den murrigaste delen av året ligger den öde.

Många väntar på SCB:s stora väljarundersökning, som ska presenteras om några timmar.

Småmätningarna får den politiska grytan att småputtra, men SCB åstadkommer "forskoking" som norrmännen säger.

Mest intressant är naturligtvis om den bekräftar det de andra pekat på under en längre tid.

SCB har naturligtvis inte fångat upp effekterna av de senaste dagarnas "gå på pumpen" händelserna för regeringen.

Skulle sitta bra med ett redigt bekräftande av att de rödgröna har egen majoritet.

Även om jag inte är mitt i smeten längre, så ser även jag fram emnot mätningen med spänning.

Under mitt politiska liv, har jag träffat och t.o.m uppskattat flera Centerparister.

Den förste jag träffade, det var på Bondeförbundets tid och Gunnar Hedlud var ordförande, var Olle i Blaxtorp.

Han var ett av roteombuden för Bondeförbundets avdelning i Fors socken.

Han kom med valsedlarna före de allmänna valen. Olle var också tjurhållare så läge man hade samfälld tjur.

Han kallade oss barn på Kullen, för Herrar och efternamn.

Tror inte det var hans valsedlar som mina föräldrar stoppade i kuverten när de kom till vallokalen.

Har t.ex också blivit god vän med Kent Johansson i Skara, som nu ställer upp för sin andra period i EU-parlamentet.

Hörde Anni Lööv på radion idag.

Syntetisk som vanligt. Kropp och mimik avslöjar det agrara ursprunget, medan någon vid Stureplan skrivit uttryck som ska vara klatschiga. Centern har ju velat omkring i EU-fågan. Först motstånd, sen kom Maud Olofsson in som en stormvind och lade om kursen, i bl.a EU-frågan.

Nu vill centern vara lite mer kritiska igen. Kent Johanson våndas säkerligen.

Lööv ville ha "ett smalare men spetsigare EU". Hon ville att EU skulle "jaga droger medan vi skulle få jaga varg".

Hon blir inte trovärdig med sina talskivare från Stureplan, själv med stora delar av fötterna kvar i Smålands steniga jord.

Putslustigheter, men det räcker inte för ett parti i deras benägenhet.

Maud Olofsson förde Centern långt höger ut. Tog över extremfrågor, som blivit över när man skapade de "nya Moderaterna". Det räcker inte, hur mycket AL än artikulerar eller upprepar när hon skriker "jag är inte nyliberal!", på partistämmor. Det som sipprar fram däremellan talar för sig själv.

Jag lider med Kent Johansson. Med nuvarande ledning i Centerpartiet och blicken uppåt mot kvalstrecken i opinionsmätningarna, är det inte alls säkert att han kommer in.

Det kanske blir pensionärstillvaro på Öland tidigare än han tänkt sig.

Och jag tror han är klar över var felet ligger.

Stressad av dåliga opinionssiffror, kastade den hittills så sofistikerade Reinfeldt masken och var inte längre företrädare för "de nya moderaterna".

De gamla överklassfasonerna kom fram. Hånleenden och von oben-takter var konceptet för dagen.

Efter ett helt liv i klasskampen så känner man igen takterna.

Reinfelt stod inte företrädarna för "de 15 familjerna efter", det märktes vilken skola han gått i.

F.ö tillhör jag dem, som inte tycker det kommer fram så mycket nytt i såna här debatter.

Gårdagen avvek inte på något påtagligt sätt.

Det bestående värdet och informationen blir trots allt, att nu börjar, i skuggan av sviktande opinionssiffror den smule Reinfeldt visa bockfoten.

Mindre än ett år kvar till nästa allmänna val till kommuner, regioner/landsting och riksdag.

Nu börjar opinionsmätningarna bli intressanta.

Det femte jobbskatteavdraget(alliansens "valvinnare") har fått ett mycket ljumt mottagande och verkar inte bli nån hit.

LO-distrikten kräver att Vänsterpartiet ska vara med i ev. regeringsförhandlingar efter valet. Där litar man inte på Miljöpartiet.

I Novus sammanvägning av alla opinionsmätningar för september har de rödgröna absolut majoritet, det skiljer över 10% mellan blocken.

SD, som ökar till 10% hamnar i bakvatten.

S är nästan 10% större än M, ingen historisk sensation, men i närtid har ju utvecklingen varit en annan.

Småtrillingarna i alliansen har problem, centern katastrof och de andra två kravlar ovanför 4%-strecket.

Skillnaden mellan Mp och V håller på att jämnas ut och det skulle inte förvåna mig om Mp blir mindre än V när vallokalerna stängt.

Tittar man på väljarrörelserna i september, mellan partierna, så verkar det som att Fp fått betala M:s uppgång, men ännu anmärkningsvärdare, C och KD tappar till SD.

S suger upp de små nedgångarna för MP och V.

De små borgarparetierna verkar ha en väldigt liten väljarbas, som förstärks med moderata taktikröster på valdagen.

Varken KD eller C skulle komma in i riksdagen(även om KD helt tillfälligt hamnat  knappt över 4%-spärren i denna mätning) om det inte vore för taktikrösterna.

Jag tillhörde dem, som inför 4%-spärrens införande 1970, tyckte att den var för hög. 2%, tror jag att jag förordade.

Skälet till den högre spärren, skulle vara att hindra en flock småpartier som skulle ställa till problem vid regeringsbildningar efter ett val.

Ingen hade räknat med att de småpartierna i fritt fall skulle komma uppifrån och ramla genom spärren.

En helt annan sak.

Vem intresserar sig för EU-parlamentsvalet i juni, tre månader innan "valet".

Med all focusering på september 2014, blir väl EU-valet än en gång det glömda valet.

Utvecklingen kan spela V och Jonas Sjöstedt i händerna. Han har all anledning att höja blicken lite för att hitta V:s opinionssiffror framigenom.

Väljarstödet, september 2013 (skillnad jämfört med väljarbarometern augusti 2013)

Moderaterna  26,5% (1,9)

Folkpartiet  4,6% ((-1,9)

Centerpartiet  3,4% (-1,2)

Kristdemokraterna  4,3% (-0,3)

Socialdemokraterna  35,1% (0,8)

Vänsterpartiet 6,7% (-0,6)

Miljöpartiet  8,3% (-0,3)

Sverigedemokraterna  10,0% (1,5)

Alliansen  38,8% (-1,5)

Rödgröna  50,1% (0,1)

Andel osäkra  19,6%

Jag dristar mig på en alldeles personlig prognos.Kalenderbitare kan ju spara den och se hur rätt/fel jag hade.

Moderata stödröster kommer att ge trillingarna mellan 4, 5 och 5,5% var.

Moderaterna tappar i motsvarande grad. Under 25%.

Forsätter Lövden att spjärna mot V i diskussioner om en Rödgrön regering efter valet, kommer detta att stärka V, framför allt med arga LO-röster, kanske till en nivå runt 10%, annars 8% för V.

S tappar till V om man håller emot, men tappar åt höger om man tar med V redan i förvalsdiskussionerna. S kan landa mellan 33 0ch 35%, beroende på egna ställningstaganden.

Ingen rolig situation för dem, detta utan att de har bekänt färg politiskt och kommer att få jättebekymmer med tankelapsusen i senaste budgeten. Man vill både ha kakan kvar och äta den. De använder de 12 jobbskattemiljarderna iu sina reformförslag, men säger samtidigt, att de inte ska ta bort avdraget om de hamnar i regering!!!

Regeringsskifte, men tyvärr kommer inget block att få egen majoritet om Lövden inkluderar V före valet, men framhärdar han mot V, så tappar S till V och de Rödgröna får egen majoritet.

Skulle däremot någon eller några av trillingarna trilla ur riksdagen, då blir det jordskred till de rödgröna.

Alliansen har inte en chans på sin egen politik, bara motståndarnas misstag kan förbättra deras läge.

Miljöpartiets svaga ledning kommer att sänka dem, från mycket höga nivåer i mellanvalstiden, till runt 7%.

Tror inte SD får mer än 9%, framför allt om de rödgröna fortsätter att ha egen majoritet i mätningarna.

Slutligen brukar "övriga ha c:a 1,5%

Skräckscenario 1; bondeförbundarna i centern revolterar och stöder S och MP. 4 år av mittensörja.

Skräckscenario 2; Reinfelt tvättar av SD, i ren desperation och gör dem "rumsrena".

Själv så skördar jag, vi lägger i ladorna, konserverar Päron och har ved för minst två år, vi förbereder oss på vargatider, för säkerhets skull.