Riktigt idylliskt vid samlingen av Vänsterns Förstamajdemonstration igår. Polisen fick en fin dag på jobbet.

Det har varit annorlunda. Knuttar som försökt köra in i demonstrationen. Fanstänger fick användas som lansar.

Skitungar från läroverket, som har kastat föremål in i demonstrationen. I år var det lugnt. Stiligt, som om det var ett regeringsparti, som manifesterade.

Dagens BT konstaterar, med grova rubriker och mycket rött i bilderna, på första sidan; "Mot en ny vår", "Rekordtåg för Vänstern i Borås på första maj".

Sen blir det patetiskt när man hävdade att vi var 200!, samtidigt som man accepterar Socialdemokraternas egen uppgift; 400!, "ungefär som i fjol". Då sa BT att de var 350!

Det där med att räkna deltagare i demonstrationer, är inte matematik, utan politik....

Vi var några stycken, som hade bra utsikt och kunde jämföra längden på tågen. Vänsterns var längre, trots att Sossarna är mer diciplinerade med att hålla avstånden. Tveklöst var Vänstern flest, men det som var mest påtagligt, var åldern. Ganska ålderstigna deltagare hos S, medan Vänsterns tåg var både ungdomsfestival och kulturuppvisning.

Sen är jag ganska övertygad om att, hade vi haft ett gemensamt arrangemang med "Byt regering", som samlande tema, hade vi kunnat samla minst 2000!

Vi har erfarenhet, från Vietnamkrigets sista år. Då hade vi en gemensam manifestation och samlade långt fler än vad var och en brukade göra ensam.

Lennart Andreasson, Kommunstyrelsen och ordförande i stadsdel Väster, var min "suppleant" idag.

Han fick ta över käppen under "inte", när jag skulle fota. Här säger han säkert nåt styggt och roligt om mig, så Ida Legnemark och Lisa Tjärner har hjärtligt roligt.

Vilken första maj!

Vind i fanorna och strålande sol, precis som i visan.

Vi var runt 400 i demonstrationen och ytterligare ett hundratal väntade på Stora torget.

Många ungdommar, många olika kulturer, det riktigt sprakade om Vänsterpartiets Förstamajfirande.

Lisa Tjärner, i sjunde månaden, hon ska föröka sig juni, Boråsorganisationens ordförande var dagens toastmaster.

Ida Legnemark, Lisas företrädare som ordförande och partistyrelseledamot, tillika första namn på riksdagslistan, var huvudtalare.

Lina Sandberg trubadixade, bl.a med en nyskriven sång om Första maj i Borås.

Som vanligt träffar man en massa folk, som man inte träffar eljest. Hustrun valde att bli hemma; "du går ju bara kring och tjatar med folk". Lite betydde väl snålblåsten också...

Det blev en hel del bilder, ett par hundra, jag väljer att presentera en tiondel av dem. Hade väl blivit dubbelt så många om jag inte hade gått under "inte" i huvudparollen.

"Inte till salu" var det bärande temat.

Vård-skola-omsorg, är inte till salu i den regering vi är beredda att bilda efter valet. Vinsterna i välfärden spelar en stor roll för Vänsterpartiet, huvudfrågan inför valet.

Ett litet referat i ord och bild kommer här.

 Tre generationer. ? Ja, mellangenerationen står i talarstolen. Ida Legnemark talade om att ta bort vinstdrivande företag från välfärden, jämställdhet och riktiga jobb som gick att leva på.

Dottern Alva vinkade och ville visa att hon var med också. Mormor  har burit en fana i demonstrationen.

Hon har blivit ganska van att ha hand om Alva. Både Ida och barnafadern, har en hel del omkring sig. men, jag tror att mormor gillar läget.

Bilderna är tagna, inte så långt från korsningen Åsbogatan-Allégatan.

Vi var många i demonstrationen, c:a 400, som är mycket för ett Vänstertåg. Ja det hade varit mycket för ett socialdemokratiskt tåg också. De var färre än oss i år. Allmänt skämtades det om att det är Novus 8,6% som har kommit ut idag.

På tredje bilden, ses i röd jacka, Marjan Garmodi, första namn på regionlistan och bakom henne går trubadixan.

Kulturskolans musikkår spelade och eftersom vi har rödgrön majoritet i kommunen så har de fått röda jackor!

Ida börjar bli varm i kläderna nu. Hon höll ett medryckande och bra tal. Kanske skulle hon låta folk hinna applådera, efter de många klatschiga formuleringar hon får till. Men det är väl anspråkslöshet, som går över så småning om...(egen erfarenhet).

Lennart Andreasson, som efterträdde mig som ordförande i Boråsorganisationen en gång i tiden talar med Lisa Tjärner, nuvarande ordförande och mor i vardande. Lennart hävdade dock att hon inte ska vara för säker, "titta på min mage".

Lite av demonstrationens maskot sitter bredvid trubadixan, Lina Sandberg och lyssnar på tal. Killen gav sig katten på att han skulle bära en banderoll, men till slut så accepterade han att Tomten nog behöver komma 5-6 gånger till innan det är dags för honom.

Två kämpar. Solveig till vänster håller på med Solidarisk handel, bl.a Till höger står Britta, som vid ett par tillfällen lånat ut sitt torp i Vemhån, Härjedalen, till mig och hustrun.

Luci, still going strong. Kom hit från Chile och tog med en del av sina erfarenheter av social verksamhet.

Bjuder gärna på god mat och vill ha mycket folk kring sig.

Första Maj är fest, då klär man upp sig. Ingen undgick henne. I sin röda hatt och andra assecoarer var hon en klart lysande färgklick.

Nyrekryteringen verkar säkrad. Två förfäder med sina barnbarn.

Det blir tröttsamt med Första Maj.

Fyndig placering av Förstamajmärket. I örat. Där fanns ett hål och hon tog pris som fyndigaste sättet att bära märket på.

Peter Wiberg, ombudsman i distriktet, har kommit upp på podiet, för Lisa Tjärner bekantgör att "nu är det dags för Internationalen". En för dagen hoppsatt sånggrupp, stödd av musikkåren, tog upp sången.

Kulturskolans musikkår, ackompanjerar Internationalen. Dagens snabbt sammansatta sånggrupp, syns i bakgrunden.

För alla som vill byta regering i höst, är ovanstående bild hugsvalelig.

Tiden börjar bli kort för Alliansen att komma i kapp.

Resultatet i EU-valet den 25 Maj kan nog ha en tendens att cementera förhållandena.

Ett bra resultat för S -V-Mp där, kan få effekten att folk mera kollar vilket av de tre partierna som passar dem bäst, att en röst på Allianspartierna är bortkastad.

Själv när jag fortfarande en förhoppning, att V ska bli större än Mp. Det skulle underlätta styrandet av både kommuner och landsting/regioner, men framför allt i Sveriges riksdag. Mp kan i det avseendet liknas vid en Gökunge. Att de skulle säga Ko-ko, stör mig inte, men när de breder ut sig är de som Skåningarna säger; hialösa.

Räknar man om ovanstående värden till riksdagsmandat, så får de rödgröna c:a 202, M och Fp c:a 115, SD c:a 32.

C och KD skulle ramla ur Riksdagen.

S skulle inte kunna regera ihop med bara ett annat parti, utan all tre behövs för en majoritet.

Det ser utomordentligt bra ut och dagens demonstrationer och tal, borde förstärka effekten ytterligare.

Ali Esbati, var i Borås på Första Maj för några år sedan.

Han har varit ordförande i Ung Vänster och jobbar nu i Norge. Han användes flitigt av media i samband med Utöja.

Han var där och föreläste när Breivik kom och massakrerade ungdommarna.

Nu ställer han upp i Riksdagsvalet i höst och kommer att bli riksdagsledamot för V.

I Novus sammanställning för April, nådde Vänsterpartiet sin hösta siffra på länge.

Vår riksdagskandidat i Västra Götalands södra, Ida Legnemark, talar i Borås och vi ämnar oss in till stan.

Kan inte påminna mig att vi missat någon Första Maj sedan slutet av 60-talet.

Var det här inlägget ska sluta eller hur långt det blir, har jag inte en aning om nu.

Media riktar idag stor uppmärksamhet på händelserna i Ukraina och Krimhalvön.

Massakrerna i Syrien verkar att ha tagit slut!

Mordet på Horner i Kabul och det försvunna planet över Malaysia, har fått formen av förrätter.

Jag är väldigt ambivalent.

Det är minst tre saker som stör mig i det som händer i Ukraina och Krimhalvön.

Putin agerar som om han vore en ny Stalin. Skillnaden är bara, att Putin har att agera i förhållande till media och IT-åldern. Han har omgett sig av dem som rånat det Ryska folket på sina tillgångar, Oligarkerna. Vill man komma någon stans i Ryssland, måste man hålla sig väl med de olika kretsarna runt Putin. De har inte dragit sig för att frammana en unken nationalism och synsätt, som inte tillhör den moderna rättsstaten. Inte bara en av de som står för opposition har spärrats in.

Aktörerna på Majdantorget. Från början sågs det som en folklig protest. Det faktum, att folk behöver arbeta både för sitt eget uppehälle och andras service pekar ju åt ett annat håll. Det var i hög grad en blandning av samma andas barn som Putin, fast Ukrainare och en del bekännande fascister. Nazister från Sverige, ur Svenskarnas parti, har ju begett sig till Kiev för att stötta dem.

Den nytillsatta regeringen representerar bara västra Ukraina och den nyvunna medelklassen samt fyra uttalade fascister i partiet Svoboda. Stålverksarbetarna i Donbass, kommer inte ens in i farstun. Den gamla regeringen var inte mer att föredra, även om den i någon mening var folkvald från början.

Krimtatarerna. För några veckor sedan såg jag en serie på en historiekanal på TV. Hitlers intåg i Ukraina. En del Ukrainare anslöt sig till den Tyska ”Hirden” och begick massakrer, massavrättningar och utlämnande av judar till Tyskarna. På Krim var det Krimtatarerna, som öppet stödde tyskarna.

En anpasslighet, som även förekom i Baltikum.

Detta togs sedan som intäkt för Stalins deportation av dem österut. Det finns en rad fakta, som media inte orkar ta in, i ivern att göra lightförpackningar av nyheterna.

T.ex om Ukraina närmar sig EU, kommer de att tappa över hälften av sin stål-och kolproduktion i Östra Ukraina. Det stål och kol som Ryssland idag köper.

Ukrainas ekonomi är redan bankrutt. Vad skulle läget kallas om de blir av med sina största exportinkomster? EU vill inte ha deras stål och kol.

Men det struntar den nyvunna medelklassen i Kiev i, de ser bara det glassiga i att få närma sig Västeuropa och EU.

Jag har varit i Ukraina, 1970.

Efter några dagar i Moskva, tog vi nattåget till Kiev. Jag vaknade tidigt och såg Ukraina vakna. Det var ungefär 15-20 minuter mellan varje by(småstad), som var centralort i ett kollektivjordbruk eller statsjordbruk. Följde hela rutinen, från att ljusen tändes i husen, folk började röra på sig och lamporna tändes i de enorma ladugårdarna och andra lokaler för verksamhet. Mjölktransporterna kom och barnen begav sig till skolan. En fascinerande upplevelse. Inte för inte, att Ukraina kallades Sovjetunionens kornbod.

Vi var i Kiev ett par dagar, sedan flög vi till Donbass i östra Ukraina. Vi bodde i Donetsk. Jag har sett den Leninstaty, som de gamla sitter och vaktar idag.

Vi besökte en kolgruva utanför Donetsk. Ner 330 meter och kröp i gruvgångar, som var 140 cm. höga. När de blev 70 cm., ville vi inte krypa längre.

En stad lite längre Österut, Makiivka, var byggd helt runt stålindustrier.

Vi besökte ett stålverk, med 55.000  anställda. Vid en enorm stålugn träffade vi en operatör, med flera medaljer på bröstet. Han var bl.a Sovjetunionens hjälte och arbetade vid en stålugn, som ensam producerade mera stål än Sverige totalt! Stolthet, var bara förnamnet.

Personalmatsalen var öppen dygnet runt och besöktes varje dag av c:a 43.000 personer, minst en gång. Många åt flera av dagens måltider där.

I bottenplanet var en enorm idrottshall, där jag bl.a såg brottningsträning på 8! mattor.

Vi flög hem via Moskva. Efter en omtumlande upplevelse.

Jag har länkat några bilder från Google Eart.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bild 4. Bild 5. Bild 6. Bild 7.

Bild 1: Miljön är inte högprioriterad. Flera bilder visar på Ukrainas ekonomiska benägenhet. Bild 5: Kolbrytningen har satt sina spår. Bild 7: Leninstayn, i centrala Donetsk.

Med detta i botten, kan man i viss mån förstå de våndor det skapar när man sedan skulle bryta upp Sovjetunionen och skapa egna nationer av de socialistiska rådsrepublikerna. Tidigare hade det inte varit hela världen vem som ägde vad, man var ju ändå samma nation. I det skenet får vi väl se Ukrainaren och generalsekreteraren i SUKP, Nikita Chrustjovs förläning till sin hemmarepublik, av Krimhalvön. Han kunde ju inte ana vad som skulle ske flera årtionden senare.

Verkligheten är komplicerad, inte bara svart och vitt, som bl.a Carl Bildt försöker att ge sken av. Han låtsas ju bl.a inte om Svoboda och andra ärkereaktionära element i Kiev. De ska man tydligen tala om senare, nu vill han bara vara med och erövra Ukraina.

Jag har lite svårt, att inte tycka att 96% av befolkningen på Krim ändå måste få ha ett ord med i laget, vart de vill höra, var de har sina lojaliteter och kan känna nationell stolthet.

Trots att jag inte förstår dem, vad de ser för positivt i Putin och det Ryska väldet. Det skulle dock aldrig falla mig in att sätta mig över deras uttalade vilja.

Andra världskriget, det som i Sovjet och även i nutid kom att kallas ”det stora fosterländska kriget”, har satt djupa spår i de tidigare Sovjetiska folken. Offret av 20-25 miljoner i kampen mot Hitlermakten, har inte gått obemärkt förbi.

Måste avsluta med, att jag har fullständig förståelse för att det efter Sovjetunionens sönderfall, behövdes en annan ordning. Lösningarna fanns inte inom det gamla systemet, som i mer än ett avseende var kört i botten. Dock tror jag, att det hade skett i betydligt mer ordnade former under Gorbatjov, än under den lynnige Jeltsin.

Det blev lite långt det här, men så blir det om man försöker belysa helheten och inte bara små snuttar, som vi serveras i de flesta media.

Ett undantag; Åsa Linderborg i Aftonbladet.

En ett år gammal bild, när dottern Vasaloppstränar runt Lundavallen i Äspered.

I går var det tjejvasan. Hon tog nästan en timme längre tid på sig än vad hon brukar. Dels var spåren mosiga, dels var de ett gäng på fyra tjejer som var ute och "turistade".

Vi ska hämta henne i kväll i Göteborg.

Hon rinde hem, lite putt, för hon hade väntat sig ett samtal direkt vid målgång, som vi brukar.

Men jag hade inte följt henne i går. Års-och valkonferens på Fristad folkhögskola upptog intresset. Jag var ju ansvarig för båda valberedningarna, både distriktsfunktionerna och listorna i valet.

Utöver det så var jag ombedd att tala lite för Gunbritt, som efter 20 år slutar som ombudskvinna och kassör. Det blev inte så lite för resten. Vi har känt varandra sen jag kom till Borås 1966-67.

Satt i regionfullmäktige ihop och så var hon under många år den som höll reda på mig när jag var distriktsordförande.

Hon fick en välförtjänt Spaupplevelse tillsammans med maken som avskedsgåva och stående ovationer förståss.

Som valberedare kan jag vara nöjd, våra förslag till de fyra listorna i RD och RF-valen togs ograverade. De enda pläderingarna som förekom var positiva och förstärkande av vårt förslag.

En omflyttning, ickeantagonistisk, blev resultatet av distriktsstyrelsevalet.

Valberedningen blev omvald, förutom på en post, där en tjej från Mellerud avsagt sig och ersätts av en kille från Kinna. "Försiktig förnyelse".

Nu börjar en supervecka gå mot sitt slut. Idag har vi årsstämma i vår samfällighet. Jag har inga ansvarsuppdrag längre, men har lovat att sitta ordförande. Kanske startar jag en ny karriär? Har lovat att ställa upp sim revisorsuppleant!

Och, som sagt, Göteborgsresa i kväll. Kanske får hustrun åka själv, det har varit en tapper vecka. Allt på en gång.

Det märks på flera sätt att våren närmar sig. Om inte annat, på att vi i går tog till sista säcken med Björknäver, som vi använder som tändmaterial i kaminen.

Ådan, Eiderhonan, simmade själv i hamnen. Kanske vilade hon ut efter sommarens arbete med en kull ungar.

Ska åka till Fristad om en stund.

Vänsterpartiets Älvsborgsdistrikt har både årskonferens och valkonferens.

På valkonferensen ska vi fastställa listor för båda valkretsarna, till Riksdag och region.

Jag har varit sammankallande och ordförande i båda valberedningarna.

Det har varit ganska kämpigt, att på förhållandevis kort tid ta fram förslag å ena sidan till alla funktionerna i partidistriktet, å andra sidan också fyra listor till de allmänna valen i höst.

I och för sig har jag accepterat omval till distriktsvalberedningen, men det kan vara sista gången.

Man är inte 35 längre!

Dottern kom till Oxberg i går.

Hon startar inte förän kl. 12. Egentligen hade hon seedning för en tidigare start, men de hade en oseedad tjej i gänget och var solidariska.

Hon har gott om tid, de åker inte hem förrän i morgon.

ÄIF:s loppmarknad 2013. Minuterna innan påsläppet. Blir som vanligt tjuvstart, som i Vasaloppet.

ÄIF har årsmöte i kväll. Jag har reviderat ekonomin och verksamheten. En välskött förening med många verksamheter, som i högsta grad bidrar till att Äspered är ett välmående samhälle.

Med focuserad blick styr bl.a hustrun mot Eldoradot. Jodå, det blev lite smått och gott, att lägga till allt annat som "kan vara bra att ha". Kassen fylldes.

I går kväll blev vi klara med förslagen till RD-och Regionlistor för Västra Götalands norra och södra valkretsar.

Mötet i Alingsås flöt på bra, när proppen väl gått ur.

Det är så många avgöranden som ska till. Tycker vi fick till det väldigt bra. Alla i valberedningen kände sig till freds och vi behövde inte votera i något. Alla var överens.

Nu återstår det att se om valkonferensen ser det lika dant.