Förväntansfulla, gick vi ut på isen i morse, Max och jag.

Inga andra syntes till, men vi var tidiga.

Vi flyttade oss några gånger, Max fick första hugget, men den var inte med ända upp.

Tomt från folk på isen fortfarande.

När jag konstaterade det, replikerade Max; "verkar tomt under isen med.

Det blev ingen rekorddag, fyra abborrar på isen, varav tre verkliga Tusenbröder.

Hajtekniken från vattnen utanför Kanarieöarna gav ingen abbore i Tolken.

Men, det går fler tåg.

Inget att skriva hem till mama om. 

Abborögonen är urtagna, men det betet verkade inte bättre än Maggot och Räka idag.

Nästan vindstilla, tre minusgrader, lätt lätt snöfall och mulet, det var de yttre förutsättningarna.

Det har varit några avstått-dagar, p.g.a för hård vind.

Det är ingen njutning.

Tror aldrig jag varit med om att, trots ett 15-tal med upp på isen, att de varit så små genomgående.

Rena Barnens dag!

10-12 centimeter, förmodligen fjolåringar.

Tappade lika många på vägen upp.

De små biter sig fast i Maggoten, men släpper på väg upp.

Mulet, pimpelskaftet är 4-5 cm., kollegor.

Det är slut på sparkföret.

8-10 cm. packad snö med ett lager ganska hård skare överst.

Det blir att gå.

Stolryggsäcken får ersätta sparken.

Detta till trots så gick jag upp till Vedholmen. 20-25 minuter att gå.

Tog väl lite på ev. avlagringar efter julmaten.

Ute på Ramnöfjärden, där vi brukar ta en del Gädda om somrana, satt ett par kollegor.

Tror inte de fick så mycket, flyttade ofta och inga typiska armbågsrörelser.

Ett nyborrat hål inger alltid förhoppningar. Det här hålet gav fisk, antal men inte storlek.

Vindstilla, kvicksilvret på väg upp över -10, solen skiner.

Nu blir det inte så mycket bättre förutsättningar för att gå på.

De perfekta förutsättningarna till trots, så stötte jag på patrull.

Snön hade yrt ihop och bildat något liknade skare på sjön.

Efter några fåfänga försök, att få ned medarna till isen, bytte jag strategi, jag drog sparken som en kälke.

Det gick ju, men det skulle ta evigheter att ta sig no Vedholmen.

Det stod klart, att jag fick välja ett närmare fiskeställe än tänkt.

Inte en människa inom synfältet.

Inga fiskare men efter en stund kom det två skidåkare.

Högerspåret visar fåfänga försök att sparka, vänsterspåret, återtåget drog jag kälke med sparken.

Det hade bildats som skare av den hårda vinden, trots att vi inte haft plusgrader.

Båten, en Linder aluminium, uppdragen, blir nog liggade i några månader till.  

Jag testade i 3 hål, 2 bommade, men mittenhålet gav några småabborrar, ytterligare en när jag återvände dit.

Mycket irriterande smånafsande från små fiskar som var "små i mun".

De 8 som kom upp, var inte mycket att orda om, vägde väl tillsammans inte lika mycket som den största häromdagen.

Men katten ska ha sitt också.

Men en härlig tur var det.

Bästa fiskevädret hittills under säsongen.

Nu får det bli stolryggsäcken i fortsättningen.

Om inte snön töar bort, vilket jag i och för sig inte önskar.

Ett par skidåkare hade gett sig ut i kalsvädret. 

Var lite spänd på dagens isfiske.

De nya Mormyshkorna skulle testas.

En 20 minuters sparktur, så var jag i höjd med Vedholmen, den ö som ofta ligger mitt i mina bilder över Tolken.

I viken där vi parkerar sparkarna, ser det ut som en rangerbangård, med sparkspår. 

Visste var jag ville pröva.

"Experterna" säger att man måste ner till 10-11 meter så här tidigt, för att få tag på Abborre.

Som Sauk sa: "Jag är skeptisk".

Hittills har jag fått fisk mellan 3 och 5 meter.

Började på 3-3,5 meter.

Mormyshkan laddad med ett par Maggots.

Ingen ro att bekomma, bara veva, tror jag tog upp 6-7 Abborrar innan hålet dog.

Gick lite längre ut, 5 meter, samma visa. 6-7 Abborrar innan det dog.

Gick längre ut, dött, längre ut, dött.

Gick till den plats jag egentligen tänkt börja på.

Mormyshka, Maggot och 5-6 Abborrar upp.

Säsongens största Abborre.

Delar av dagens fångst. Anstränger man sig, kan man se den lilla Mormychkan nere till höger i högen. Uppe till vänster de två mörtarna. 

Fick också ett par Mörtar, de åker i frysen tillsammans med 2 andra och ska bli agn längre fram i vinter då Gädda, Öring och Gös är önskefisken.

Man klarar kyla och blåst så länge det nappar, men när ett hål dör, då blir det kallt.

T.o.m barhänt känner man inte kylan när det vevas upp fisk, men det kommer efter, som Arboga öl.

   Norrut, Store sjön, som ofta döljs av ön till vänster,  på mina bilder. Längst upp i bild, delar sig sjön i två tungor, som man ser från RV40, mellan Borås och Ulricehamn. 

I övrigt var det ensamt ovanpå isen.

En ensam skidåkare, inte ens några rådjur.

Däremot kunde jag konstatera att de har en överfart, där jag fotograferade dem härom dagen.

3 djur har lämnat åtskilliga spår i båda riktningarna.

F.ö mår man ganska bra av att sitta där ute på isen och filosofera.

Idag har jag lagt ner lite jobb med fiskeutrustningen.

Linor skulle ses över, krokar skärpas eller bytas ut.

Var in till redskapshandlaren, Wollmars, i Borås och köpte mera Maggot.

Jag har inte fiskat upp den gamla, utan den börjar förpuppa sig.

Fisken uppskattar inte de bruna pupporna.

Några clips, för snabba krokbyten blev det också, liksom underverket, om inget annat funkar.

Några Mormyshkor.

Egentligen bara en metalldroppe med en krok i ändan.

De är någon centimeter stora, men fångar fisk sägs det.

Liten men naggande god. Vi får se. 

Killen på Wollmars berättade att det var fisketävling i norra änden på sjön i helgen.

Han som vann drog upp 17 kilo på 4 timmar.

En väldig massa fisk, vad ska han med den till när förstapriset väl är inhöstat?

Vi har problem att äta upp de 2-3 kilo som vi rensat, efter 3 fisketurer.

Nu är grejerna i ordning, i morgon går jag på igen.

Vägen ner till sjön.

Åter en härlig vinterdag.

Vid halvelvatiden gick jag ner till sjön.

15 -grader, sol och träden fulla av rimfrost.

Frågan är om jag någonsin varit med om sådan ymnighet tidigare.

En hel del folk ute på sjön, "gubbar" och familjer.

Isen är 25 centimeter, så den håller oss alla.

Det var ingen riktig fart i vattnet idag, men desto  mer ovanför.

3 Rådjur sprang över sjön, några hundra meter framför mig, i Väst-östlig riktning.

Dagens fångst:

Sex abborrar, varav fem höll god matstorlek.

-8 grader, stigande sol, 4 sekundmeter från nordost.

Det var de yttre förutsättningarna på Tolken idag.

Nyårskvällen verkade ha krävt sin tribut, för det var ovanligt lite folk ute.

Efter ett par timmar passerade ett par skidåkare, vi bytte några ord om fiske.

Började i gårdagens sista hål.

Blev 3 småabborrar och en liten mört.

Borrade ett nytt hål 50 meter närmare Vedholmen.

Fortfarande smått.

Efter ett 50-metersflytt till, så bytte jag bete.

Tog ett abboröga i stället för Maggot.

Det gjorde susen, nu ökade storleken och dagen gav ungefär lika många som igår, men med bättre vikt.

Dock tappade jag dagens största.

Försökte med en halvstor balanspilk, med några maggots på trekroken.

Först fick jag en liten, inte mycket större än pilken.

Jag lyfte till c:a 2 meter över botten, då smäller det till, tungt efter, ser ett stort abborhuvud i hålet, men, det blev det sista jag såg för den slet sig.

Men, jag vet var hans brevlåda står, det kommer fler tillfällen.

Den sista lilla kom inte med på bilden, men det gör ingen större skillnad.

Eftersom de största från igår lagts i utomhusfrysen, så blir det en hygglig anrättning idag, ett 10-tal ska få bilda stomme i stuvad abborre.

Missade ett streck med svanar, ljuset låg på bakifrån, såg ingenting i kamerafönstret.

Efter någon timme kom det ett streck till, vis av skadan körde jag med bredaste brännvidden och bara knäppte på.

Hyggligt resultat.

En del årsungar, kan den se som läst sin H C Andersen.

Det blev årsavslutning och säsongspremiär på samma gång.

Ett par 10/delar över -14 så bar det i väg.

Isen var sparkvänlig och 20 cm. tjock.

En katt bland Hermelinerna, eller, ja, en Mört bland Abborrarna.

Behövde inte mer än två hål.

Det första gav 4 riktigt små abborrar, i det andra artade det sig bättre med både storlek och antal, även om rekorden klarar sig den här gången med.

Det tjocknade på och när jag skulle hem, fick jag röra mig ett helt varv för att få säkert landmärke.

Kameran fokuserade inte ens så tätt var det.

Gradestocken på -9,2 när jag kom hem.

Än en gång därute;

GOTT NYTT ÅR

för det ska vi ha.

Vi är fyra par, ungarna förde ihop oss i mitten på 70-talet, som firar Nyår och Midsommar tillsammans.

Ungarna har fått egna ungar, men runt 12-slaget går mobilerna varma.

I år ska vi vara på Glaskulla i Äspered hos familjen Persson.

Grannfrun begår nyårsharakiri och ska vara chaufför.

Vi packar en V70 full, med 6 personer.

Vid hemfärden brukar det inte bara vara v70:n som är full, även om det stävjat sig med åren och även tiden för uppbrott.

Av allt att döma, blir det här årets sista inlägg, men i morgon tar vi nya tag och skriver 2010, delbart med 10, 5 och 2.