En av de allra bästa bilder jag sett på lycka eller glädje . Killen är 8-9 år på bilden.

Han skulle jubla många gånger innan karriären var över som 14-åring.

Idag är han en duktig tränare i klubben och har två knattebrottare i vardande hemma.

Sedan vi flyttade hösten 2005, har jag letat efter en bild, som tillhör föräldrarna till en brottarkille.

Vi använde bilden, när vi gjorde BBK:s jubileumsskrift 2003.

Föräldrarna ville naturligtvis ha tillbaka bilden, men jag kunde inte hitta den.

"Jag har den på ett säkert ställe", lovade jag.

Det är ju de där säkra ställena som snabbt faller ur minnet.

I går, när vi skulle röja ur en sekretär, som skulle till "grovsopen", hittade hustrun den.

Det är en kanonbild, på en jublande glad klassegrare.

Jag tror han hade slagit en Värnamokille i finalen.

Tävlingen är VD-cupen, en föregångare till Knalleträffen.

BBK blev bästa klubb 6 år i rad och erövrade 2 vandringspriser på raken.

Det finns ytterligare en bild på den här killen, när lintotten speglar sitt lyckliga leende i den blanka bucklan.

Den bilden var vinjettbild i mer än två år i Tidningen brottnings resultatsidor.

Gemensamt för bilderna är, bl.a att vi inte hittar negativen.

De finns inte i arkiven, tillsammans med andra bilder som togs samtidigt.

Förmodligen har de hamnat på ett annat ställe, eftersom det fanns efterfrågan på kopior.

Far och dotter Ragnarsson, var fotografer på dåvarande Västgöta Demokraten.

Någon gång ska  väl negativen dyka upp.

F.ö blev den här killen väldigt framgångsrik.

När han som 13-åring blev svensk pojkmästare, hade han brottats 1104 matcher!

Av de matcherna hade han bara förlorat 4!

2 av de matcherna var mot bäste kompisen i klubben.

Han var t.o.m så dominat, att han kunde bestämma i förväg vilket grepp han skulle vinna sina matcher på.

Om inte detta gick, så hade han ett vapen, som ingen stod emot, högernacket.

Ett nacksving, som slogs åt "fel" håll.

Nu ska de få tillbaka bilden och en stor sten har fallit från Flanörens bröst.

Moso med BBK:s fana.

Det var en stolt kille som svarade med att vinna vilktklassen 53 kg. pojkar.

Redan vid halvsju-tiden började det röra på sig i Boråshallen, av laddade arrangörer.

Framåt 08.10 anlände de första klubbarna och brottarna rusar fram till vågarna.

Vågen är central i en brottares verklighet.

Bastun sattes på vid halvsju-tiden och medicinkontrollen startade halv nio.

Vid vägningsstart kl. 9.00 var köerna långa till de båda vågarna.

09.35 var vägningen avverkad, då hade 204 av de 236 anmälda brottarna vägt in.

Sekretariatet räknade snabbt ut att det skulle bli 286 matcker.

Inmarchen var lika pampig som vanligt och BBK:s mycket lovande pojkbrottare Muso Hambursunov var fanbärare.

Stoltheten lyste i hans ögon, nästan lika klart som när hans landsman Ara Abrahamian kommer på tal.

Den stora frågan för dagen, var inte om vandringspriset skulle gå ut, utan vem som skulle ta hem det för alltid. Värnamo eller Varberg.

Två mycket fina klubbar, seriösa och fullproppade med brottningstradition.

Båda var unnade den glädjen.

Efter invägningen så var det inte många som skulle sätta sina pengar på Värnamo.

Under tävlingens gång fick man en känsla att det skulle bli tätt.

Det blev det, en poäng skilde klubbarna åt när det var slut.

I en final möttes Värnamo och Varberg. Varbergskillen hade vunnit alla möten tidigare, men idag vände det.

Där satt lagsegern till Värnamo och den stora Boråsknallen hamnade i Apladalen.

Bilder från tävlingen.

Prislistor.

I kväll är det iordningsställarkväll i Boråshallen, för morgondagens event, Knalleträffen.

Brottarmattor, bord, stolar, domarutrustning, prispall, sekreteraiat m.m ska på plats.

Att arrangera en brottningstävling av den storleken, c:a 230 anmälda ungdommar, killar och tjejer kräver organisation.

16 domare

8 tidtagare

8 domarsedelservice

5-6 i sekretariatet,

2 speaker och resultatförare,

sjukvårdsansvariga

alltiallofolk,

för att inte tala om Sussies kafé och resturang, med ett 10-tal medhjälpare, den verkliga kassakon på tävlingen.

Här hittar du mer information om vilka som kommer.

Vi har ett entusiastiskt och duktigt gäng som träffas i kväll vid 19.30-tiden

Vi förbereder fram till 20.30 då Korgbollen är slut.

Då kommer vi in och det brukar gå väldigt fort när vi kommer igång.

I morgon står vi välkomnande från kl. 8.00

Vägningen börjar kl. 9.00 och tävlingen startar kl. 11.00

Vid 18-tiden är allt ihoppackat och lokalen grovstädad.

Men däremellan ska 230 ungdommar göra upp om placeringar och bästa klubb utses.

Borås Brottarklubb har en årlig tävling, som heter Knalleträffen.

Förr hette den VD-cupen och sponsrades av tidningen VästgötaDemokraten.

Men när tidningen gick i graven, så tog vi ett nytt namn som apellerade till bygden.

Tävlingen har vuxit, från att ha 110-120 deltagare på 2 mattor 1990, till idag max 240 deltagare på 4 mattor.

Vi har planeringsmöte varje tisdag så här nära inpå.

I år riskerar vi att få säga nej till de sista anmälningarna, för vi har till de 5 tidigare ålderskategorierna Knattar, Pojkar, Ungdom, Flickor äldre och Kvinnor Ungdom tillfört Flickor yngre.

Så nu tävlar både killar och tjejer från 8 upp till 17 år.

Reglerna föreskriver max 60 deltagare per matta.

Norska Larvik, lämnade inget åt slumpen, deras anmälan kom i går kväll och med det blir de först.

Anmälningstiden går ut den 28/1 och vi tävlar den 30/1.

Från invigningen av en tidigare Knalleträff. De gulblåa längst bort i bild är Brottarklubbens egna deltagare.

Det är ganska mycket att bestyra inför en tävling, men vi har en trimmad organisation, som nådde sin kulmen i mars 2008, då vi arrangerade USM för killar.

För det fick vi mycket beröm och SBF:s representant beskrev arrangemanget fullt i klass med en internationell stortävling.

Vi har lyckats inympa i funktionärer och ledare, att även vi går en match som ska vinnas.

Än så länge har vi vunnit.

Tävlingen är populär och klassegrarna far hem stolta, med bl.a sin T-shirt:"Jag har vunnit Knalleträffen".

Bästa klubb åker hem med en bautaknalle, ett vandringspris, som vandrat sen 1991.

Men i år  kanske priset ryker, Varberg och Värnamo har vardera 2 inteckningar och mycket talar för att det blir de som gör upp om det i år.

Men osvuret är bäst, Norska Kolbotn och Atlas från Fredrikstad kommer med sina bästa.

Så kanske slipper vi sätta upp ett nytt pris nästa år.

Men jag unnar både Varberg och Värnamo att vinna, två fina klubbar med en seriös verksamhet, bra ledare och duktiga ungdommar.

En av profilerna i Borås BK fyller 50 år, Anders "Sotar´n "Jansson.

Anders är en allt i allo i klubben.

Varhelst det behöver göras något, så finns han där.

Glimten i ögat och en stor portion humor.

Alla historier är inte lä'mpade för offentligheten, men inte desto mindre uppskattade.

Hoppas du får en fin födelsedag, lite synd att den inte inträffade på en vardag, så hade du fått betald ledighet.

Men känner jag dig rätt så fixar du det på något annat vis.

Eller som du brukar säga: "En e la rätt vaccinerad".

Hörde att grabbarna varit där och att du uppskattade "vinet".

Det var full fart under några timmar i brottarhallen idag.

Sjuhäradsbygdens nybörjarserie arrangerades av Borås BK.

Nybörjartävlingen är första steget i utbildningen av brottare.

Julia och Ida, som brottas på licenstävlingar, hjälper några kamrater med uppvärmningen.

De fick också en särskild utmärkelse efter tävlingen för sitt engagemang.

När man gått en säsong på dessa tävlingar, får man delta i licenstävlingar och möta brottare från andra delar av Sverige.

Nybörjartävlingarna är värdefulla för att förbereda ungdomarna på vad som komma skall.

Killar och tjejer tävlar i samma viktklasser.

Det är inte självklart att killarna vinner.

Tjejerna brottas fri stil och killarna, som brottas grekiskt romerskt i vanliga fall, får möta tjejerna i fri stil.

Fyra glada tjejer, Linn trea från vänster hade också fått medalj

Julia och Ida var inte med i tävlingen, men kunde inte låta bli att ta ett nappatag.

Tjejerna är duktiga på att dyka mot benen, koppla grepp med benen och det är mer än en kille som blivit vimmelkantig.

Att vi i Borås BK har en mycket duktig fristilstränare gör inte saken sämre.

28 brottare vägde in i 9 viktklasser, alla fick minst två matcher.

Det var jämna tuffa matcher, vilket bådar gott för Sjuhäradsbrottningens framtid.

Tre tränare som diskuterar Sjuhäradsbrottningens framtid.

Inte ovanligt med tre generatiner på nybörjartävlingar, förväntansfulla på sina små adepter.

I Brottarklubben, så hade vi en del ”andragenerationare” som börjat tävla.

Barn med brottande föräldrar, för 30 år sedan sådär.

Nyström, Väliluto, Holström.

Äpplet verkar inte falla så långt från Päronträdet.

I de här åldrarna är gemenskapen i väntan på tävling och i pauser och efter tävling, minst lika viktigt som själva tävlingen.

För tävlingsbilder gå till BBK:s hemsida.

Tävlingen gick bra, alla verkade åka hem nöjda.

Tog en tur ner till träningslokalen.

Tränarna hade rapporterat stigande deltagande.

Lyssnar mer eller mindre uppmärksamt

Att Knattegruppen på tisdagskvällar var ”knökafull”, det hade jag sett prov på i förra veckan.

”Mellangruppen” var många, jag räknade till 16, även om det hade rapporterats lite influensa.

Men de äldre, var tunna denna kväll.

Bland de aktiva var det 1 tjej av 7, inte ens hälften av killarna.

Klicka på bilderna så blir de större.

Två tvillingbröder Lergesjö, som väntar på att bli tillräckligt gamla för att få vara med. Fabror Henrik är tränare och storebror Oskar redan i gång och tävlar

Detta gjorde att ”åldringarna” fick mera plats och träningen kunde hålla deras tempo emellanåt.

Åldringarna består bl.a av föräldrar som brottats tidigare och nu har sina barn med.

Skillnaden, mot deras aktiva tid, är att nu tränar tjejerna också.

Både bror och syster följer med till träningslokalen.

Tina får in en halvnelson på Kerstin, Linn har lyckats med ett nacksving och Ida försöker med mara.

Mattias instruerar tjejerna, enbenslyftet ska bara sitta, Ida har lyckats.

Många SMS blir det mellan  träningskvällarna.  Killarna instrueras och sonen Väliluto visar att han lärt sig.

Isabell, fick träna med stor som liten, sin tränare Murray och Moso. Kevin kollar sin trogne träningskompis Moso.

De röjer bra ute ¨på tävlingsmattorna just nu.

Andra träningskvällen för systerson Holström, men nacket kommer. Gubbabrottning, Amir i överläge på tränere Murray. En trött "gubbe".

Christian Väliluto och Magnus Nyström väntar på att få "mjuka", båda har brottats som unga och har två syskonpar med på mattan.

Aktionbild och slutligen har Mattias fåt mer att dona med sen han blev ordförande.

Vi är inne i ett generationsskifte, ett ungdoms-juniorgäng, som trappar av, men följs av en mellangrupp som visar fina takter.

Vad knattegruppen kommer att uträtta, kan vi bara gissa.

Men entusiasmen bland föräldrar och Knattar är det inte att ta miste på.

Ikväll var det föreningskväll i brottarklubben.

De minsta knattarna och deras föräldrar skulle få närmare kontakt med klubbens övriga verksamhet.

Kvällen började som det brukar, kolla vilka som var där.

Det var mycket god uppslutning och tränare Henke prickar nöjt av de närvarande.

Många föräldrar hade tagit tillfället i akt, för att få lite information och inblick i vad klubben sysslar med.

Tränarna hade arrangerat en uppvisning i hur de olika åldersgrupperna tränar och brottas.

Detta visade sig bli ett mycket uppskattat inslag, då även många föräldrar inte haft någon kontakt med brottningen tidigare.

Först ut var ett par brottare, Ida och Oscar som började tävla förra säsongen.

Det blev ganska kastvillig brottning, som alltid i den här åldersgruppen.

Sen tätnade det lite, när Kevin och Moso äntrade mattan.

Då har vi ett par killar som tävlat i 3-4 år.

Kevin och Moso bjöd på en bejublad grepprapsodi, toppad med ett kast som den ene börjar slå, den ander tar hand om i luften och vänder. Det viskades om att de tjuvtränat på den några träningskvällar.

Slutligen så kom Kristoffer och Robert upp. De har tävlat på USM och i Västergötlands distriktslag, har många hundra matcher i kroppen. I och med att det var en uppvisning, så fick vi se ett och annat grepp där med.

Bl.a en gammal hederlig Lindena!

Det hela avslutades med att Michael, Stefan och Mattias berättade om hur klubben fungerar, vad föräldrarna kunde hjälpa till med och man puffade även för en studiecirkel i samband med att deras minsta tränar.

Slutligen intog knattarna mattan, och gav sig inte i första taget.

De somnar nog bra i kväll.