I våras grävde vi om ett av Hallonlanden och planterade hopsamlade skott, både innanför landet och ”rymlingar” utanför.

Lade på en del kompost och en del kogödsel, de skulle ju ha det bra i sin nya miljö, Hallonplantorna.

Alla nedskurna till 50 cm, så att det skulle bli optimalt med skott.

Det såg lite ödsligt ut, så jag planterade runt 35 Solrosor i de tomma utrymmena.

Vilken växtkraft. Att säga att de växt oss över huvudet känns nästan som ett understatement.

När vi ändå är inne på det engelska, så ljuder Last night of the Proms från TV:n. 3 timmars underhållning med mycket flaggviftning i The Royal Albert Hall. Mycket med det Brittiska i kväll.

Programmet före var från den årliga Tatoo:n i Edingburgh.

Solrosorna har växt och växt och så har de växt lite till. Ska de aldrig blomma någon gång?

Nu har de börjat blomma. Till en början, lite småsnåla blommor, men efter hand som de slagit ut så ökar de i omfång och vi får väl se var det slutar.

Hustrun vill ställa mig framför Solrosorna, för att dokumentera. Har aldrig haft såna förut. De har aldrig blivit över 2,5 meter, trots att det är samma sorter som jag brukar ha. Ja, ja, lite gödsel skadar aldrig.

Några som också tagit tid på sig är Dahliorna. De har väl blommat i 2-3 veckor nu, allmänt. Några var tidigare.

Men de blommar ymnigt och den milda hösten gör att de fortsatt är fina. Jag beskar dem, för att öka skottsättningen, i början av juni.

  Många stammar blev det, men inga blommor. Det har vi fått tillbaka nu. Flera av dem har upp emot 10 utslagna blommor. Skulle behövt plantera dem glesare.

Jag gillar Dahlior och mest den mörkröda Spartacus och den cremefärgade Café au lait, båda storblommiga.

Den uppmärksamme kan se en Amiralfjäril i en av Solrosorna på bilden. De flyger fortfarande. Värmen håller liv i dem. Nässelfjärilen har kommit i en andra våg men i övrigt är det inte så många andra kvar.

Tänkte lagt in en Dahliakavalkad idag, men det får vänta. En gruppbild på Dahliorna och i övrigt Amiralfjärilen, på det ena eller andra sättet.

H

Här syns den bättre Amiralen, men det är samma blomma, på lite närmare håll.

Amiralen gillar Klippstånds med. En blommande Hampflockel får också regelbundna besök.