Den Norska Brudspirean, var en av de första buskarna vi planterade på 70-talet. Den blommar varje år, växer och skärs tillbaka. Nu står den som vackrast och gör verkligen skäl för sitt namn.

Nu är det slut på värmen och soliga dagar. Behövde jacka för första gången på länge, när jag hämtade tidningen. Dock så behövs det, det är torrt överallt. Vi har ju sjövattnet, så växtligheten, som behöver det, får sitt. Dock inte gräsmattan, den får stå över. Det blir mindre att klippa och den återhämtar sig.

I år liksom i fjol, fick vi en mycket bra grobarhet på det försådda. Det utvecklas bra och det mesta är omskolat nu.

Sådde 10 dagar senare än vanligt p.g.a Gysingekursen. De dagarna verkar inte ha så stor betydelse, inte minst med det väder vi haft. Fullt tvärdrag i växthuset, så att inte plantorna "kôvnar".

Hemligheten bakom den höga grobarheten, heter Stratifiering. Sålådorna får stå ute en frostnatt. Den naturliga processen är precis vad fröna behöver.

Grillsäsongen är i gång, påhejad av det fina vädret.

I tisdags blev det till förfång för båtiläggningen.

Barnbarnet Max och han sambo skulle komma och hjälpa till och därefter grillning. De hade satsat så mycket på grillningen, så de var vrålhungriga och ville starta med grillningen.

Så fick det bli och även dottern slöt upp på väg från jobbet.

Framåt 20-tiden, när vi var mätta, otörstiga och belåtna, så kom vi överens om att lägga i båten vid senare tillfälle. Blir väl nu i helgen skulle jag tro. Om inte, så har ungdommarna ett hål i almanackan på tisdag. men då ska vi lägga i båten innan vi börjar äta! Sentens; ingen mat i magen förrän båten ligger i sjön.

I går kväll var vi ganska nöjda. Första tredjedelen av det högra Hallonlandet var planterat.

Vi har grävt, hackat och skakat ur torvor. Det torra vädret har varit till god hjälp.

Efter att ha grävt upp de kvarvarande Hallonplantorna i fjol våras och hållit dem jordslagna, kunde vi nu återplantera, kompletterat med några, som växte där de inte skulle växa(ett trettiotal). 75 cm. mellan plantorna i två rader, så fick vi ner tio plantor. De hade redan satt fina skott och fick ordentligt med sjövatten.

Ett tjugotal plantor står på tur till de andra tredjedelarna. Det är rensat, så när kogödseln och några kärror kompostjord kommer dit, så är det bara att plantera, mellan regnskurarna.

Vi har fått blodad tand, så nästa år tar vi den andra raden också. De har stått i minst 25 år på samma ställe, så det kan vara dags. Om hälsan står oss bi. Efter ytterligare 25 år, är det inte vårt problem längre.