Det var inte Får och det var inte skulpturer som var mest förekommande på Pilane gravfält i går. Det var en liten Gräshoppa.

Grå och anspråkslös i förstone, men tittade man lite mera noga, så såg man den rödorange underkroppen.

Det hoppades och studsades i gräs och bland sten.

Hittade följande information på nätet;

Rödgumpgräshoppa, Omocestus ventralis. Kroppslängd 12 - 20 mm. Finns i södra Sverige upp till Värmland, Västmanland och Uppland.

Det är väl bara spelmanslaget som fattas, så hade Rättviksbilden varit fullkomlig. Men man kan inte få allt.

Om så skulle vara, finns det plats på grönytan, mellan Kyrkbåten och Majstången. Photoshop... ja, ja, men så roligt ska vi inte ha.

Idag blir det, den numera traditionsenliga Tjörnresan.

Frukost vid Tjörnbrons västra fäste, Skulpturer i Pilande, Stora Räksmörgåsen i Skärhamn, Sillinköp på Klädesholmen och avslutningen hos PRO-vännen i hennes villavagn.

Inget program man ändrar på

Vad gäller sillen, så bunkrar vi ju upp för hela året. Det enda som är kvar sen i fjol, är en halväten Senapssillsburk.

Så det är verkligen dags igen.

Inte utan att man ibland tänkte på Jan Guillous Hamilton och Coq Rouge, när man såg Majstängerna runt Siljan. Alla hade en tupp i toppen. Ingen var den andra lik och en tupp var t.o.m av plast, i en rondell!

Vi föresatte oss, att fota alla stänger vi såg. Tuppspaning.

Snart lärde vi oss, att Bygatan och Bystugan var viktiga skyltar att följa när man kom till en by.

Stängerna står uppe hela året, fästa vid ett stenfundament, oftast. De tas ner dagarna före midsommar för att smyckas och så åter resas. Byarna firar lite olika dagar, för att kunna besöka varandra. Gemensamt är Dalarnas vapen, de korslagda pilarna och så Tuppen i toppen.

Det blev 19 stycken, runt Siljan. Hade vi bara velat ha bilder på Majstänger, så fanns det väl minst ett tiotal till bara i Rättvik, där vi uppehöll oss en del. Men sporten låg i att fota dem vi passerade, eller såg skyltar till.

Samtliga bilder är förståss "En Flanörbild..."

1. Utbyn, där vi bodde, tidig morgon.

2. Rättvik, Lerdal.

3. Rättvik, centrum, Rondellstång!

4. Vikarbyn, vid bystugan.

5. Vikarbyn vid Lustigattu.

6. Nusnäs, majstångsplatsen.

7. Mora, Noret, Majstångsbacken.

8. Gesunda.

9. Siljansnäs.

10. Siljansnäs, idrottsplatsen.

11. Västanvik.

12. Leksand, Brofästet Österdalälven.

13. Hjortnäs, barnstång vid bryggan.

14. Hjortnäs, bystugan.

15. Tällberg.

16. Laknäs, bystugan.

17. Östanhol.

18. Gärdebyn, Gettorget.

19. Rättvik, Kyrkbåtsplatsen.

Det finns en hel del att läsa om Majstängerna i Dalarna, bl.a så det är bara att Googla på Majstänger i Dalarna och ta sig tid att läsa.

Bilderna är hårt beskurna, i fokuseringen på stängerna. Många har intressanta omgivningar, men här är stängerna i centrum.

Ena morgonen passerade jag ett par hässjor. De var gjorda av stående störar med tvärslåar där långa slanor fästes för att ge en ny nivå att lägga hö på.

En annorlunda teknik än den vi är vana vid lite söderöver.

Vi såg tre hässjor, precis avskalade och höet hade körts hem. Två dagar sen och de hade haft skördefest också. Man klan inte tajma in allt.

Allt jobb hade gjorts med Häst, i närheten av Hjortnäs.

Inlandsbanans del Falun-Rättvik.

Sliperserna ser fräscha ut, i motsats till de på betydligt mer trafikerade banor.

Icke för ty, så kom det ett tåg, sydgående, andra morgonen.

I byn Utbyn, hade de en gata som hette Stationsgatan!

Jag följde den och kom fram till en grusplan, som nog kan ha varit stationsplan nån gång.

Rätt som jag står där, så hör jag signaler och swisch, så fylldes mitt siktfält av ett persontåg med 4-5 vagnar.

Lite kul att vara ute i en by tidigt på morgonen. Man får ta del av människornas liv, på ett helt annat sätt.

Någon ger hönorna mat innan givaren åker till jobbet. En liten flicka på c:a 1,5 år, leker på en grusgång, tills mamman kommer och det är dags för dagisresa.

En flock Får får lämna natthagen för friskare bete.

Ett par hantverkare börjar dagen med en kopp kaffe, innan hopsättningen börjar av det återanvända timmerhuset.

I motsats till i Härjedalsbyn Vemhån, så hörs inga storskällande hundar. Hundarna skällde väldigt lite, på det hela taget.

Inga ljumma sommarnätter precis. Morgnarna var en fortsättning på 6-7 grader i nattemperatur. Solen värmde snabbt upp, men i skuggpartierna kylde det fortfarande på.

Det var tomt på Vasaloppets målraka i söndags. Men bara 20 timmar tidigare var det tätt... med cyklister.

Cykelvasan håller på att gå om skidvasan i deltagarantal!

Förståsigpåare i Mora trodde att redan nästa år kommer det att bli fler cyklister än skidåkare!

Den som lever får se.

Vad vi däremot fick se, var dessa ändlösa rader av bilar, hemvändande med cyklar i olika skick, på taket eller bakpå.

F.ö hade vi en fantastisk tid, inte lång men innehållsrik, i Dalarna.

Det kommer väl en del framöver, inte minst om majstängerna, som fortfarande står orörda vid Bystugorna.

Det blev fler majstänger förevigade än jag trott, bl.a Gärdebyns. Gärdebylåten är ju nationellt bekant och byn låg nästgårds från där vi bodde.

Dalarna ligger egentligen inte så långt bort som det känns. Underkant 25 liter disel, så var vi där.

Det här skulle egentligen ha varit en slända på ett gammalt löv, men så blev det inte.

För första gången inträffar för mig, att ett kameraminne pajar. Datorn tog det inte, likom kameran.

Hade bara några sländbilder på det, så det är ingen större fara skedd.

Det fick bli skafferiet i stället, en några dagar gammal bild.

Sländorna är tacksamma att fota. Både färg och form är väldigt bildmässig.

Ser ensamt ut i inomhusdelen av Hofsnäscaféet, när solen lockar ut de flesta. Ensam, nej hon har ju sin Ipön...

För många år sedan drev Metallfacket en kampanj; "Medlem i Metall står aldrig ensam".

Det var inte Ipönar de tänkte på då.