Inget att undra opå, att folk förr såg både det ena och det andra i skogen, inte minst om det börjat skymma.

Proppfulla av vidskeplighet, så kunde naturen enkelt förstärka den.

Efter frukost kom vi oss ut för att gå den s.k femkilometraren. Med åren har den blivit allt tyngre, men fortfarande kan vi gå den utan att pausa. En timme tar det och sen mår man bra.

Här var full fart i går och den mesta farten stod yngsta barnbarnet Eric för. Helst, när han fick med sig sin store kusin Max ut. Det var inte utan, att det hördes genom väggarna hur roligt de hade

Båten kom i sjön i går, ja nästan. Vi vände upp den och placerade den på landningsbanan men ganska högt upp, eftersom det var en hård nordan.

 Till Påsk, ska den komma i bättre kontakt med vattnet. Eric var nog lite besviken, för han hade trott att vi skulle ut och fiska direkt när båten kom i.

Det blir tid till det.