Strax efter starten i tjernas Västgötalopp för två år sedan, någonstans i mitten av startfältet. Bl.a Hanna Falk låg längre fram och grundlade slutsegern.

Det börjar närma sig Västgötalopp på skidor igen.

Skulle ha varit in till byn, på styrelsemöte med ÄIF i går kväll, men jag avstod. Vi hade precis kommit hem och bl.a legat i 60 km/tim. på 40:an, växlat ner ytterligare på våra spåriga småvägar. Så det blev att ringa och meddela, att jag inte ville ge mig ut en gång till i snön. Det var ju i egenskap av revisor, så jag var inte oumbärlig.

Snö som vore välkommen till Västgötaloppet, men ack, den regnar bort. De är mest beroende av 5-10 grader kallt, så att de kan göra snö. Kanonerna i Ulricehamnsbacken ska även de backa upp i år.

Om en stund ska vi åka till Bollebygd.

"PRO-vetarna" har en drabbning. Jag har fått hoppa in i laget på grund av tillfälligt frånfälle. Skulle varit lagledare, men man får vara beredd på förändringar.

Vi möter Bollebygd och Sandared-Sjömarken. Ingen sinekur, Bollebygd blev distriktsmästare i fjol och gick till regionfinal. En medlem i Sandared Sjömarken är tävlingsledare, men ingen mannmån. Rent spel.

Riksfinalen går på Zinderella frampå försommaren.

Mycket talar för att man får betala biljetten själv om man vill åka med.

Men det är trevligt, med samvaro, hejaramsor och lite tjöt.

Några cm. snö i morse. Ska väl försvinna under dagen, men det var vitt och fint när jag hämtade tidningen.

Enbusken står på grannens tomt, i siktfältet från vår ytterdörr.

Har barnen julgransplundringar nu för tiden? Det är väl 20:ondag Knut i dagarna?

Då sjöng man ju bl.a om Enebärabusken. Lite lustigt, det var ju en gran. Men dock grön, i bästa fall.

Partiledardebatt på radion.

Det fanns en tid, ganska lång, som det var av högsta intresse.

Numera lyssnar jag inte ens förstrött.

Mycket igenkänning, något intressant, hur de formulerar samma saker men på ett nytt sätt.

Hustrun var lite orolig för halkan, när hon skulle in till sin halvdag i PRO-caféet.

De två smällarna som drabbade henne med V-50:n, sitter i kroppen fortfarande.

Inget telefonsamtal hittills och nu bör hon vara ute på 40:an. Kan naturligtvis hända nåt där också, men känns lite säkrare än småvägarna.

Nu börjar eftermälet att "förfinas", efter förra veckans terrordåd i Paris.

Hörde gamle Silberstein på radion idag, som förfasade sig över, att inte dådet mot Kocherbutiken  i Paris, kallades för antisemitiskt, därför att det drabbade Judar.

Är det skillnad på offren, beroende på vilken folkgrupp de tillhör? Personalen på tidningen Charlie Ebdo, var väl inte mindre terroroffer, bara för att de var kristna(eller ateister)?

Jag är faktiskt trött på superjudarna, som kallar allt som drabbar en jude eller Israel för antisemitiskt.

Jag förstår naturligtvis avsikten. Det ingår i offermentaliteten. Antisemitism är något fult, sen långt tidigare än Hitlers förbrytelser.

F.ö ville inte Silberstein att man skulle säga Koscherbutiken, utan Judisk affär, för att alla inte visste att Koscher var Judiskt.

Men vadå? det var ju en Koscherbutik, där det i princip skulle kunna arbeta andra än Judar.

Offer, ja, men det är en väldig skillnad på var i världen de bor.

När något händer nära oss, växer rubrikerna i princip med det omvända förhållandet till avståndet.

Såg på TV för en stund sedan ett inslag från skolan i Pechavar, Afganistan, där barn massakrerades av Talibaner för ett tag sedan.

De var också offer för terrorism och extremism, många fler offer än i Paris. Inte samlades det några statsmän där.

Ja, faktiskt är det så, att muslimer är den grupp(kristna, judar, hinduer mm.) som är mest utsatta för det extremistiska våldet och terrorn.

Det dör lika många Muslimer varje månad, som offer för terror, som det totalt gjorde i 9/11. Men de är långt borta, oavsett Burka eller ej, så ser vi inte deras ansikten.

Tycker bara det behövs lite balans.

Att det dör fler som offer för terror på andra håll, förtar dock inte allvaret och avskyvärdheten i det som hände i Paris.

Få eller många offer, spelar ingen roll, terrorismen måste bekämpas, var helst den dyker upp.

Trappan framför Basilikan i Montmartre. Mångkulturell samvaro. Det här har varit Paris för många, både inhemska och tillresta.

Illdåden mot satirtidningen och den Judiska affären, med många dödsoffer chokerade en hel värld.

En liten grupp, av kriminella och extrema element försatte Paris, Frankrike och världen i övrigt i en känsla av vanmakt.

I går vände det, vanmakten förbyttes mot folkmakt.

Uppställningen i gårdagens demonstration i Paris var kollosal. Statsledare, Parisare och andra, som ville sätta ner foten mot terrorism, extremism och främlingsfientlighet. Statsledare i armkrok, hela centrala Paris igenkorkat blev folkets svar på terrorismen. Jag skulle vilja varit med. Stämningen från trappan i Montmartre återupprättades.

Här har blåst, ja stormat.

Träd över vägen, grannens växthus blir aldrig vad det har varit och våra Altanmöbler låg huller om buller i trappan.

Ett tre timmars strömavbrott, vilket bl.a medförde, att dekorationsbelysningarna startade vid niotiden, när det redan ljusnat.

Sen vi grävde ner ledningarna, så slipper vi mer än dygnslånga avbrott, som var vanliga tidigare.

Inga personskador som tur var.

Inte bara lugnt på sjön, det har varit stiltje här på sidan också.

Det har liksom  bara inte runnit till. Inga infall och inga bilder.

Detta trots terrordåden i Paris och uppgifterna om att 2014 innehöll fler krig än på länge.

Orkar inte riktigt greppa det, men det kommer väl.

Men jag kan inte låta bli att känna med alla de vanliga(riktiga) Muslimer, som får lida för extremismen.

En extremism, som egentligen har samma grogrund som för våra nassar och Sverigedemokrater.

Lågutbildade, rädda för det främmande och förändringar. Världen har blivit för sammansatt och komplicerad för dem.

De avskyr det utvecklade och kultiverade samhället. Allt ska vara enkelt. Kvinnorna vid spisen, med eller utan Burka.

Fanatism och kriminalitet går hand i hand i båda grupperingarna.

Motsatsen kunde vi se i nyhetssändningarna i går kväll. En Paristjej, Muslim, som konstaterade att både Muhammed och Profeten blev skojade med och kritiserade på sin tid, men såg det som fullt naturligt.

Lite spårsnö i morse. Mera busväder idag, så man kan med gott samvete titta på Popsen och hans utbud i Vinterstudion.

Vi har ett kg. Gula ärtor i blöt, som ska bli Ärtsoppa. Coop hade 75% rabatt på färdigkokta julskinkor, så det blir fläsket och spadet smaksätter soppan.

Vi tillsätter inte all vätska, vatten tar bara plats i frysen.

Var nere på Sahlgrenska i går. Det utvecklas bra och det började talas om ny operation.

Blodcirkulation och känsel kommer tillbaka. Känseln t.o.m med besked. Nervtrådarna verkar simma omkring och leta efter varandra. Dock inga obehag på nätterna.

Det blir långvarigt, men man kan inget annat göra, än att gilla läget.

Så här ser man förmodligen inte isen idag. Pulsade i några cm. snö när jag hämtade tidningen. Kring nollstrecket, blir den nog inte så gammal.

Man får en känsla av att vågrörelserna frusits, men det är små isflak som frusits ihop.

Nu börjar det igen.

Hustrun är på väg in till PRO-caféet, med färska råvaror, efter juluppehållet.

Vi har AU-möte i morgon.

Får se hur mycket som drar igång i Sparrehus. Flytten till Simonsland blir vecka 7.

Nu börjar röjning och mycket kommer att slängas. Kommunen har ställt ut soptunnor och småcontainers.

Vi får hjälp med själva flytten, till många ryggars glädje.

Sjön låg, i går. Ja, ja, små strimmor av öppet vatten, men man får vara glad för det lilla. Säsongens vinter har ju inte varit gynnsam för isläggning.

Jag har pillat lite med bilden i Photoshop. Gjort den lite vinterkrispigare och gjort middagstid till morgon/kvälls känsla.

Så går vi in på långhelgens sista dag. Ingen tidning idag, men vi ska proviantera lite senare, till PRO-caféet. Hustrun har halvdag där i morgon.

Så blev det då ingen medalj i juniorhockeyn, precis som man förutspått. Euforin över några vunna matcher i grundspelet, fick media att tala om guld igen.

När det nu inte blev så, fanns det de som hånade och på andra sätt förnedrade ungdommarna. De flesta får inte ens köpa ut på systemet och några t.o.m inte körkortsgamla.

Tycker det är dåligt, att ösa ut sin frustration på de unga spelarna. Den här generationen var inte av världsmästarkvalitet och mer än hälften av dem har minst ett år kvar som juniorer.

Att de sedan inte orkade ladda om till bronsmatchen är inte mycket att säga om.

Och så är Nordtugg tillbaka på tronen. Får se om det räcker hela vägen. Björgen säger att hon måste ha minst en minuts försprång i Val di Fiemmes backe. Tror att både Nordtug och Calle Halvardsson behöver nåt liknande för att gå säkra mot Cologna.

Leksand, har efter en bedrövlig inledning, lyckats kravla sig över kvalstrecket. Förhoppningsvis blir de kvar där.

Vinterstudion håller idrottsintresset kokande. Han får till det bra Popsen.

Hackspetten i en ganska vanlig posé. Lite diffus, för bilden är tagen genom en av väder och vind, patinerad fönsterruta.

Vi blev stående en lång stund i morse och fachinerades av en flock Stjärtmesar. De var nog en 5-7 st. Duniga bollar med en lång stjärt. En årsunge tiggde av en vuxen och blev matad. Har sett fenomenet bland Hackspettar även.

Till slut gick jag och hämtade kameran. Ställde på ett högre ISO-värde, för det var ju inget bra ljus ute.

Väl tillbaka, hade tydligen Stärtmesarna fått vad de ville, för de var borta.

Det går flera tåg. Nu har vi i alla fall dragit hit dem.

Lite skillnad på närheten i bilden på Hackspetten, mot bilderna på Havsörnar från i går.

Har väl kommit över, att Örnarna inte poserade några meter framför oss.

Ligga i 18 timmar i ett gömsle och frysa, för att i bästa fall kunna hoppas på bra bilder, tilltalar mig inte. Med alla övriga umbäranden, får man t.o.m betala för det.

Men kul att se, att de förökar sig och trivs.

Jag är glad för bl.a Skäggdoppingar och Fiskgjusar, som jag kommer lite närmare.