Var det här inlägget ska sluta eller hur långt det blir, har jag inte en aning om nu.

Media riktar idag stor uppmärksamhet på händelserna i Ukraina och Krimhalvön.

Massakrerna i Syrien verkar att ha tagit slut!

Mordet på Horner i Kabul och det försvunna planet över Malaysia, har fått formen av förrätter.

Jag är väldigt ambivalent.

Det är minst tre saker som stör mig i det som händer i Ukraina och Krimhalvön.

Putin agerar som om han vore en ny Stalin. Skillnaden är bara, att Putin har att agera i förhållande till media och IT-åldern. Han har omgett sig av dem som rånat det Ryska folket på sina tillgångar, Oligarkerna. Vill man komma någon stans i Ryssland, måste man hålla sig väl med de olika kretsarna runt Putin. De har inte dragit sig för att frammana en unken nationalism och synsätt, som inte tillhör den moderna rättsstaten. Inte bara en av de som står för opposition har spärrats in.

Aktörerna på Majdantorget. Från början sågs det som en folklig protest. Det faktum, att folk behöver arbeta både för sitt eget uppehälle och andras service pekar ju åt ett annat håll. Det var i hög grad en blandning av samma andas barn som Putin, fast Ukrainare och en del bekännande fascister. Nazister från Sverige, ur Svenskarnas parti, har ju begett sig till Kiev för att stötta dem.

Den nytillsatta regeringen representerar bara västra Ukraina och den nyvunna medelklassen samt fyra uttalade fascister i partiet Svoboda. Stålverksarbetarna i Donbass, kommer inte ens in i farstun. Den gamla regeringen var inte mer att föredra, även om den i någon mening var folkvald från början.

Krimtatarerna. För några veckor sedan såg jag en serie på en historiekanal på TV. Hitlers intåg i Ukraina. En del Ukrainare anslöt sig till den Tyska ”Hirden” och begick massakrer, massavrättningar och utlämnande av judar till Tyskarna. På Krim var det Krimtatarerna, som öppet stödde tyskarna.

En anpasslighet, som även förekom i Baltikum.

Detta togs sedan som intäkt för Stalins deportation av dem österut. Det finns en rad fakta, som media inte orkar ta in, i ivern att göra lightförpackningar av nyheterna.

T.ex om Ukraina närmar sig EU, kommer de att tappa över hälften av sin stål-och kolproduktion i Östra Ukraina. Det stål och kol som Ryssland idag köper.

Ukrainas ekonomi är redan bankrutt. Vad skulle läget kallas om de blir av med sina största exportinkomster? EU vill inte ha deras stål och kol.

Men det struntar den nyvunna medelklassen i Kiev i, de ser bara det glassiga i att få närma sig Västeuropa och EU.

Jag har varit i Ukraina, 1970.

Efter några dagar i Moskva, tog vi nattåget till Kiev. Jag vaknade tidigt och såg Ukraina vakna. Det var ungefär 15-20 minuter mellan varje by(småstad), som var centralort i ett kollektivjordbruk eller statsjordbruk. Följde hela rutinen, från att ljusen tändes i husen, folk började röra på sig och lamporna tändes i de enorma ladugårdarna och andra lokaler för verksamhet. Mjölktransporterna kom och barnen begav sig till skolan. En fascinerande upplevelse. Inte för inte, att Ukraina kallades Sovjetunionens kornbod.

Vi var i Kiev ett par dagar, sedan flög vi till Donbass i östra Ukraina. Vi bodde i Donetsk. Jag har sett den Leninstaty, som de gamla sitter och vaktar idag.

Vi besökte en kolgruva utanför Donetsk. Ner 330 meter och kröp i gruvgångar, som var 140 cm. höga. När de blev 70 cm., ville vi inte krypa längre.

En stad lite längre Österut, Makiivka, var byggd helt runt stålindustrier.

Vi besökte ett stålverk, med 55.000  anställda. Vid en enorm stålugn träffade vi en operatör, med flera medaljer på bröstet. Han var bl.a Sovjetunionens hjälte och arbetade vid en stålugn, som ensam producerade mera stål än Sverige totalt! Stolthet, var bara förnamnet.

Personalmatsalen var öppen dygnet runt och besöktes varje dag av c:a 43.000 personer, minst en gång. Många åt flera av dagens måltider där.

I bottenplanet var en enorm idrottshall, där jag bl.a såg brottningsträning på 8! mattor.

Vi flög hem via Moskva. Efter en omtumlande upplevelse.

Jag har länkat några bilder från Google Eart.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bild 4. Bild 5. Bild 6. Bild 7.

Bild 1: Miljön är inte högprioriterad. Flera bilder visar på Ukrainas ekonomiska benägenhet. Bild 5: Kolbrytningen har satt sina spår. Bild 7: Leninstayn, i centrala Donetsk.

Med detta i botten, kan man i viss mån förstå de våndor det skapar när man sedan skulle bryta upp Sovjetunionen och skapa egna nationer av de socialistiska rådsrepublikerna. Tidigare hade det inte varit hela världen vem som ägde vad, man var ju ändå samma nation. I det skenet får vi väl se Ukrainaren och generalsekreteraren i SUKP, Nikita Chrustjovs förläning till sin hemmarepublik, av Krimhalvön. Han kunde ju inte ana vad som skulle ske flera årtionden senare.

Verkligheten är komplicerad, inte bara svart och vitt, som bl.a Carl Bildt försöker att ge sken av. Han låtsas ju bl.a inte om Svoboda och andra ärkereaktionära element i Kiev. De ska man tydligen tala om senare, nu vill han bara vara med och erövra Ukraina.

Jag har lite svårt, att inte tycka att 96% av befolkningen på Krim ändå måste få ha ett ord med i laget, vart de vill höra, var de har sina lojaliteter och kan känna nationell stolthet.

Trots att jag inte förstår dem, vad de ser för positivt i Putin och det Ryska väldet. Det skulle dock aldrig falla mig in att sätta mig över deras uttalade vilja.

Andra världskriget, det som i Sovjet och även i nutid kom att kallas ”det stora fosterländska kriget”, har satt djupa spår i de tidigare Sovjetiska folken. Offret av 20-25 miljoner i kampen mot Hitlermakten, har inte gått obemärkt förbi.

Måste avsluta med, att jag har fullständig förståelse för att det efter Sovjetunionens sönderfall, behövdes en annan ordning. Lösningarna fanns inte inom det gamla systemet, som i mer än ett avseende var kört i botten. Dock tror jag, att det hade skett i betydligt mer ordnade former under Gorbatjov, än under den lynnige Jeltsin.

Det blev lite långt det här, men så blir det om man försöker belysa helheten och inte bara små snuttar, som vi serveras i de flesta media.

Ett undantag; Åsa Linderborg i Aftonbladet.

Ytterligare en bild från 2008 och Vallmolandet. De är oerhört vackra och varierande.

En "ledig" dag idag, men heldagsregn leder väl till intre tjänst.

Trivselträffen hos PRO Centrum blev lyckad, även om det kunde ha kommit fler.

Anmärkningsvärt att notera; Mötets älsta deltagare, 92 år, vann tipspromenaden med 10 rätt!

Hon deltog även i sensommarens tre tipspromenader i Annelundsparken. Imponerande.

  Det blir inte någon Hornborgaresa än på någon vecka. Där är runt 2000, men vi väntar tills det blivit femsiffrigt.

Vill vi se lite färre Tranor, så räcker det att ta en tur not Hillared.  Som mest har vi sett fyra häckande par något år.

Hittills är det Tranor på tre av platserna.

Vid Skedskamma, kom man dem riktigt nära. De är inte så skygga, om man inte går ur bilen. Fotar man genom högerrutan, störs de inte särskilt mycket.

Hanen står och spanar på mig. Hade det inte varit för tråden i bakgrunden, hade det varit en riktigt bra bild. Ljuset var heller inte det bästa.

Men något ska man ha kvar.

Idag har vi trivselträff i PRO Centrum.

Vi har gjort sex av månadsmötena, till Trivselträffar och kommer bara att ha fyra formella månadsmöten om året.

Idag får vi trumma för vårt månadslotteri, och att folk ställer upp och hejar på vårt lag på fredag, i PRO-vetarna.

Första omgången gick bra. Vi och Östra kom lika och Viskafors två poäng efteråt.

Ska vi hoppas på fördel av hemmaplan?

Vi genomför andra omgången i vårt Café.

Nästa steg är Boråsfinal, sen kommer Distriktsfinal i S:a Älvsborg. Innan riksfinalen på Cinderella, ska också en Regionfinal i Västra Götaland utkämpas.

Vårt lag ställer upp för första gången och har redan hedrat föreningen. Hur långt det räcker får vi se.

Efter Tranfotograferingen i går, tog jag en tur till ett "säkert" Rådjursställe.

Jodå, och nära kom jag, men solen hade gått ner, så bilderna blev lite kontrastlösa.

Här är i alla fall en som har livet framför sig. Små hornämnen börjar växa fram.

Redan i går åkte vi mellan Hillared och Dannike och fick syn på Tranorna.

Tyvärr, så uppmärksammade jag inte den långa slutartiden, så det blev inga bra bilder.

Efter att vi hjälpt dottern idag, blev det en kompletteringstur.

Tre av fyra häckningsplatser, hade fått sina Tranor. Låt vara på att Lyckens inte var kompletta.

Det var egentligen bara de som brukar häcka lite väster om Bäck, som inte verkade vara på plats. Men det har ju bara kommit runt 1500 till Hornborgarsjön, så där finns fortfarande hopp.

Paret vid Skedskamma, inte långt från Cramers handelsträdgård, kom jag närmast.

Bergs Tranor, var ett par, men gick lite långt från varandra, så det blev tråkiga bilder.

Vid Lyckens i Säggryd, såg jag bara en Trana och den ropade oroligt.

Kanske för att en ko!!! svarade den hela tiden.

En sån konstellation skulle väl kunna bli en världssensation, men vi får hoppas att en ytterligare Trana anländer. 

Andra får stå för sensationerna.

Finnes: Central mindre lägenhet. Önskas: Större lägenhet, hyggligt centralt.

Napp! Två önskningar sammanföll.

Den ene in, den andre ut, samma dag.

Flyttdag; 15 mars.

64 år och en dag tidigare hade vi flyttat från Svartemaden i Lindveden, till Kullen i Blaxtorp, Sjuntorp.

Från några tunnland och fyra kor, till 25+25 tunnland, 10 kor, två hästar och ett par suggor.

Det var så gårdar omnämdes vid den tiden.

I ett hörnskåp i köket på Kullen, stod en påse karameller. Det vara Maja, som ställt den till oss pojkar, innan hon och Karl flyttade till ett hus i Halvorstorp. De var med ålderns rätt färdiga med jordbrukandet, men Karl behöll jakträtten i några år.

T.o.m jag kommer ihåg hans varierade bortförklaringar, när det inte blivit något jaktbyte.

Men nu var det dottern och barnbarnet Max, som skulle flytta.

Hon hade det organiserat, ner till sista kartong.

Nettan basade för utbärningen, ett gäng ungdommar, med Max i spetsen skötte de fyra våningarnas hisstransporter.

Marie stod vid lastbilen och organiserade ombordarbetet.

Hustrun och jag stod mest i vägen, men däremellan så bar vi kassar i trapporna.

Det gick så fantastiskt bra.

När lastbilen var full, så fyllde vi vår kärra och bil.

Klart!

Max jobbade outtröttligt. Tror han tycker det ska bli roligre med ny lägenhet än mamma. Kanske inte att undra på. Ha får ett rum, som de flesta bara skulle drömma om.

Men hur går det för de andra?

"Vi får vänta lite, de är inte riktigt klara ännu".

Passade bra, vi tog fikapaus och lite välbehövlig vila.

Hisslämmen blev ett utmärk kaffebord.

Dags att åka!

Efter att nyklar och lite information utbytts i nya lägenheten, så började inlastningen.

Smidigt!

En del fick bäras, en halvtrappa, men det mesta gick in genom fönstren.

Lite att ta vara på!

Vi kunde lasta in det mesta genom ett fönster, direkt från plattan på lastbilden.

Chili Con Carnen åkte på spisen. De skulle ju snart vara klara.

Ett par av Max kompisar hade avvikit, de skulle spela fotbollsmatch.

Hela äventyret avslutades med en måltid, sittande, stående, eller som dottern, gående.

Här kommer de att få det bra. En jättefin lägenhet, vägg i vägg med Boråshallen, i ett 30-talshus.

Någon som undrar över travhästen i plåt, som förekommer på några bilder? Jo det är förståss en leksak. Våra barn hade den när de var små. Max hade den och svetsar Max sadeln, så ska den säkert hålla för en generatin till.

Den är av Sovjetisk tillverkning, tidigt 60-tal. De importerades, som lotterivinster. Oerhört popolära, lotterna på torgen runt om i landet gick åt som smör i solsken. Den här hästen har jag köpt för 198 kronor, 1966.

Idag ska vi hjälpa till med lite borrningsarbeten.

En liten omväg på hemresan i går. Max skulle skjutsas till Svenljunga. Det var en tjej i Ullared som fyllde 20 år och han var bjuden till födelsedagskalas. De skulle bli ganska många.

Han skulle "dygna", vilket på ungdomsspråk betyder, att han skulle bara vaken ett dygn.

Får se hur det gick, flytten måste väl ha tagit ut sin rätt. Men, man har väl glömt, vad man orkade när man var 20.

Lite kul;

Han har gjort till en grej, att ge bort ett "överlevnadskit" till folk som fyller år. Nudlar och en starköl!

Ett falskt lugn har lagt sig. Grejerna inne och bilen står utanför. De har lägenheten, hitåt, på första våning. Sex fönster marknära.

Några års njutning, efter bl.a upplivningsförsök, men förra våren var det slut.

En Kanadensisk ros, som vi köpte i Helsingborg.

Flytten i går gick smidigt och bra.

Vilken lägenhet de fått tag på!

Max får ett rum, som han mycket väl skulle kunna inreda till en egen lägenhet i lägenheten.

Som en i flyttlaget sa; "nu flyttar han aldrig hemifrån". Max kontrade med att "det blir morsan som får flytta, den här lägenheten ska jag ha".

Får se om det blir ett bildreportage under dagen. Först ska vi åka in och hjälpa till med borrningsarbeten.

Fortfarande bilder från 2008.

Aktionsdagen med PRO, blev väldigt lyckad.Alla partier, utom SD, ställde upp. En del med flera representanter.

Nervositeten inför stundande val var påtaglig. Eller som min gamle vapendragare Lennart Andreasson sa: "Det händer nåt konstigt med partierna inför val".

Det som kommer att få efterverkningar, blir väl Ubbhultarns(Jan Eriksson m) försök till bondfångeri.

Skattefrågan, som är het, inte minst för oss pensionärer. Han var pressad och försvarade sig med, att pensionärerna minsann fått skattesänkningar också. 16 miljarder! För dem som går och tummar sin 100-lapp på COOP, är det vansinnigt mycket pengar. Men, hal som han är Ubbhultarn, nämnde han inte, att motsvarande antal löntagare fått 10 gånger så stor skattesänkning. Inte att förvånas över, att han på frågan hur köpkraften utvecklats för löntagare gentemot pensionärer, passade. Han fick frågan två gånger, men avstod förläget att svara.

KD är ett annat kapitel. För allt som är bra, mot allt som är dåligt.

Flyttgröten är klar.(som jag skrev om i går) Chili Con Carnen fyllde inte bara den 10-litersgryta vi ska ha med oss. Det blev c:a 3 liter till, som får stanna här.

Lite försmädligt, men jag får erkänna, att jag inte uppmärksammat ett litet ord i receptet, "kokta". Det gäller bönorna. Lite skillnad på 2 kg. kokta och 2 kilo torra bönor!

Men nu har vi ingen brist på kokta bönor i frysen!

Om en stund ska vi brygga kaffe till hela gänget. Husets föråd av termosar pressas till det yttersta. Ja, ståltermosarna behöver vi inte använda.

Flytten börjar vid 10-tiden.