Störbönorna börjar gå i topp.

Sju av fjorton störpar är uppe. Nu är det dags för fallet, ner på tvärslån.

På tvärslån ska det bli ett riktigt hie så småningom.

Två plantor på varje stör, 56 stycken.

Vackert blir det också, men huvudskälet är ju Haricot verts. Störbönor, både att ätas färska och en god del till frysen

Den godaste anrättningen till kött, tycker jag är Bönor lindade i Bacon frästa i smör, vitlök och brödsmulor. Nästan en hel rätt i sig själv.

Receptet har vi fått från Måns, kocken och far till älsta barnbarnet.

Jag lägger bönorna i blöt, när de fått groddar planteras de i småkrukor och sätts ut när de rotat sig bra. Ser man till att ha många plantor, kan man ersätta "mistor" och arrangemanget blir komplett.

Själva spaljen tog vi från "Bonderöven", den Danska, på TV. 

Det blev några plantor över. dem satte vi i en stor kruka, som får stå solitärt. Mycket till lyst, men ger även skörd.

Det varnades för åska och oväder i går. Det såg vi inte mycket av här. Knappt en millimeter och någon enstaka åskknall på håll.

Vattnade det känsligaste i blomsterlandet och grönsakslandet i förgår kväll, med spridaren. För säkerhets skull. Visade sig vara klokt, för det lilla som kom, gjorde ingen bonde glad, även om det inte kom i höet.

Min far hade ett talesätt när det regnade sommartid; "Nu regnar det på mina potater och i grannens torra hö". Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.  

Sistra måltiden med gänget. Kalles kraftfoder gör dem bara intresserade av en sak och lätta att fånga in.

Lammen växer fort, redan vid fyra månader kan de vara könsmogna.

Bland årets fårgäng, var det två bagglamm som visade sig vara mycket försigkommna. Inte bara genom att rymma till grönare gräs, utan även inne i hagen.

De började t.o.m att uppvakta sina egna mammor.

Fårhållarna kom ut med två tackor och ett lamm i utbyte.

Med en hög kraftfoder som lockbete, var baggarna inte svåra att fånga in.

Med näsorna intensivt nerborrade i kraftfoderhögen, kunde Kalle ta ett bakben i varje hand och de var infångade.

Sen bars de in i hästkärran, där de tre väntade på att bli utsläppta.

Bytet gick väldigt smidigt och vallhunden Ricko behövde inte träda i tjänst.

Ricko är en väldigt fin och trevlig hund, men han är inte vidare värst glad i att bada. Väta benen upp till knäna, sen vill han upp på land igen.

Ledartackan, den vita lammlösa, besiktigade de nya och de verkade få godkänt för det blev inga konstigheter.Regnet kom i grevens tid, annars hade det blivit svårt med återväxten.

Vi väntar mer idag och nästa vecka ska bli grå, enligt Norsken(yr.no). Så återväxten för resten av sommaren verkar få bra förutsättningar.

I vår vik, Môsaviken, har Skäggdoppingarna ersatts av ett Hägerpar. De häckar inte där, men med den låga vattennivån så traskar de kring och plockar upp föda. De är så skygga, så innan man höjt kameran så flyger de iväg.

Ska nog kunna komma på både dem och Fiskljusen, vad det lider.

En av nykomlingarna. Ett trevligt litet bagglamm.

Ledartackan kollar upp nykomlingarna.

Vatten till knäna, räcker för Ricko. Han verkar föredra torra land. Han har mor och två syskon hemma, där ett par är mycket mera vattendjur än honom.

Rudbeckiorna drar både Humlor och Fjärilar.

De gula börjar slå ut mera allmänt nu. De röda ligger lite före med viss variation.

Idag ska Hirkum Pirkumen silas. Nu har den dragit i tre veckor och fått fin färg. Smaken  ska bli spännande.

Sen ska den stå minst 4 månader. Karaktärskapande.

Brännvin special, svarta Vinbär och Honung sattes på en burk i går. Det blir också karaktärskapande innan den är färdig.

Förr kryddade vi en hel del brännvin. Vi har haft essenser stående vid behov.

Nu sinar de, samtidigt som jag fick tag på en trevlig bok i ämnet.

"Hirkum Pirkum och andra brännvinskryddningar".

Jan Andersson och Johan Olsheden har gjort det bra. Inte bara kryddningar, utan lite historia och vilken mat som passar till olika kryddningar, mm.

På försommaren fick vi ett 20-tal Solrosplantor över. En låg Solros som bara blir c:a 40-50 cm hög.

Vi planterade dem under Störbönorna. Och nu blommar både Solrosor och Bönor.

Solrosor till fåglarna och Bönor till oss.

I går blev det Fårbytardag.

Två bagglamm, rymlingarna, har  börjat förstå att tackor också är annat än mamma med mjölk i juvret.

Vi fick en tacka med ett ganska litet lamm och en ensam tacka som utbyte. Så nu är de 14 i hagen.

Hemmavid, så plockade vi c:a 20 liter röda och 7 liter svarta vinbär.

Det mesta gick till saft, men en slatt ska bli marmelad och en ännu mindre slatt till brännvinskryddning.

Svarta vinbär och lite honung får dra i några månader. Kan bli julesup.

I går gick Citronfjärilen verkligen till. Den besökte många av blommorna, ja t.o.m överblommade Borstnejlikor.

Men fortfarande så lyser andra med sin frånvaro. Mest förvänande är att Nässelfjärilen inte syns till. Brukar finnas massor av den i bl.a Isop och Oregano.

På ett sätt börjar vardagen igen, nu. Lite försiktigt i alla fall.

Vi ska ha VU-möte i PRO på middagen idag. Egentligen är det en vecka för tidigt, men det passade bättre.

Om ytterligare en månad börjar många verksamheter på allvar. Bl.a så ska jag hålla i en datakurs för nybörjare.

Blir en hel del improviserande. Windows 8 ställer till det, då studiematerialet är några år gammalt.

Nä, nu går vi ner och tar vårt morgondopp. Lite disigt, men fullt badbart.

Stundtals var himlen fylld av "fallskärmar".

Badliv och Morups fyr i bakgrunden.

Årets varmaste dag var utlovad.

Vi hade väl inte mer än 20 grader när vi lämnade Nabben vid halvåttatiden. men, Max hämtad i Borås och hans far Måns i Västra Frölunda, så hade termometern stigit till 28 grader i höjd med Kungsbacka.

Framme i Olofsbo, så snuddade kvicksilvret vid 30 grader, men en befriande vind tog bort den negativa effekten av värmen.

En ny glänsande Beige Renault Megane stod på parkeringen, som konkurrerade i glansen med dotterns ögon av glädje.

Det är t.o.m så, att hon är lite rädd för att köra. "Jag har ju aldrig ägt något så värdefullt(ekonomiskt) tidigare".

Nå, det jämnar väl ut sig så småningom.

Vi väntade inte länge med första doppet, det blev fler under dagen, det sista i regn och med mullrande åska ute på Kattegatt. När vi gick i vattnet, var det uppehåll och mycket folk på stranden, på väg upp igen, hade det börjat regna och nästan tomt på folk. bara några "fallskärmsdragna" brädseglare och deras närmaste kvar. Dramatisk förädring inom loppet av några minuter. 21 grader i vattnet.

Tidigare i morse hade vi 19,5 i Ås Tolken. det gick an det med.

Efter en längre promenad, Måns i rullstol, till småbåtshamnen, färdigställde och åt vi en alldeles fantastisk grillmåltid. På altanen, för regnet hade tagit ett fast grepp om vädersituationen. Men uppehåll under själva grillningen gjorde det hela lättsamt.

Max och Måns skulle vara kvar till idag. Vår hemresa blev riktigt sval. En falerande AC störde inte.

Far, mor och son.

Inte så ofta de uppträder i den konstellationen. Några gånger om året, bl.a vid resor till Max farföräldrar i Sätofta utanför Höör.

Måns sitter i sin rullstol. Han kan gå kortare sträckor och med krycka lite längre. Den benägenheten har han hamnat i sedan man amputerade ena benet vid knäet, efter en cancer i vaden.

Det blev slut på jobbet som sjökock och landkrabban jobbar i ett av kommunens kök i Göteborg.

Tyvärr har cansern gjort sig påmind på överkroppen också.

Max har fått sin första riktiga avlöning, från feriearbetet som målare. Han är riktigt stolt och har uttalade idèer vad han ska använda pengarna till.

Dottern hade ställt till med en riktig festmåltid igår, sista semesterhelgen.

Sen är det dags för Trioplast i Smålandsstenar igen.

Vid småbåtshamnen upplyses man om hur många nautiska mil det är till viktiga punkter i omgivningarna.

Stora sanddyner har bildats utefter stranden. Hur de kommer till blev jag varse, när jag gick upp för att fota.

Sandstorm. Det stack på kroppen av sandkorn som blåste kring.

Det verkade vara ganska påfrestande sysselsättning, för de tog sina pauser, för att senare komma igen på böljan den blå-

Landtungan i bakgrunden är början på Morups tånges fågelskyddsområde.

De lägre regionerna av himlen över Olofsbo havsbad, var emellanåt fylld av 10-15 segel, som drog fram ungdommar på surfingbrädor.

Fram och tillbaka åkte de ute på lite djupare vatten. När de tappade luft, fick de vila lite och så var de igång igen.

Segel i olika färger, var en riktigt trevlig syn.

Något 25-tal ekipage var ute i omgångar och inte förrän åskan rullade in och regnet blev besvärande frampå eftermiddagen, upphörde skådespelet.

Uttrycket hör man inte så mycket nu för tiden.

Men, när jag var barn, så var det vanligt.

Inte minst i ett brukssamhälle. Det var skillnad på skit och pannkaka.

I vissa brukssamhällen, t.ex Fagersta, hade man rent geografiska gränser, en å, för att ingen skulle hoppa över skranket.

Ringde precis och väckte Max, älsta barnbarnet. Vi hämtar honom kl. åtta och hans pappa i Västra Frölunda kl. 8.45 Sen är det förstärkt förmiddagskaffe och visning av nya bilen, nere hos dottern i Olofsbo.

Det ska bli varmt idag, hett rentav. Blir nog ett antal salta dopp. Som tur är ska det bli lite sekundmeter också.

Men framför allt resan hem blir varm, då AC:n på vår bil lagt av och jag har inte fått verkstadstid förrän den 10 september!

Flera Fjärilsarter och Sländorna är som bortblåsta i år, hittills.

Det mesta skyllas på den långa kalla våren. Vi får väl stoppa in det här fenomenet i det facket också.

Idag ska det bli bärskörd. Röda och svarta Vinbär. Fåglarna har gjort vad de kan för att komma under näten. Lite har de väl tagit, men utan nät hade det inte varit mycket kvar. De nyare näten är konstruerade så att fåglarna inte ska fastna så lätt, både vad gäller disign och material.

Det mesta kokar vi saft på, men några liter blandas med Hallon och blir en god marmelad. English Jam.

Lite svarta Vinbär går väl till Brännvinskryddning.

I skrivande stund, tittar jag ut genom fönstret och ser Koltrastungar söka mask och annat matnyttigt. Efter att jag slog gångarna med trimmaren härom dagen, blir det perfekta jaktmarker. Det är kul att se deras jaktteknik. Huvudet på sned, lyssnar och så...attack. Upp kommer en mask efter lite lirkande.

Det är lite mera mat i masken än vinbären.