Sistra måltiden med gänget. Kalles kraftfoder gör dem bara intresserade av en sak och lätta att fånga in.

Lammen växer fort, redan vid fyra månader kan de vara könsmogna.

Bland årets fårgäng, var det två bagglamm som visade sig vara mycket försigkommna. Inte bara genom att rymma till grönare gräs, utan även inne i hagen.

De började t.o.m att uppvakta sina egna mammor.

Fårhållarna kom ut med två tackor och ett lamm i utbyte.

Med en hög kraftfoder som lockbete, var baggarna inte svåra att fånga in.

Med näsorna intensivt nerborrade i kraftfoderhögen, kunde Kalle ta ett bakben i varje hand och de var infångade.

Sen bars de in i hästkärran, där de tre väntade på att bli utsläppta.

Bytet gick väldigt smidigt och vallhunden Ricko behövde inte träda i tjänst.

Ricko är en väldigt fin och trevlig hund, men han är inte vidare värst glad i att bada. Väta benen upp till knäna, sen vill han upp på land igen.

Ledartackan, den vita lammlösa, besiktigade de nya och de verkade få godkänt för det blev inga konstigheter.Regnet kom i grevens tid, annars hade det blivit svårt med återväxten.

Vi väntar mer idag och nästa vecka ska bli grå, enligt Norsken(yr.no). Så återväxten för resten av sommaren verkar få bra förutsättningar.

I vår vik, Môsaviken, har Skäggdoppingarna ersatts av ett Hägerpar. De häckar inte där, men med den låga vattennivån så traskar de kring och plockar upp föda. De är så skygga, så innan man höjt kameran så flyger de iväg.

Ska nog kunna komma på både dem och Fiskljusen, vad det lider.

En av nykomlingarna. Ett trevligt litet bagglamm.

Ledartackan kollar upp nykomlingarna.

Vatten till knäna, räcker för Ricko. Han verkar föredra torra land. Han har mor och två syskon hemma, där ett par är mycket mera vattendjur än honom.

Rudbeckiorna drar både Humlor och Fjärilar.

De gula börjar slå ut mera allmänt nu. De röda ligger lite före med viss variation.

Idag ska Hirkum Pirkumen silas. Nu har den dragit i tre veckor och fått fin färg. Smaken  ska bli spännande.

Sen ska den stå minst 4 månader. Karaktärskapande.

Brännvin special, svarta Vinbär och Honung sattes på en burk i går. Det blir också karaktärskapande innan den är färdig.

Förr kryddade vi en hel del brännvin. Vi har haft essenser stående vid behov.

Nu sinar de, samtidigt som jag fick tag på en trevlig bok i ämnet.

"Hirkum Pirkum och andra brännvinskryddningar".

Jan Andersson och Johan Olsheden har gjort det bra. Inte bara kryddningar, utan lite historia och vilken mat som passar till olika kryddningar, mm.