På banan igen. Har varit lite slö, kanske oinspirerad även.

Men nu är det nya tag.

Veckans tema GEMENSKAP, ger ju rikhaltiga möjligheter till olika tolkningar.

Gemenskap är ju den ursprungliga formen för mänskligt liv. Precis som i djurvärlden har det handlat om överlevnad.

Allt från den gemensamma jakten för att få mat på bordet, till moderna sammanslutningar för att slåss för sina gemensamma intressen.

Det individuella köret, är ett sidospår, som en del kan kosta på sig därför att man skördar frukterna ojämt, av den gemensamma verksamheten.

Det blir två djurbilder och en med människor.

Jag tycker inte om att lalla med djur, förmänskliga dem, utan respekterar djuren på dess egna villkor, som djur.

Vi har en eller flera Småskrakkullar varje sommar. De håller ihop och efter ett tag är det svårt att skilja föräldrar och ungar åt.

Det här gänget verkar ha ett gemensamt mål, på de bestämda bickarna och den gemensamma färdriktningen att döma.

Ska man säga något om bilden i övrigt, så skulle jag önska att där funnits lite mera luft framför flocken, men som redan Kajsa Warg sa; "Man tager vad man haver".

I Hjorthägnet råder dess form av gemenskap. Skovelbocken håller ihop flocken och har nog inte hört talas om varken MBL eller deltagande demokrati. Men som Hjortar klarar de sig alldeles utmärkt.

Mänsklig gemenskap.

Här saknar väl idrotten motstycke, både i intensitet och volym.

Bilden är från årets Västgötalopp för tjejer, när de värmer upp innan start.

Ulricehamn bjöd på strålande sol och -18 grader, som kröp upp till -13 innan målgången.

Av startnumren ser man att det är lite längre ner i startfältet. Man skulle kunna säga, att ju högre startnummer, desto mer uttalad blir gemenskapen.

Det var det och fler bilder som uttrycker GEMENSKAP hittar du hos Helen på Fototriss.

I de komersiella TV-kanalerna, går det program, där man försöker ge sken av att det går att prata med olika djur.

Den här Blåmesen kan ge sken av att den pratar.

F.ö har vi yngsta barnbarnet Eric i några dagar.

En trött kille. Slog till i går förmiddag, det var inte ens kul att åka Snowracer i backarna. Han ville gå in.

Feber och förkyld, så det har blivit inre tjänst. Ligger mest, dricker lite och äter den frukt han orkar.

Beundrar hans tålmodighet.

Ser ut att ha passerat kulmen, verkar inte vara någon av barnsjukdomarna och på dagis säger de att det härjat feber med förkylning.