När jag satt på sjön härom dagen, tittade jag till en extra gång. Någon har grusat en väg ute i skogen.

Det gäller att vara förutseende, inför tiden av Rollatorberoende.

I går var det årsmöte i vår samfällighet. Första årsmötet på 22 år, som jag inte var ordförande i styrelsen.

Dock hade jag lovat, när jag avgick i fjol, att jag kunde sitta ordförande på årsmötet om någon ville det.

Så blev det, ingen kö till det uppdraget heller.

Det var ett ganska livligt möte med fyra motioner och en skrivelse.

Det är tydligt och har så varit i några år, att ambitionsnivån med samfälligheten är olika.

Samfälligheten är en sammanslutning för fritidsboende, där fler och fler efter hand har valt att bo året runt.

Några av åretruntarna vill ha en förskjutning mot villaområde, vilket andra reagerar starkt på.

Samtidigt får vi en diskussion om diffrentierade årsavgifter mellan åretruntare och fritidsboende.

Än så länge ser de fritidsboende bara fördelar med att det finns folk i en del hus, året runt.

Koll på vad som händer, vägen röjd på vintern, när man kommer på fredag eftermiddag, mm.

Men, det är tydligt att denna generositet har sina gränser, inte minst om uppgraderingen går för långt.

Under det kommande året, ska det genomföras en enkätundersökning, om hur folk vill ha det. En av frågeställningarna blir säkert områdets fortsatta karaktär