Rätt vad det var när han satt och tittade på Disney, så gick han ut i hallen, började ta på skorna och ville att Mette skulle följa med honom ut på sin och Max sten. Ägarbytet kom lite överraskande för flera av oss.

Vid frukostbordet i går  bevittnades ett nytt ägarbyte. För ett tag sedan blev "Mettes sten", Erics och Mettes sten.

Utan apell fick Mette konstera, att Eric och hans kusin Max, Mettes son, utropat sig som ägare av stenen. Inför denna kompakta enighet, hade Mette inget att sätta emot. Ägarkarusellen runt "Mettes sten" liknar nästan den i näringslivet.

Han, Eric, blir allt våghalsigare och nu vill han hoppa ner från stenen. Ja inte så långt, för pappa står och tar emot honom. Men i hans värld så hoppar han ju ner från stenen.

     Han är hygglig ändå, Mette fick komma upp på hans och Max sten.

   Stege upp och hoppa ner. Tur att pappa finns till hands.

Det har väl inte undgått någon, efter Lisebergsinlägget, att nya kameran har en stjärnfilterfunktion.

   Rulltrapporna till nya Pariserhjulet.

Liseberg, detta Västsveriges stolthet, upplevs av de flesta under sommaren. Ljumma långa kvällar.

Men Liseberg har ett längre liv.

Just nu står det i Julskrud. Mycket lampor och andra ljuspunkter. I brist på naturell snö, har man sprejat en hel del på granar och annan växtlighet.

Sonen skulle dit idag, med sina tre barn, våra barnbarn. Fast mest var det väl Eric som såg fram emot det. Pontus och Josefin följde väl med för själva utflyktens skull. De drog mest omkring eller hängde, när de inte lekte med Eric. Eric ville ha med sig Josefin på flera åkanordningar men hon hade inte lust.

Principen bröts vid det nya Pariserhjulet. Där stegade de in i en kabin, alla fyra.

Eric ville åka mycket, så mycket att energireserverna behövde fyllas på.

Har inte tänkt på det tidigare, men det är slående hur mycket lotterier och liknande det finns på Liseberg, mycket mer än åkattraktioner. Inte minst nu när en del är nedstängda för ombyggnationer, andra för att det är för kallt.

Vi var inte särskilt lyckosamma. En påse Julskum, var ett magert resultat av alla våra försök. Trots att vi körde med system och i bolag, så blev det som så ofta, lotteriet som tog hem vinsten.

Men Eric ville åka allt som låg på hans nivå och gärna högre. Det blev pappa som fick åka med honom.

Jag hade ytterligare ett skäl till resan, förutom att umgås med barnbarn.

Veckans fototriss har som tema ljus och det räknade jkag att Liseberg skulle bidra med.

Visst fanns det ljus i olika former, men inget fotoväder

Gråmulet och in emellan några regndroppar. Att fota barnbarnen fick ske i dåligt ljus. Pontus och Josefin var väl lika glada för det, de vill ändå inte vara med på bild. Men Eric är fortfarande en linslus, även om han också, med ålderns rätt, börjar bli lite mer svårregisserad.

Under alla omständigheter var det en trevlig eftermiddag och jag hittade en Vildsvinskorv, som jag ska köpa hem, från Viltmat i Jettene utanför Falköping. Den var lite utöver det vanliga både i struktur och smak.

I kabin nr. 8, i mitten, där har jag 4 släktingar.

Hämtade sonen i går kväll på Säve flygplats. Han hade varit och sett Arsenal mot Montpellier i Champion leugekvalet. Nöjd, Arsenal vann med 2-0-

När vi körde genom stan, så lyste det friskt på Liseberg, de har börjat jula där redan.

Han hade funderat på att åka dit i morgon med barnen.

Eric har redan börjat räkna upp vad han ska åka, bl.a Pariserhjulet(högre upp kan man inte komma!).

Har lust att följa med ner, men får se, det beror på vädret.

Klyver sista kubben om en stund på en stor hög Bokkubbar.

Kan ju vara lagom att göra en liten paus, för sen väntar 15 kubik Björk som vi tog reda på i vintras.

Men det går inte ifrå en, så det blir la väl.

           Medges, bilden är något manipulerad, enligt gängse definition.

Tittar man noga så ser man att skovelbocken har tappat hull under brunsten. Lillebocken har fått behålla sitt.

F 2.8 1/125, ISO400, zoom 1200 mm. Grådis.

Efter att ha varit och kollat blodtrycket, sista av tre kontroller, så var Glaskullahjortarna ute i öppna hägnet.

130/74, var trycket förresten. Puls 62. "Elitidrottsman" sa provtagaren humoristiskt. Lägger man där till ett tidigare arbets-EKG, som visade att formen var som en 50-årings, så kan man inte vara annat än nöjd.

Bröstsmärtorna och andnöden, som var orsaken till den ökade sjukvårdskonsumtionen i våras, har lättat betydligt och nu går jag raskt uppför backar igen.

Hjortarna betade lugnt, lät sig inte störas av mig när jag cirkulerade c:a 150 meter från dem.

Brunsten är över, skovelbocken behöver inte känna konkurrens från mig. De gick och betade intensivt. Mycket fokuserade på uppgiften.

Det märktes att skovelbocken haft att stå i. Han var betydligt vassare i ryggraden än lillebocken, vars enda uppgift varit att hålla sig så långt från brunstiga hindar som möjligt.

Nu ska de gå till fram i juni, innan kiden föds.