Har varit lite slow starter med fototrissen, men nu får det bli.

Ska se om jag lyckas knäcka temat, på mitt eget sätt, men ändå.

Det har smugit sig in en del Amerikanska företeelser i vårt helgfirande, inte bara Alla hjärtans dag, utan även Allhelgonahelgen har blivit kompletterad med spöken och Pumpor.

Det är tävling också.

Jag börjar min triss i djurens värld, ja faktiskt, hela trissen är animalisk.

Mor och barn. I djurens värld göre sig icke fäderna besvär, i de flesta fall. Lammet ligger tryggt bredvid modern. "Jag och min mamma". Ett citat från älsta barnbarnet när han var yngre.

Vem har inte hört talas om blommor och Bin(Humlor)? Mången nervös skollärare har väl hummat om hur insekterna och blommorna gör.

Insekterna har inte en aning om Blommor och bin, de är pang på, när det gäller att föröka sig. Inte är de blyga heller, varken släckt lampa eller lakan. Frågan är om inte den här älskogen bara är för nöjes skull. Det har lidit en hel del på sommaren, vid fototillfället.

Jonas har gjort skillnad. V lyfter i opinionsmätningarna och är påtagligt närvarande i debatten. Jonas är född och har gått i skolan i Vänersborg. Han har f.ö sommarstuga tillsammans med sina syskon i norra änden av Tolken.

Bilden tog jag på Hagabiografen i Göteborg, när han presenterade sin första bok.

Ingen som följt bloggen här, kan ha missat att jag haft anledning att misströsta över Vänsterpartiets utveckling de senaste åren.

Nu börjar jag se ljuset igen.

En Vänersborgare har stigit in på scenen.

Först Jonas S som partiledare och sedan efter denna helgs Partistyrelsemöte, har V fått ett lyskraftigt Verksdtällande utskott.

Ulla Andersson som förste vice och Josefine brink som andre vice. Aaron Essler blev partisekreterare, ett med stora förhoppningar emotsett val.

Den här kvartetten är slagkraftig, kan mycket väl leda den rödgröna oppositionen om så skulle bli nödvändigt.

Det minsta man kan säga om Stefan Löfven och Karin Jämtin är att det lyser om dem, men de kommer förhoppningsvis att hela det stora partiet med andra medel.

Det blev snabbt tyst på Vänsterpartiets "hardliners" efter valet av Jonas som partiledare.

De har krupit tillbaka till grottorna, precis som de gjorde när Gudrun S blev partiledare.

Med Jonas vid rodret får de mycket svårare att komma igen.

Rosanna Dinamarca ville inte ens bli andre vice ordförande, lite konstigt, när hon varit med och kandiderat till ordförandeposten.

Nu blev det min favorit, Josefine Brink i stället, jag gråter inte för det.

Det börjar ju lossa i opinionsmätningarna nu också.

S slutar tappa och V tar hem 3% från Mp.

Skulle tro att V går förbi Mp innan sommaren.

Men jag hoppas att Mp och V kan bli någorlunda jämstarka och större tillsammans än S.

Då blir ministerlistorna ingen autostrada för det stora partiet.

Här kan ske stordåd det närmaste året. S har tappat sitt historiska grepp och det är egentligen dags för en scenförändring i det politiska landskapet.

C och Kd under 4%-spärren, de tre rödgröna partierna tämeligen jämnstora.

Reinfeldt och Borg får se sig om efter nya jobb.

Telefonen ringde på förmiddagen. Det var dottern som förkunnade, att hon och hennes Vasaloppskompis skulle till Lundavallsspåren i Äspered och åka skidor.

Hon lade en beställning på mellanmål och kaffe. Vi bor ju bara några km. bort.

Jodå, det gick väl bra.

Kom på, att det skulle vara kul att ha några bilder, så jag ringde henne och de hade tänkt sluta, men fick köra ett par varv till, så jag hann få mina bilder.

Parkeringen höll på att tömmas när jag svände in.

Äspered har ofta ett 70-tal Vasaloppsåkare och här är deras hemmaterräng.

De hade varit ute tidigt och jag förstår varför. Det hade börjat bli allmänhetens åkning.

Upploppet, efter ett par extra 2,5 km.-varv så att fotografen fick sitt. Mette, dottern i röda västen, följd av kompisen Camilla.

Ganska nöjda. Förra året körde hon inte en km. men klarade Kortvasan, 30 km. på önskad tid.

Smärtan, som varade hela veckan efter loppet, ger motivation till träning inför årets lopp.

Är det inte så här de brukar stå efter loppen?

Efter fikat, hann de även med en tur till Sundholmens slottsruin. Mette ville visa var hon lekte som barn.

En sparktur med broddarna på. Det är en vacker dag, så trakten visar sig från sin bästa sida.

Upptäckte en annan sak idag också.

När jag skulle hjälpa Mette med utrustningen, så försökte jag lite på egen hand, men fick uttrycklig order på att inte ta några egna initiativ, "gör bara som jag säger".

Äpplet har inte fallit så långt från Päronträdet. En av hustruns mer återkommande repliker, även.

Ja, ja, det får man leva med.

Nu är jag på banan igen. Lite slow stgarter efter helgerna.

Veckans tema är "historia vi aldrig glömmer".

Tyckte det var lämpligt med en bild från La  Chaisekyrkogården i Paris.

Ett av många monument över Nazismens offer.

Kusligt att gå omkring och påminnas om vad som hände. Men viktigt, vi får aldrig glömma.

Du hittar fler bilder på samma tema här. 

Grönsiskorna kommer i stora flockar och bråkar och kivas. Ganska tidiga i år.

Gråsiskan är ovanligare här, men någon dyker upp då och då.

Grönfinken minskar p.g.a en sjukdom, men härom dagen såg vi flera stycken, så man får hoppas på artens fortbestånd.

Med 20 grader kallt, så går det åt mat till fåglarna. Egentligen behöver man inte nån termometer, det är bara att titta på nivåerna i fågelmatarna.