Ja tuffar, kanske inte är rätta uttrycket, hackar kanske vore ett riktigare uttryck.

Man sitter alltid med hjärtat i halsgropen, när frustrerade kongressombud ska vara så radikala som möjligt. Allt nu!

Frustrerade? Jo, där sitter många ombud som på hemmaplan i majoriteter brottas med kommunala underskott och sossar som inte riktigt förstått, att de inte har egen majoritet längre. När de kommer till kongress blommar radikaliteten ut, i det ena kravet efter det andra som man inte behöver förhandla med sossarna om. Inte nu.....

Därtill den stora skaran unga ombud, där otåligheten är lite mer i enlighet med naturlagarna.

Kongressen gjorde en viktig markering i går, i valet till partistyrelse. Man röstade in den av valberedningen fockade Wivi Anne Johansson med effekten att klanen Dinamarca blev mindre företrädd. Det var ett bra val, Wivi Anne har varit talesperson i Miljö och hållbarhetsfrågor, både i riksdag och PS. Det blir ett bra par hon och Jonas när man ska ta upp kamen för att bli det mest hållbara partiet. Pojken Dinamarca känner jag inte, men tror att han är gift med lillasyster Dinamarca.

Noterbart i PS-valet, är också, att Ulla Andersson, Jonas parhäst, och Josefin Brink, som många, inte minst Flanören,gärna sett dela ledarskapet med Jonas, var de två som fick allra mest röster. Där har Jonas två självklara v.ordförandekandidater, med obrottsligt förtroende. Rosanna Dinamarca hamnade på nedre halvan, trots att hon varit v-ordförande senaste året. Ulla och Josefin har mycket passande intresseområden som kompletterar Jonas på ett utomordentligt sätt, ekonomi(Ulla) och arbetsmarknad-arbetsrätt(Josefin). Sicket gäng!!!

För den som det intresserar, så skriver Jonas om ordförandevalet på sin blogg.

I eftermiddag kommer förmodligen en gammal trogen diskussionspunkt upp. Att ställa in kongressfesten, för att förhandlingarna behöver mer tid. Det uppfattas som radikalt att inte ha roligt!!! men det brukar bli kongressfest, det blir det i år också. Det är man värda, sena nätter, mycket att hålla reda på. Det gamla kravet 8 timmar arbete, 8 timmar fritid och 8 timmars vila, uppfylls i någon mån med en välbehövlig kongressfest. Folk behöver trappa ner, på måndag ska de stå på jobbet igen. Vet vad jag talar om.

Ser nu mest fram emot Jonas tal till kongressen, på söndag. Det kan bli historiskt. Kommer ihåg Gudruns tal i Luleå 1998. Man kunde höra knappnålar falla.

Fast jag hoppas det ska vara upptakten till att vi ska få höra Alliansregeringen falla.

Äntligen en promenad, en Lerbäcksrunda, med både lite snö och minusgrader.