Första maj är en dag för mobilisering.

Det är vår egen dag. Så är det inte överallt. Ett år då vi marcherade i London, kunde vi konstatera att bla. byggnadsarbetare vinkande och hejade från byggnadsställningarna.

Vi hade egentligen bestämt oss för att fira i Jönköping och göra en dag runt Vättern.

Men vid en sista koll på Yr.no, så blev det Borås i alla fall.

Ett regnväder österifrån drev oss i stället väster ut.

I Borås tågade vi i ett mycket ungdomligt 1:a majtåg. Detta till trots, var vi 6 medlemmar från PRO Borås Centrum som deltog.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för V, var huvudtalare.

Hon beskrev mycket sakkunnigt vad som håller på att hända i Reinfeldts Sverige och formulerade alternativ, vänsteralternativ.

Det blir många återseenden. På 1:a maj dyker många upp, som man inte träffar under året i övrigt.

Vi hade bestämt oss för att åka till Nolhagaparken i Alingsås efter demonstrationen.

Vädret var fortfarande vackert, trots att regnet skulle komma till oss också, fast senare.

Nolhaga är ett stort friluftsområde, som sträcker sig ända ner till Lygnern.

Ett stort koloniträdgårdsområde. Vi strosade på gator och tvärgator i området.

Kul att se folks vedermödor. Här läggs mycket energi, som resulterar i grönsaker och bär lika väl som blommor och blader. Ganska stora tomter, som även inrymde ett litet hus. Ett hus som det säkert övernattas i när temperaturen stiger.

Nolhagaparken är också platsen för en stor Kaninutställning varje augusti. Alingsåsortens Kaninavelsförenings stora utställning. Hade själv djur med där, när det begav sig.

En lantgård för barn inrymmer de vanliga husdjuren, alla av lantrastyp.

Gott om sjöfågel i Säveån, där rader av holkar gav goda förutsättningar för reproducering. Voljärer med burfåglar.

Tallhyddan, en restaurang fick bestå oss med glass. Första uteglassen för säsongen.

Lite kul att tjuvlyssna på föräldrarna när de ska svara på barnens frågor om djur.

Bl.a så var en minigris en "grisbebis", som skulle bli lika stor som Linderödssvinen, i hägnet bredvid, när den blir stor.

Stackars ungar, ja människoungar alltså.

Men, bilderna då.

Det inträffar, prognosmässigt, var hundrade 1:a maj att jag inte har kameran med. Denna 1:a maj var en sån. Glömde kameran och upptäckte det för sent.

Lägger ingen energi på att plocka i gamla bilder, det är inte fair.

Det blev inte så mycket av med regnet hos oss, blötte inte ens ner träskorna på trappan.

Vi har haft några Kungsängsliljor ett tag. T.o.m flyttat dem till hustruns "egna" land.

Blommorna har alltid varit enkla. Vackra med sin dova Bordauxfärg med ljusa prickar.

Redan i tidigt knoppstadium, så visade det sig att vi skulle få en dubbel.

Blommorna är detta till trots ganska stora.